Lös lärarbristen tillfälligt med seniorer

Debatt i NA 2017-08-21

I dessa dagar börjar skolan och bara på Arbetsförmedlingen finns det idag drygt 2 500 annonser om lärarjobb i Sveriges kommuner att söka. Lärarbristen är akut i hela landet, vilket drabbar både eleverna och indirekt hela samhället. Om det inte finns tillräckligt med lärare för själva lektionerna finns det förmodligen inte heller någon som kan ta hand om barn som blir mobbade eller stötta de som har svårt att följa med i undervisningen.

Vi kristdemokrater har länge arbetat för att det ska skapas fler vägar in i läraryrket, där personer med akademisk utbildning och erfarenhet från andra yrken via en ettårig vidareutbildning ska kunna läsa in lärarbehörighet.

Men vi menar också att äldre lärare har mycket att tillföra skolan, inte minst i detta läge. För att skapa större incitament för skolor – och andra arbetsgivare – att anställa fler äldre vill vi ta bort den särskilda löneskatten för äldre som jobbar vilket minskar kostnaden för att anställa personer över 65 år. Vi vill också sänka åldersgränsen för dubbelt jobbskatteavdrag till 64 år så att fler äldre väljer att arbeta kvar något år extra.

Samhället behöver göra det enklare för äldre som vill jobba, speciellt nu när de behövs. Inte minst i skolan. Vårt samhälle behöver erfarenheten hos många äldre lärare!

Bo Rudolfsson (KD),
kommunalråd i Laxå kommun och mellanstadielärare

 

 

Finnerödja skola – ett dåligt beslut eller något positivt? (20170716)

INSÄNDARE I NA 2017-07-16

Både Alice Sandström (170705) och Observant (170707) framför synpunkter angående beslutet att bygga en ny skola i Finnerödja och tar upp ett antal frågor som jag vill försöka svara på.

Observant skriver helt riktigt att skolan i Finnerödja byggdes i början av 1950-talet för att vara permanent men den byggdes också utifrån den pedagogik som praktiserades vid denna tid, endast lärarledda lektioner från katedern. Sedan många år arbetar lärare och skolklasser även på andra sätt där den gamla skolans lokaler inte fungerar.

Ja, den nya skolan byggs som en modulskola, för att det är det vanliga sättet att bygga numera, de olika elementen byggs i en husfabrik under tak under höst och vinter, fraktas till Finnerödja och sätts sedan upp. Om skolan vid någon framtida tidpunkt skulle vilja flyttas av något parti så är det upp till befolkningen att i så fall inte rösta på det partiet, det är så demokrati och svenska val fungerar. Det finns även ett ansvar hos medborgarna för den skola vi har. Kostnaden för att renovera skolan uppskattas av Laxå Kommunfastigheter AB till cirka 53,8 miljoner medan en nybyggnation stannar vid cirka 40,7 miljoner. En skillnad på 13 miljoner kronor!

Innan valet 2014 handlade diskussionen inte så mycket om kvalitén på skolbyggnaden utan om mellanstadiet överhuvudtaget skulle få vara kvar i Finnerödja eller inte. Beslutet av dåvarande majoriteten (S+V) blev att mellanstadiet skulle flyttas till Centralskolan i Laxå vilket genomfördes. Vi i Ett bättre Laxå (KD, M, C, MP och L) ville att mellanstadiet skulle vara kvar i Finnerödja.

Observant skriver att skattebetalarna ”… får betala många extra och onödiga miljoner” – det stämmer inte. De spar i stället cirka 13 miljoner på att välja en nybyggnation i stället för en renovering.

Att inte göra något är inte ett alternativ, speciellt för elevernas undervisning, personalens arbetsmiljö, tillgänglighet för elever med funktionshinder, och om skolan överhuvudtaget ska fungera.

Jag kan förstå att det finns personer som vill ha kvar skolan utifrån ”jag gick där själv, det är ett minnesmärke i Finnerödja” etcetera – men är det värt en merkostnad på 13 miljoner kronor och är det värt att vissa barn kanske då inte kan gå i Finnerödja skola. Sedan kommer ju också frågan om var eleverna i årskurs 1–6 ska ha skola medan skolan renoveras under ett år? I Laxå tätort?

Alice Sandström skriver om att skolan är en kulturbyggnad och att den borde få stå kvar och kanske användas som ett kulturcentrum i Finnerödja.Gärna det, men vem betalar för detta? Skolan behöver ändå renoveras och även om kostnaden kanske inte blir 53,8 miljoner för en ombyggnad till exempel till ett kulturhus så blir det troligen 30–40 miljoner. Vad säger då Observant om dessa många extra och onödiga miljoner?

Vi bygger den nya skolan med bibliotek och samlingslokaler och ett mötestorg för att den ska kunna användas av Finnerödjas invånare för träffar, uppträdanden, kvällsmöten, etcetera. Vi vill se en skola i Finnerödja som kan användas av hela befolkningen.

Sist tar Alice Sandström upp frågan om vi överhuvudtaget ska ha skola i Finnerödja eftersom det är ”tveksamt att satsa många miljoner på ett bygge i en bygd med sjunkande befolkning”.

Laxå kommun hade en folkomröstning den 24 mars 2013 just om denna fråga, där 62 procent av de röstande ville ha kvar skolan i Finnerödja och Hasselfors. Vi i Ett bättre Laxå vann valet bland annat utifrån detta och nu vill nästan alla partier, inklusive S ha kvar mellanstadiet i Finnerödja. Vi från Kristdemokraterna och övriga partier i kommunledningen tänker hålla vårt löfte om mellanstadiet i Finnerödja.

Jag vill fortsätta jobba för en levande kommun även utanför tätorten och en bra skola i Finnerödja, därför vill kommunledningen ha kvar och utveckla skolan i Finnerödja. Att bygga en ny skola är en del av denna utveckling.

