Färdtjänst, plattformsdörrar och ledsagning i fokus på debatt

Igår kväll deltog jag tillsammans med de andra partierna representerade i Landstingsfullmäktige i debatt hos Synskadades Riksförbund Stockholm och Gotlands län. Det var en bra debatt, i vissa frågor fanns en stor samstämmighet och i andra skiljer vi oss från varandra.

Alla partier är överens om att vi behöver tydligare i sjukhusavtalen skriva in att ledsagning som inte erbjuds av det kommunala ska finnas på varje sjukhus – givetvis oavsett driftform. Det är viktigt att verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar vilket vi också redan kräver i våra avtal med samtliga vårdgivare. Kristdemokraterna har verkat för att vårdgivare skall svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning via telefon. Telefonsvarare skall finnas och den som lämnar meddelande på telefonsvarare skall bli uppringd så snart som möjligt. Vidare var vi överens om att föja upp kritiken från FN´s övervakningskommittée angående hur Sverige lever upp till FN konventionen från 2009 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tidigare i våras fick sverige kritik gäller det faktum att konventionen inte har blivit integrerad i svensk lag.

Vi kristdemokrater menar att Sverige kan ratificera konventionen och tilläggsprotokollet utan lagändringar men anser samtidigt att mycket återstår att göra innan Sverige kan leva upp till dess innehåll. Kristdemokraterna kräver att det skall göras en tidsplan för dettaoch en  genomförandeplan skall upprättas och i den förklaras hur brister ska åtgärdas.

Mycket av debatten kom att handla om färdtjänsten. Stockholms läns landsting ansvarar för den den särskilda kollektivtrafiken, Färdtjänsten. Landstinget svarar för färdtjänsten genom avtal med länets kommuner. Rätten till färdtjänst regleras i färdtjänstlagen. Idag finns ett antal grundresor 72 per år utöver det kan man få ytterligare 126 färdtjänstresor.

Färdtjänst efter behov ger ökad delaktighet för synskadade att personer med grav synnedsättning och jag menar att vi inte kan kräva att i detaljnivå redogöra för vad varje resa ska syfta till eller vart du ska åka. Kristdemokraterna vill ha en mer individuell tillståndsgivning där vi i högre utsträckning än idag utgår från människans egna behov tillsammans med hur tillgänglighetsanpassningen av SL-trafiken. Att öka den personliga friheten att resa oavsett funktionshinder är viktigt för oss Kristdemokrater. Vi vill ha ett större spann av möjliga tilldelningsbeslut än 0, 198 eller fritt antal. Arbetet med att forma framtidens tillståndsgivning har precis påbörjat. De som sällan eller aldrig kan resa med SL-trafiken behöver givetvis fler resor än de som kan göra 9 av 10 resor med SL-trafiken.

Vi vill ocskå att Landstinget tar över ansvaret från de kommunala färdtjänsthandläggarna för att skapa en mer rättvis och rättssäker bedömning i hela Stockholms län. Handläggarna utbildning behöver förbättras så att de får större kunskap och förståelse om olika funktionshinder. Man behöver även se över så att inte synskada systematiskt missgynnas. Det är något som vi Kristdemokrater har tagit till oss av och som vi har förmedlat till Trafikförvaltningen.

För att färdtjänsten ska bli bättre föreslår vi också en ny kundvalsmodell som ökar valfriheten för den enskilde. När detta infördes inom rullstolstaxi blev det succé. Resenären får fritt välja mellan de olika taxibolag som uppfyller kvalitetskraven och godkänts som utförare. Priset är fastställt från början och lika för alla företag. En kundvalsmodell innebär att bolagen konkurrera om kvalité och på så vis kan vi få bort de som tex har ett dåligt bemötande eller som har dålig lokalkännedom och inte hittar rätt. Tanken är att istället för att landstinget upphandlar några få leverantörer ska de som åker med färdtjänst kunna välja ett bolag de har förtroende för.

Under kvällen diskuterades även plattformsväggar, Kristdemokraterna delar helt SRF:s uppfattning. Vi har agerat i Trafiknämnden för plattformsdörrar och kommer fortsätta med det både när nya tunnelbanestationer byggs men även att trafikförvaltningen börjar installera plattformsdörrar där trängseln är som störst.


Lita på barnmorskorna!

