Almedalen – en vecka har 8 dagar

Politik och väder har mycket gemensamt, debatten kan växla snabbt så det gäller att vara flexibel. Inför årets Almedalsvecka packar jag både regnjacka och linnekavaj,  högklackat och sneakers, solglasögon och paraply. Huvudvärkstabletter, visitkort och skavsårsplåster är också heta tips. Jag  har varit i Almedalen sedan 2003 då jag kampanjade för första gången med Kristdemokratiska Ungdomsförbundet. Sedan dess har jag besök Visby i stort sett varje sommar vecka 27. Igår höll nynazister en manifestation i Almedalen och Visbys kyrklockor ringde för att varna. Det tycker jag var något fantastiskt och en viktig markör, dels mot rasism och totalitära odemokratiska åsikter men också för att visa att kyrkan tar ställning.

Under veckan arrangeras hela 3480 evenemang och Visby väntas invaderas av närmare 30 000 besökare. Nytt för i år är Almedalsbåten. Det är Think Image AB som har chartrat Viking Line M/S Cinderella med full besättning, lokaler, konferensrum, spa, restauranger m.m. Idén är genialisk och löser boendefrgåan på ett fiffigt sätt men det har visst tagit lång tid att få alla tillstånden klara för att få lägga till i Visby hamn.

Almedalsveckan 2014 är viktig – men jag skulle inte säga avgörande för valutgången. Det är valår och för alla partier står mycket på spel. Förväntningarna på framförallt Socialdemokraterna är mycket stora. Partiet går kräftgång i opinionsmätningarna och Löfven beskylls för att vara tyst och innehållslös.

Det pratas om vad som blir DEN STORA NYHETEN i Almedalen i stil med Littorins avgång eller när Gudrun Schyman brände upp 100 000 kronor 2010. Men det finns anledning att skruva ned förväntningarna. Fi kommer förmodligen att komma med något spektakulärt PR-jippo men eftersom det inte kommer slå pengabålet faller det är min teori.

Under veckan deltar jag i flera paneler, bland annat God Praktik framtidsmöte som arrangeras av Praktikertjänst. På onsdag debatterar jag ”Framtidens sjukhus” som arrangeras av KI och Dagens Medicin. Under veckan har jag också massor av spännade möten inbokade med läkare, vårdgivare och företrädare för läkemedelsbranschen och medicinteknikföretag. Jag ser fram emot en spännade och lärorik vecka! Twittrar gör jag på https://twitter.com/ellabohlin hela veckan, tveka inte att kontakta mig.


Studiebesök hos Autismcenter för små barn

Började dagen men en rask långpromenad genom ett sömnigt Stockholm. Förmiddagen tillbringade jag på Autismcenter för små barn med mina kollegor Therese Radujko som är politisk sekreterare för Kristdemokraterna i Landstinget, Maria Fälth, kommunalråd i Upplands Väsby och Christina Blom Andersson, som bland annat är vice ordförande i Socialnämnden på Ekerö. Förhoppningsvis kommer vi sitta i landstingsfullmäktige tillsammans efter valet!

Autismcenter för små barn finns på Rosenlunds sjukhus och drivs i Landstingets regi. Lokalerna är ljusa och trevliga trots att det nuvarande komplexet byggdes i början på 1970-talet. På centret finns drygt 40 tjänster, här finns bla logopeder, psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer. Verksamheten har en budget på 29,5 miljoner kronor. Autsimcenter tar emot barn i åldrarna 0-4 år med fastställd autsimspektrumdiagnos. Under 2012 hade Autsimcenter för små barn totalt 956 barn inskrivna och 428 nya remisser. Under 2013 ökade remisserna till närmare 500.