Bo Rudolfsson (KD)
Kommunstyrelsens ordförande
Laxå kommun

Den viktigaste personen i kollektivtrafiken är Du som resenär

Debattartikel i Nerikes Allehanda 18 januari

Vad är det viktigaste när du kliver på bussen? Vi kristdemokrater tror att det är att bussresan är trygg, att du kommer fram i tid och att du blir trevligt bemött. Tyvärr har det varit brister på alla tre områdena när det gäller Länstrafikens bussar.

Nu är det dags att fundera över framtiden. Region Örebro län står inför ett nytt beslut avseende busstrafiken. Detta berör både stadstrafiken i Örebro och Karlskoga och länstrafiken i vår region som helhet.

Revisionsföretaget PwC (PricewaterhouseCoopers)har på uppdrag av Nämnden för Samhällsbyggnad Region Örebro län gjort en utredning i syfte att analysera alternativa driftsformer för länets busstrafik. Läs mer →

Följ Er policy, Trafikverket

Debattartikel i Nerikes Allehanda 30 januari 2017

Laxå och Degerfors kommuner vill med denna artikel peka på ett allvarligt problem i samarbetet med Trafikverket (TRV) och som gäller utvecklingen av våra kommuner. Vi menar att Trafikverket inte lever upp till vare sig sin egen verksamhetsidé eller sin egen kommunikationspolicy.

Om sin verksamhetsidé skriver Trafikverket på sin hemsida att ”Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige.”

I kommunikationspolicyn skriver verket att man ska uppfattas som lyhörd och nyskapande myndighet med helhetssyn. Men någon sådan ambition från Trafikverket har vi inte uppfattat i relationen till våra kommuner. Enligt vår mening har vi istället mötts av en myndighetskultur som i allt väsentligt saknar förmåga att vara lyhörd och ha helhetssyn. I de flesta mindre kommuner är Trafikverket väghållare av vägar som har stor påverkan på den lokala trafiksituationen. Små kommuner som Laxå och Degerfors är därför ofta beroende av Trafikverkets inställning när vi vill bygga en infrastruktur för lokal utveckling. Både i Degerfors och Laxå har vi länge haft önskemål om att få infarter från Trafikverkets vägar. I Degerfors fall till sitt centrala torg för att få handeln att överleva. I Laxås fall handlar det om infarter till industri- och handelsområden. Läs mer →

Laxå – bäst i Sverige

Det är kanske övermaga att ta sådana ord i min mun, eller rättare sagt, skriva dessa ord på en blogg. Men detta påstående stämmer – Laxå är bäst i Sverige!

Inte i alla områden men i några stycken. Tre av dem fick vi veta förra och denna vecka så vi kan glädja oss över dessa framgångar. Vi ska vara stolta över vår kommun och den förändringsresa som är på gång.

#1 Sveriges friskaste lärare
Under förra veckan gick Lärarförbundet ut med sin skolranking om Sveriges bästa skolkommun. Laxå kommun var inte Sveriges bästa skolkommun (ännu!) men i lärarförbundets undersökning hade Laxå kommun Sveriges friskaste lärare – det betyder något i alla fall, kanske trivsel, meningsfulla arbetsuppgifter, bra arbetskamrater, etc. Vilket i sin tur påverkar klimatet på skolorna, elevernas trivsel, etc

#2 Sveriges bästa elever att gå ut gymnasiet inom tre år
Även denna uppgift kommer från Lärarförbundets ranking som Sveriges bästa skolkommun. De elever som går vidare till gymnasiet på Alléskolan eller andra skolor är Sverigebäst i att gå färdigt gymnasiet inom tre år! Det betyder att Laxås elever har minst antal avhopp från gymnasieskolan, etc av alla Sveriges elever.

img-0018

# 3 Sveriges bästa kommun i att långsiktigt ha förbättrat rankingen av sitt företagsklimat
Igår tisdag hade kommunen besök av Svenskt Näringsliv som presenterade djupare information om den förbättring av kommunens ranking som skett de senaste fem åren. Från lågvattenmärken 278:e plats år 2011 till årets topplacering på 71:a plats.
Denna förbättring under dessa fem år är bäst i Sverige (tillsammans med Ljusnarsberg). Vi fortsätter vårt arbete med företagsklimatet under komma år, men med en fokusering på att upprätthålla placeringen och förankra vårt företagsklimat i hela den kommunala organisationen och hos alla företagare i kommunen.

 

 

Nystart av denna hemsida

Sedan oktober 2014 fram till nu har jag haft svårt med att skriva på min privata hem- och bloggsida. Nu startar jag om  – och har för avsikt att lägga in kommentarer utifrån mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande i Laxå kommun.

Debatt: Bättre utbildning för blåljusförare

Bild_LAN_Debatt_140406

Tillsammans med Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot skrev jag denna debattartikel om utbildning för ”blåljusförare”, bl.a. poliser, ambulansförare, brandkåren, etc. Det behövs mer och bättre utbildning för dessa yrkeskategorier då körkunskapen blir mindre och mindre hos många nya i dessa utbildningar. Klicka på bilden och läs artikeln

Motion om Hjärtstartare

hjartstartare-ny

I slutet av december 2013 lämnade jag in en motion om hjärtstartare i Laxå kommun – läs vad den handlade om:

Motion
till Laxå   Kommunfullmäktige 
  

Inventering av hjärtstartare i Laxå Kommun

Under senare år har antalet hjärtstartare ökat markant i Sverige. Moderna hjärtstartare är automatiska defibrillatorer och de kan till exempel finnas hos stora företag, taxibilar, idrottsanläggningar, folkparker och kontorshus. Läs mer →