Under de senaste decennierna har förlossningsvården genomgått en stark medikalisering, detta gäller både Sverige och övriga västvärlden. Läkaren har hamnat i centrum i förslossningsvården medan barnmorskan egentligen är den som är specialist på födande. Vikten läggs vid att styra och kontrollera födandet. Alternativ till att föda på högteknologiskt sjukhus existerar knappast idag.

Men genom att erbjudan fler alternativ i förslossningsvården i Stockholms läns landsting så skulle vården bli mer flexibel och ansvarstagande och fler skulle få sina behov tillgodosedda. Därför tycker jag att det är så intressant med så kallade barnmorskeledda enheter inom förlossningsvården. I Stockholms läns landsting finns egentligen ingen renodlad barnmorskeledd enhet men BB Sophia och Södra BB kan i det närmaste beskrivas ha en verksamhet som liknar detta. Fristående barnmorskeledda enheter är ganska vanliga internationellt och betraktas inte som något märkligt. I USA och Storbritannien finns så kallade ”Birth Centers” som är en enhet för mödravård, förskossning, eftervård och BVC i ett. Jag tycker att detta är en fantastisk tanke – att få all vård samlad på ett ställe i samband med födande. På barnmorskeledda enheter prioriteras också en barnmorska per födande kvinna vilket har visat sig minska förlossningsskadorna. Det handlar inte om enbart hemfödslar även om de kan vara en naturlig del.

Företrädare för Barnmorskeförbundet och Vårdförbundet skrev en uppmärksammande artikel på Brännpunkt i ämnet i december förra året. ”Kvinnor i Sverige har endast möjlighet att föda barn i en högteknologisk miljö där barnmorskans kunskap inte används optimalt. Kvinnan kan välja om hon vill ha en ryggbedövning eller föda utan smärtlindring, men hon kan inte välja att ha en närvarande barnmorska som stöttar och guidar henne igenom den kanske största händelsen i hennes och hennes partners liv”.

Jag vill vara med och utveckla förlossningsvården i Stockholm. Varje år föds ca 30 000 barn i länet och alternativen behöver bli fler. Att få välkomna sitt nyfödda barn på det sätt man önskar borde vara en rättighet. Därför hoppas jag ett en barnmorskeledd enhet ska kunna bli verklighet i Stockholm under nästa mandatperiod!

 


Het debatt i SR P4 Radio Stockholm om sjukvården

Många hade samlats i Kulturhuset på plan 4 för att höra sjukvården debatteras i direktsänding i Sveriges Radio P4. Jag deltog tillsammans med Filippa Reinfeldt (M), Gustav Hemming (C), Anna Starbrink (FP), Helen Hellmark Knutsson (S), Helene Öberg (MP) och Håkan Jörnehed (V).

Programledarna Maud Johansson och Ylva Lilja hade fullt sjå med att fördela ordet någorlunda rättvist för 7 debattlystna politiker som gillar att höra sin egen röst. Jag hoppas att skillnaderna framgick tydligt mellan alliansens politik som står för mer valfrihet och tilltro till varje enskild människa och de rödgrönas skattehöjningar och förmyndarskap. Stockholm växer rekordsnabbt och fler behöver vård. Framtidens hälso- och sjukvård är den mest ambitiösa utbyggnaden av svensk sjukvård på 100 år. Det är alliansen som levererar nya vårdplatser, nya operationsplatser på alla våra akutsjukhus och ett NKS i världsklass.

Mycket av diskussionen handlade om vårdplatser. Det florerar en del felaktiga uppgifter om antalet vårdplatser i Stockholms läns landsting tyvärr. Mellan 2008-2013 har antalet disponibla vårdplatser ökat med 220, detta enligt SKL och Hälso-sjukvårdsförvaltningen. Allt annat är faktafel. Här behöver även journalister göra sin hemläxa menar jag.

Den största framtidsfrågan för landstinget är personal och kompetensförsörningen. Jag förde fram vårt förslag att staten behöver ta större ansvar för sjukvården. Idag har vi inte den jämlika vård vi hade önskat. Ett ökat statligt ansvar skulle också hjälpa personalbristen, då blir det rakare rör mellan personalbehovet och utbildningen (som är ett statligt ansvar medan behoven är regionala). Men Kristdemokraterna i landstinget har inte väntat på staten utan vi har byggt upp vårt eget vård- och omsorgscollege och satsar på vårdgymnasium, som ett sätt att öka rekryteringen till vården. Vidare har vi satsat mycket på att vidareutbilda specialistsköterskor, något som strikt talat är ett statligt ansvar. Jag vill också att sjuksköterskor ska kunna gå sin specialistutbildning med lön, kombinerat med praktik, ungefär som ST-läkare. Vi ser gärna att lönen sätts mellan arbetsmarknadens partner. Det har dock inte funkat i praktiken för att det har funnits för få arbetsgivare att välja mellan. Därför har sjuksköterskelönerna halkat efter och därför vill vi göra detta lönelyft. Det betyder inte att vi vill byta lönebildningsmodell i Sverige.