Autismspektrumtillstånd, AST, är en funktionsnedsättning med svårigheter inom områdena socialt samspel, kommunikation och begränsade mönster av beteenden och intressen. Som vid flera andra psykiatriska diagnoser räknar man med att problemen beror på en kombination av arv och miljöfaktorer. Inom forskningen finns lite olika terorier kring förklaringar till AST framförallt gällande miljöfaktorerna. Det handlar om stress, kemiska ämnen, vitaminbrist och virusinfektioner. Det är sällan det fínns en säker förklaring till varför ett barn har AST. Jag tror att vi behöver satsa på mer forskning kring detta och styra resurserna för att få fram mer fakta och vetenskapliga underlag.

Vi fick träffa verksamhetschef Annika Brar och Gun Palm som är enhetschef för Autismcenter för små barn och de berättade om den viktiga verksamhet de bedriver. Det var otroligt givande att få höra dem berätta, vi hade 2 timmar avsatt men jag hade kunna stanna hela dagen. Frågorna är oerhört viktiga och de berör. Det som bekymrar mig mest är att resurser verkar saknas. Landstinget utreder fler barn men tyvärr har man inte sett till att rätt resurser finns för att möta upp behoven. Utöver det finns frågor kring organsation som behöver lyftas. I december fick centret stänga tillfälligt på grund av trycket. Idag har verksamheten omorganiserats för at kunna möta behoven.

Barnens behov när det kommer Autismcenter handlar om grundläggande samspel, samarbete, kommunikation, tal och språk, sociala färdigheter, att klara toalettbesök, goda rutiner kring sömn och mat, påklädning, grov och finmotorik. Autismcenter ger verktygen till föräldrar så att de kan hjäpa sina barn, det är alltså inte fråga om ”behandlingar” på centret. Annika Brar påpekar att det är jätteviktigt att förskolan involveras, det är där barnen tillbringar mestadelen av sin vardag. Tillsammans med föräldrarna planeras en habliteringsplan med aktuella insatser för det enskilda barnet. Fram till skolstrat följs barnet upp.

Varje år sker drygt 5000 neuropsykiatriska utredningar i Stockholms län. De diagnoser som ökar mest är ADHD och ASD. Oftats upptäcker BVC autsimspektrumtillstånd hos ett barn. BVC skriver i sin tur en remiss till BUP – barn och ungdomspykiatrin som har mottagningar över hela länet.

Tre frågor som är centrala för Gun och Annika och de andra vid Autismcentra är att kunna ta emot alla barn, att utveckla det internetbaserade stödet riktat främst till tonåringar med neuropsykiatriska diagnoser samt ökat stöd för samverkan med skolan. Allt detta tar jag med mig och kommer att föra fram i de politiska diskussioner som förs i Landstinget och vidare när det kommer till budgetförhandlingar senare i höst.


”Sparkrav” på aktusjukhusen en myt

Alliansen har presenterat 8 budgetar i balans under sina år i majoritet i Stockholms läns landsting. Det är verkligen något att vara stolt över! Under Alliansens ledning har landstingets samlade skatteintäkter ökat med 35 procent det är ett starkt bevis på en framgångsrik ekonomisk politik. När Allianspartierna tog över makten 2006 kom vi inte till något dukat bord. Landstinget drogs med stora ekonomiska problem – trots rekordstora skattehöjningar. Vårdköerna ringlade långa både till sjukhusen och till husläkarna. I de fall det alls genomfördes mätningar av väntetider så var de i flera fall mångfalt längre än i dag. Det var i praktiken omöjligt för patienterna att välja en doktor de hade förtroende för. Det byggdes inte en enda meter spår i kollektivtrafiken. Såväl Södertälje som Norrtälje sjukhus levde under nedläggningshot och vårdcentralerna minskade i antal. Fokus har varit ordning och reda i ekonomin och det har gett resultat.
Vi ser en positiv utveckling i de kreditbetyg som landstinget erhåller, vilka har gått från AA till AA+ under Alliansens ledning.  För att kunna satsa på reformer inom sjukvården och kollektivtrafiken i ett växande Stockholms län är eknomi i balans ett måste. Vi vill använda varje skattekrona på bästa möjliga sätt. Det är nödvändigt om inte skatten ska höjas. Landstinget planerar för omfattande investeringsvolymer på mer än 68 miljarder kronor under kommande år.