Det blev en roligt debatt och jag ser fram emot nästa som äger rum den 27 augusti hos SRF Stockholm Gotland på Södermalm i Stockholm.


Sällsynta diagnoser – ökat nationellt ansvar krävs

Nyligen träffade jag en kvinna vars berättelse berörde mig djupt. Hon lider av en mycket ovanlig sjukdom som kallas systemisk Mastocytos. Mastcellerna hos en patient med sjukdomen ökar och klumpar ihop sig. Det kan ske i benmärg, lever, mjälte, lymfkörtlar eller i mag- och tarmkanalen. Symtomen hos de som drabbas är ofta potentiellt livshotande med återkommande och oförklarad anafylaxi (allergisk chock).

Behandling genom läkemedel finns att tillgå men de är mycket dyra. Efter en lång kamp och medial uppmärksamhet fick hon sina läkemedel finansierade via Stockholms läns landsting. Hon är inte ensam. Människor runt om i våra landsting är i behov av en högspecialiserad vård. Det är människor med så kallade sällsynta diagnoser och som ofta behöver mediciner specialanpassade till deras sjukdomsbild. Mediciner; ofta mycket kostsamma och där tillgången på medicinerna skiljer sig beroende på vilket landsting patienten bor i.

I mina möten med ensiklda patienter och patientföreningar hör jag berättelser som denna och jag blir mer och mer övertygad om att vi behöver ett ökat nationellt ansvar för vården. Kristdemokraterna menar att det behövs en bättre nationell samordning av denna vård där inte minst staten behöver ta ett större ansvar för kostnaderna.

Idag har vi 21 landsting, där det är svårt att framkalla förändringar. Ingen har befogenhet att hjälpa genom att flytta patienter över gränserna till bättre sjukhus för just en specifik diagnos. Alliansen har förvisso inrättat regionala medicinska centrum för sällsynta diagnoser vid universitetssjukhusen men det saknas fortfarande en nationell samordning för dessa centrum och det finns i dagsläget inga nya statliga pengar för verksamheterna.

Att vården är ojämlik med stora skillnader mellan de olika landstingen är särskilt kännbart för dem som har sällsynta diagnoser vilket inte är acceptabelt. Patienter som faller in i denna grupp har dessutom ofta en sammansatt problematik med stort vårdbehov och är i behov av en väl sammanhållen vårdkedja. Med ett bibehållet landstingsansvar riskerar vi att ingen ser till fullständigheten av vård. En statlig vårdsamordnare med betalningsansvar för mediciner och behandling skulle avhjälpa detta. Regionala istället för landstingsanknutna vårdcentrum för diagnoserna är tillexempel ett första förslag Kristdemokraterna skulle vilja prova. Det anser vi vara det enda sättet att uppnå en god, jämlik vård som håller hög kvaliet.

 


Fler ser sjuksköterskornas värde

Så här i valtider duggar anklagelser mellan företrädare för olika politiska partier tätt. Därför kan det vara på sin plats att kommentera även när en politisk motståndare gör något bra.

Miljöpartiets oppositionslandstingsråd Helene Öberg säger sig ha kommit på att sjuksköterskornas situation är värd att ta på allvar. Hon skriver i Dagens Arena att arbetsmiljön för sjuksköterskor måste bli bättre och att ingångslönen för sjuksköterskor ska vara minst 26 000 kronor i månaden.

Om förslagen känns igen kan det bero på att Kristdemokraterna presenterade dem i våras. Personalsituationen är så allvarlig att vi snabbt behöver ta krafttag för att föräkra oss om en god patientsäkerhet och arbetsmiljö för personalen. Förutom de lönesatsningar som Alliansen redan har genomfört tycker jag därför att ingångslönen mycket väl kan hamna på 26 000 kronor i månaden.

Det är välkommet att Helene Öberg vill satsa på sjuksköterskornas löner och försöka hitta lösningar. Vi politiker måste jobba både långsiktigt och kortsiktigt för att lösa problem i vården. För oss kristdemokrater handlar de långsiktiga lösningarna om att utbilda fler sjuksköterkor och införa en verksamhetsintegrerad specialistutbildning med lön under studietiden (ungefär som läkarnas AT-tjänstgöring). Vi ser inte minst behov inom förlossningsvården, där Stockholm har stort behov av fler specialiserade barnmorskor. Med fler händer som arbetar på BB och andra avdelningar minskar stressen. Arbetsmiljön kan förbättras. Med mer personal kan vi också nå Kristdemokraternas mål om 5 000 vårdplatser under nästa mandatperiod.

Jag tycker att det är toppen att Miljöpartiet vill samma sak som Kristdemokraterna, hoppas vi då kan komma överens också på andra sidan om den 14 september!


Möte med Legevisitten

Det blev en tidig morgon med start på gymmet och ett pass bodypump. Jag gillar att börja min dag med träning, det ger massor av energi! Därefter träffade jag Thorleif N Palmdal och Jonas Lundqvist från Legevisitten. Legevisittens driver verksamhet inom hälsa, vård och omsorg bland annat inom Stockholms läns landsting. Geografiskt finns de i Stockholm, Nynäshamn, Kristinehamn, Vålberg och Grums. Legevisitten har idag 400 anställda.

De startade 1992 i Norge och arbetade då med bemanning för läkare. Sedan dess har det hänt mycket. 1999 kom verksamheten till Sverige. Sedan 2003 bedriver legesvisitten närsjukvård i Sverige. Verksamheten inom närsjukvård blev efter en period större än bemanningsverksamheten och den har nu Proffice tagit över.

Diskussionen kom mest att handla om geriatriken och vårdval Stockholm.  De menar att vårdvalet har gynnat geriatriken och är viktig för utvecklingen av framtidens hälso och sjukvård. Efter 13 års arbete inom närsjukvård bör de veta vad de talar om. Genom mina möten i vården och samtal med läkare har jag förstått att geriartriken inte verkar vara det mest populära specialistområdet – men Legevisitten har aldrig haft problem med rekrytering.

– En bra arbetsgivare lockar bra läkare, menar Thorleif N Palmdal.

Legesvisitten jobbar efter devisen att vården ska ske så nära patienten som möjligt. De drev tidigare en Äldrevårdcentral i Hässelby men idag är verksamheten inriktad mestadels på läkarinsatser i särskilda boenden för äldre, hemsjukvård, jourläkarverksamhet, hemtjänst de har även ett geriatriskt närsjukhus.

Legevistten skulle vilja se möjlihet att driva äldrevårdcentraler med en central placering i en kommun eller stadsdel och sedan utföra verksamhet via filialer på äldreboenden runt omkring. Det är en mycket intressant idé som bör utvecklas och som tål att prövas tycker jag. En av mina valfrågor handlar om just Äldrevårdcentraler. Här kan du läsa mer om hur vi ser att de skulle fungera.

 


Kultur på recept – snart på en vårdcentral nära dig?

Stockholmsregionen är en attraktiv region med en mycket snabb befolkningsutökning. Men tyvärr ökar den upplevda psykiska ohälsan och många drabbas av stress. Arbetslivet snurrar snabbt och vardagen kan ibland vara en utmaning att få ihop. Utmattningssyndrom som innebär olika fysiska och psykiska symtom efter långvarig stress drabbar många stockholmare.

Kristdemokraterna föreslår nu att det ska vara möjligt med kultur på recept som en del i behandling av stressrelaterade besvär. Kultur på recept är en arbetslivsinriktad rehabilitering för den som har stressrelaterade besvär eller lider av psykisk ohälsa.

Hittills har kultur på recept bara prövats i projektform i vissa delar av landet. I Jönköpins län sker kultur på recept i samarbete med vårdenhet, arbetsplats/arbetsförmedling och Försäkringskassan. Min förhoppning är att Stockholms vårdscentraler ska kunna börjar använda kulturella aktiviteter inom primärvården som en del i behandling. 2009 utsågs Region Skåne att på regeringens uppdrag driva ett pilotprojekt med Kultur på recept. Helsingborg blev platsen för detta projekt.