Under våren har jag besökt de flesta stora akutsjukhusen, ett flertal vårdheter, deltagit i paneldiskussioner och debatter hos olika intressföreningar. Under dessa besök har jag ibland stött på en missuppfattning – att allianspartierna i landstinget skulle ha ett ”sparkrav” på akutsjukhusen på 2% årligen. Men det är fel att säga att det är ett sparkrav. Det handlar om ett krav på att utföra själva vården på ett effektivt sätt. Till exempel har St Görans sjukhus lyckats leverera god sjukvård till ett lägre pris med lika hög eller högre kvalitet än de andra akutsjukhusen. Det kan inte vara en slump att vissa lyckas och andra dras med underskott. Vi som politiker har en grannlaga uppgift – att vara rädda om skattebetalarnas pengar. Satsningarna på sjukvården har sedan 2007 (då Alliansen tog över makten) ökat 4-5% varje år under alliansens mandatperiod, större delen går till sjukhusen. Vi ökar mer jämfört med socialdemokraterna. Under S två senaste år vid makten minskade satsningarna på sjukhusen. De avtal som SLL har med akutsjukhusen sträcker sig över 3 år, varje år räknar vi upp och vi följer landstingsprisindex. Denna snabba uppräkning håller inte i längden, därför säger vi att 2% är rationaliseringar. Alltså inga neddragningar – det är en felaktig uppfattning och vi ska hålla oss till fakta för att motverka att felaktigheter får florera.


KD förslag: Låt all personal i Landstinget ge blod på arbetstid!

På lördag är det internationella blodgivardagen. Den arrangeras av världshälsoorganisationen WHO i samarbete med bland annat Internationella Röda Korset, the International Federation of Blood Donor Organizations och the International Society of Blood Transfusion. Dagen firas till ära av läkaren Karl Landsteiner som upptäckte blodgruppssystemet år 1900 och som 1930 fick Nobelpriset för sin upptäckt. I Stockholm uppmärksammas detta med kalas i Kungsträdgården mellan kl 11-16. Underhållning, aktiviteter och godsaker utlovas. Blodbussar kommer finnas på plats för den som vill ge blod.

Geblod.nu står att läsa att årets tema är ”Säkert blod för att rädda mödrar” och årets värdland är Sri Lanka. Varje år dör tusentals kvinnor av graviditets- och förlossningsrelaterade komplikationer. Allvarliga blödningar under och efter en förlossning är en hög orsak till dödlighet, sjukdom och kan ge långvariga problem för många kvinnor runt om i världen. Målet med årets tema är att öka medvetenheten och synliggöra varför snabb tillgång till säkert blod och blodprodukter är viktig för alla länder som en övergripande strategi för att sänka och förhindra mödradödligheten.

Kristdemokraternas Margareta Åkerberg som sitter i Hälso- och sjukvårdsnämnen  har ett utmärkt förslag i samband med internationella blodgivardagen. Det handlar om att låta alla de 45 000 anställda inom Stockholms läns landsting ge blod på arbetstid. De många röda dagarna under slutet av våren har gjort att blodmagasinen i Stockholm län har minskat och nya blodgivare behövs. Genom fler blodgivare kan vården säkra reserver under sommarmånaderna.

Med tanke på Internationella blodgivardagen lördagen den 14 juni är det viktigt att uppmärksamma att bara 8 procent av vård- och omsorgspersonalen i Stockholm ger blod. Vi bör införa möjligheten att ge blod på arbetstid, något som Blodcentralen länge har uppmärksammat som en viktig åtgärd för att få fler att hjälpa till, säger Margaretha Åkerberg i ett pressmeddelande.