Kultur på recept innehåller olika kulturaktiviteter som till exempel att dreja, slöjda i trä, rörelse till musik eller körsång. Det kan också handla om att deltagarna tar del av kulturupplevelser som konserter, teaterföreställningar eller en konstutställning. Givetvis ska insatserna bygga på forskning och evidens. Men vi vet att kulturupplevelser kan hjälpa människor att ge återhämtning och minskad stress och att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering.

Men hjälper det? Enligt moderaten Carl Johan Sonesson, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne har projektet visat goda resultat. Hans skrev i Dagens Samhälle följande: ”Den patientupplevda hälsan ökar enligt deltagarna som har svarat på ett antal frågor 3 månader efter avslutad behandling”.

Målet med kultur på recept är att sjukskrivna kommer ut på arbetsmarknaden igen men det behöver ofta ske stegvis och genom kultur på recept kan detta underlättas.


En markering och påminnelse om allas lika värde

Pridefestivalen pågår för fullt och Kristdemokraterna i Stockholm stad och län har ett utställartält i Pride park på Östermalms IP. Vi har haft ett seminarim med RFSL om hatbrott i tisdags i Pride house som var mycket välbesökt. Flera av våra politiker är med i olika debatter och idag medverkar vår partiledare Göran Hägglund i partiledardebatten. Vidare kommer också ett antal av våra politiker att gå i paraden på lördag.

I tisdags, den  29 juli, skrev vår riksdagsleamot från Stockholm Caroline Szyber tillsammans med vår kommunfullmäktigeledamot Erik Slottner SvD Brännpunkt om att utvidga vilka som ska omfattas av straffskärpningsparagrafen för hatbrott. Hatbrott redovisas i Sverige för främlingsfientliga, islamofobiska, antisemitiska och homofobiska motiv. Det finns ett stort mörkertal och polisen och organisationer kan vittna om att många väljer att inte anmäla. Det finns ingen brottsrubricering för hatbrott i Sverige, däremot är det en samlande beteckning på brott där det i motivet finns ett tydligt hat riktat mot offret, ett hat som offret i gärningsmannens ögon representerar. Lagtekniskt finns det en straffskärpningsregel i brottsbalken (29 kap.2§). Det betyder att motivet till brottet kan påverka gärningens straffvärde, straffet kan alltså bli strängare om det är ett hatbrottsmotiv. Därför är detta en viktig förändring.

Det är viktigt att påminnas om allas lika värde och för homosexuella, bisexuella och transpersoner över hela världen är firandet av Pride en viktig högtid. Runt om i världen firas ytterligare minst 140 pridefestivaler, fester och karnevaler. Många städer runt i världen som New York, London, Paris, Berlin, San Fransisco, Sao Paolo, Tel Aviv, Bangkok, Taipei och Sydney har likanden evenemang.

I Sverige har Pride firats sedan 1979, då arrangerade RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) den första. Sedan 1998 är det den ideella Föreningen Stockholm Pride som står som arrangör. Föreningen har många andra föreningar och enskilda personer som medlemmar.

Igår stod jag i Kristdemokraterna tält i Pride park och hade många samtal med väljare och intresserade. Upplever att det finns en nyfikenhet för vårt parti och flera personer ”kom ut” som Kristdemokrater. Bland annat en kvinna som är polis berättade lite förvånad att hon blivit Kristdemokrat i partitester. Jag välkomnade henne givetvis till partiet!

Kristdemokraternas politik utgår från att varje person är unik och oersättlig. Alla har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Utifrån vår människosyn vill vi värna alla människors liv, frihet och värdighet. Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta vilket ofta kan vara hbt-personer som blir utsatta för missaktning, våld och diskriminering. Utifrån detta blir det grundläggande att värna om människors utrymme att få leva sina liv som de önskar och göra de val som de vill.

Ett område som en del har frågor kring gäller samkönade äktenskap. Som bekant ändrades lagen 2009, men Kristdemokraterna hade en annan idé som vi menar är bättre. Vi vill att lagstiftningen ska vara gemensam för olikkönade och samkönade par genom att införa en civilrättslig giftermålsbalk där begreppet äktenskap tas bort från lagstiftningen. Myndighetsutövningen utövas inte av religiösa samfund eller andra institutioner. Införandet av civilrättslig giftermålsbalk är ett sätt att garantera att alla par som vill gifta sig behandlas lika och är också en rimlig konsekvens av delningen mellan kyrka och stat.