Sommarmånaderna utmaning för vården

Idag presenterade Vårdförbundet en rapport om vårdens bemanningen i landstingen och kommunerna för sommaren 2014. Det är ingen ”solig bild” som målas upp som förbundet skriver i sin 19-sidiga rapport. Metoden Vårdförbundet använt sig av är att en webbaserad enkät sänts till förbundets 21 lokala avdelningar som ska representera de 21 landstingen. Jag har inte kunnat finna hur svarsfrekvensen ser ut. De undersökta yrkesgrupperna är specialistsjuksköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Intressant är att de privata vårdgivarna tycks klara bemanningen något bättre, majoriteten som svara indikerar att bemanningsläget är god, ingen svarar att det råder ”allvarlig brist”.

Vårdförbundet skriver i sin sammanfattning att ”Inför sommaren 2014 uppger 18 avdelningar att det råder större eller allvarlig brist på sjuksköterskor. Vidare förutser lika många en allvarlig eller större brist på specialistutbildade sjuksköterskor. I vartannat landsting är prognosen även att det kan bli en större eller allvarligare brist på barnmorskor”.

Svårigheter gällande bemanning inom vården under sommaren är inget nytt för i år. Sommarperioden innebär alltid en stor utmaning för landets sjukhus och vårdenheter. Det är inte svårt att räkna ut att det är komplext att lägga schema om personalen (såsom arbetsrättsliga regler säger) ska få sin semester. Det många sjukhus gör är att man justerar antalet vårdplatser efter tillgång till personal.

Allianspartierna i landstinget har beslutat att länets barnmorskemottagningar ska få en stärkt ersättning för att kunna ha hög kapacitet under sommaren. Vidare har alliansen i Stockholms läns landsting fattat beslut om en särskild sommarsatsning på totalt 60 miljoner kronor för att möta behoven av vård under sommarmånaderna. Landstinget har en stabil ekonomi vilket möliggör extrasatsningar som denna.

Tidningen Vårdfokus skriver i samband med Vårdförbundets rapport att i slutet av maj ska Thoraxintensiven på Karolinska Sjukhuset  haft 100 arbetspass obemannade. Jag ringer upp chefsläkaren vid thorax för att kontrollera siffran, men där känner man inte igen den bilden. På intensiven kommer personal att finnas till hands under hela sommaren, sjukhusen försöker alltid planera för sommaren genom att tex planerade operationer som alltså inte är akuta senareläggs något. Viss anpassning menar jag är helt nödvändig, alternativet skulle vara att sjukhusen är överbemannade över hela året!

Bemanningen inom vården är en utmaning – men riktigt så nattsvart, som Vårdförbundet hävdar, är det inte.


Överviktsoperationer ingen genväg till hälsosamt liv

Det är svårt att tro att kvinnan på bilderna från tidigit 1990-tal är samma människa som sitter framför mig och som utstrålar liv och positiv energi. Har stämt möte med kostrådgivaren, coachen och författaren Mia Ånemyr och vi pratar om övervikt, hälsa, livsstil och överviktsoperationer som gastric bypass som bland annat utförs av Stockholms läns landsting.

Kirurgisk fetmabehandling har kommit att tiofaldigas bara på några år. I Sverige magopereras runt 10 000 patienter per år, själva operationen kostar mellan 70 000 och 120 000 kronor. En Gastric Byopass operation kan oftast genomföras med så kallad titthålskirurgi.

Mia är själv överviktsopererad 2 gånger – 1994 och år 2000. Efter lång tjänst inom Stockholms kommun sade hon upp sig och arbetar idag med kost och hälsa i det egna företaget ”Lev ditt liv”.

Mia har stor kunskap om Gastric Bypass och andra överviktsoperationer varje dag tar hon emot frågor från patienter som antingen ska eller nyligen har genomgått en fetmaoperation. Hon menar att landstingen är för dåliga på att informera patienter med fetma om dels behov av livsstilsförändringar och bakomliggande orsaker till problemen men också om riskerna för komplikationer. Dit hör till exempel blödningar och proppar. Det förekommer även läckage i magsäcken där ingreppet gjorts. Vidare är kunskaperna ganska dåliga kring åldrande patienter som genomgått tex gastric bypass. I vissa fall är sondmatning enda utvägen. Mia menar att GBP operationer inte ska ses som någon genväg. Fetma behandlas bäst med förändrad livsstil och stöd och hjälp med motivationen – vilket, enligt Mia borde ingå i sjukvårdens ansvar. Efter en operation finns brister i uppföljning och samtal med dietist ges inte i den utsräcklning som behövs.

Det är enkelt att instämma i detta. Givitvis finns det personer som inte lyckas gå ned i vikt och vars hälsa är i fara på grund av övervikten. Då är operation av magsäcken den bästa lösningen men vi som politiker måste också vara varsamma med skattemedel så att rätt personer får operationen. Här är jag övertygad om att vi kan bli bättre på att fånga upp människor som lider av övervikt som med rätt stöd själva kan finna kraften att vända sin situation.

Smörgåsen får ursäkta! Jag fick också bläddra i hennes nya bok ” Mellanmål på väg” en trevlig bok med fräscha och nyttiga recept för folk i farten och vill göra vardagen lite enklare. Perfekt för en politiker!

Stockholms läns landring har haft ett handlingsprogram utarbetatet av Häslo och sjukvårdsnämnden förvaltning för att förebygga och motverka övervikt och fetma i länet. Handlingsprogrammet sträckte sig mellan åren 2010-2013. http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Handlingsprogram%20%c3%b6vervikt%20och%20fetma%202010-2013.pdf Min ambition är att verka för ett nytt handlingsprogram för nästa mandatperiod. Får jag väljarnas förtroende i valet så vill jag arbeta för att uppmärksamma dessa frågor i större utsträckning.

Sammanfattningsvis ett spännade möte som väckt nya tankar och ideér hos mig!

 

.


Läsa journaler på nätet – när blir det stockholmarnas tur?

Uppsala läns landsting har sedan 2012 låtit sina patienter läsa journaler på nätet och var därmed det första av Sveriges 21 landsting att tillåta detta. Men många har varit kritiska, inte minst läkarna och det har varit oklart om tjänsten kan strida mot patientdatalagen och personuppgiftslagen. Därför har Datainspektionen inlett en granskning. Igår rapporterade ABC att Datainspektionen nu ger klartecken för journaler på nätet. DI bedömer att säkerheten på uppgifterna är tillräckligt hög. Kritiken från läkare grundar sig främst i att patienten kan lida skada av att läsa anteckningar utan hänvisningar och utan att ha hela bilden.

Mats Holmberg som är jurist på Uppsala läns landsting säger till ABC att han är övertygad om att de flesta landsting kommer att låta sina patienter läsa sin journal på nätet. Det finns ett tryck från patienternas sida på att det ska bli verklighet menar Holmberg.

Läkartidningen skrev tidigare i år att vid utgången av året kommer uppskattningsvis mellan två och tre miljoner svenskar att ha tillgång till nätjournaler. Region Skåne har redan redan inför detta och Jönköpings län ligger i stargroparna.

Personligen tycker jag att transparens och öppenhet i vården är bra och bör alltid eftersträvas. Att förenkla för patienter och komma bort från pappershantering är nödvändigt. Av tradition har det funnits ett gap mellan vårdare och vårdad. Men patienter vill ha information och vill vara en del av vården, inte ordinera den – men vara delaktig. Bra bra information och tillgänglig information är a och o för vårdens framtida utveckling. Dock finns mycket kvar att göra. Den statliga myndigheten Vårdanalys presenterade förra sommaren en undersökning som visade att Sverige låg på 17:e plats när det gäller ”Läkares information till patient”.

Nu bör Stockholmarna också få tillgång till sin journal på nätet! Jag menar att det är märkligt att vi som landsting och  med vår storlek inte varit med i denna utveckling och är övertygad om att patienterna vill och uppskattar en tjänst som denna.