Gabriel Wikström plockar fram kopiatorn

Varför uppfinna hjulet på nytt? så måste tankegångarna har gått hos folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) då han igår presenterade regeringens ”nya” cancersatsning. Den som vill och orkar läsa Alliansens vårproposition för 2014 finner snart att förslagen är nästintill en exakt kopia av det som alliansregeringen då föreslog.

Den S-ledda regeringen lovar nu två miljarder under 4 år på cancervården. De hoppas kunna korta väntetider, höja kvaliteten i behandlingar och minska de regionala skillnaderna.

Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) hade tillsammans med och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ordförande, Anders Knape igår kallat till presskonferens på Huddinge sjukhus. Som sjukvårdslandstingsråd i Sveriges största landsting välkomnar jag såklart satsningen på en bättre cancervård. Men Gabriels förslag är en kopia av det Göran Hägglund och alliansregeringen föreslog i vårbudgeten för 2014. Då gällde det två miljarder kronor på fyra år till att förkorta väntetiderna i cancervården. Vidare föreslog Hägglund en centralisering av behandling av ovanliga cancerformer till färre sjukhus, liksom  en modell med standardiserade behandlingsplaner för varje patient. Precis som Wikström alltså för fram nu.

Ja, det finns skillnader över landet i hur fort en patient kommer in i behandling. Det kan skilja upp till tre gånger så mycket beroende på landsting och diagnos.  Men vi måste tänka längre än fyra år framåt. Min uppfattning är den att staten behöver ta ett större ansvar för den specialiserade vården om vi ska ha en jämlik vård där bostadsadress inte avgör dina utsikter för behandling och till och med din överlevnad. Det skulle Wikström och hans vänner på socialdepartementet behöva fundera lite närmare på.

 


Välkommen till världen – rekordmånga föddes i Stockholm 2014

Ny sammanställd statistik från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen visar att under 2014 föddes 29 300 barn i Stockholms län vilket är den högsta siffran någonsin. Antalet kvinnor från Stockholm som hänvisades till ett annat län minskade med 43 procent. Det var 54 kvinnor som inte fick föda i Stockholms län. Detta är mycket bra siffror i jämförelse med föregående år.

Det är fantastiskt att det föds så många barn. Många väljer att flytta till Stockholms län och bilda familj här, något som ställer stora krav på förlossningsvården. Jag tycker därför att det är glädjande att vi har kunnat öka kapaciteten så att förlossningsklinikerna i Stockholm kan ta hand om fler och färre behöver åka till ett annat län. Den stora kapacitetsökningen har tillkommit i och med att BB Sophia öppnade under året. Andelen hänvisningar inom länet har dock ökat jämfört med 2013. Det beror dels på att det inte gick att lista sig på BB Sophia förrän i april, dels att kapaciteten minskade vid perioden kring öppnandet på grund av att många barnmorskor bytte arbetsplats.

I måndags blev jag intervjuad av SVT ABC och flera media plockade upp nyheten. På Dagens Nyheters ledarsida skriver Hanna Kjöller att jag är för ambitiös i mitt mål att alla bosatta i länet ska få föda här. Kjöller jämför Pakistan med Sverige. Det menar jag är helt absurt. På vilka andra välfärdsområden ska det i såfall göras sådana jämförelser? Skolan? Omsorgen? Kollektivtrafiken? Vi ska inte benchmarka mot Pakistans förlossningsvård! Jag kommer fortsätta arbeta för en ännu bättre förlossningsvård i Stockholms län – vi ska ha god kapacitet, uppmuntra barnmorskeledda enheter och vår personal ska trivas på jobbet.

 


Sjukvård i världsklass förutsätter också koll på kostnaderna

I dag rapporterar DN och SVT ABC om akutsjukhusens ekonomi. Den medierepportering som skett tycker jag ger uppfattningen att det skulle vara något skumt eller hemligt kring akutsjukhusens ekonomi. Men att ekonomin är ansträngd är ingen hemlighet. Det har olika orsaker bland annat högre kostnader för bemanning, läkemedel och nya mer avancerade behandlingsmetoder som är mer kostsamma.

Fler överlever svåra sjukdomar längre och vi kan bota och lindra på helt nya sätt i dag. Samtidigt växer Stockholms län snabbt. I dag är vi över två miljoner invånare. Mellan år 2010 och 2020 beräknas länets befolkning ha ökat med ytterligare 350 000 personer.

I december fastställde landstingsfullmäktige budget för 2015. Under 2015 kommer sjukvården att få ett tillskott med över två miljarder kronor. Framtidens hälso- och sjukvårdsplan som antogs juni 2013 ligger till grund för det stora arbete som pågår för en förstärkt vård i länet. Planen innehåller historiska investeringar. Totalt satsas 42 miljarder kronor extra på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av de största vårdsatsningarna någonsin i länet och ska vara genomförd 2018.

Nya Karolinska Solna byggs för att bli ett toppmodernt sjukhus för den mest avancerade vården. Därutöver ska 28 miljarder kronor användas till en rad olika förbättringar som främst går till investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhus runt om i länet. Stora satsningar görs på bättre lokaler. Sjukhusen rustas upp och byggs ut. Samtidigt ska forskningen knytas närmare den dagliga vården och förbättra möjligheterna till förebyggande hälsovård. Min åsikt är den att ingen kan beskylla Stockholm för att ”spara på vården”.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att vi ska kunna göra investering som ger ännu bättre vård till stockholmarna. Ekonomin inom Stockholms läns landsting har varit stabil under många år med positiva resultat sedan 2007. Men nu ser vi hur vi går mot något bistrare tider och situationen kräver politiskt ledarskap. Det ledarskapet är vi alliansen väl skickade att ta.

I budgetunderlagen visar verksamheterna vid akutsjukhusen ett underskott på årsbasis för 2014 uppgående till 474 miljoner kronor jämför med ett fastställt resultatkrav på 51 miljoner kronor. Detta är en kostnadsutveckling som inte är hållbar. För att bryta kostnadsutveckling kommer sjukhusen att ges långsiktigt stabila förutsättningar för att utveckla verksamheterna under perioden 2015 – 2019. Vi har tagit bort det gamla effektiviseringskravet på 2 procent och i stället får sjukhusen en fast ram.

I går var jag tillsammans med mina kollegor från alla partier i landstinget inbjuden till Karolinska universitetssjukhuset för att träffa nya sjukhusdirektören Melvin Samsom och delar av styrelsen liksom några av sjukhusets specialister. Det blev en mycket spännande kväll och rekryteringen av Samsom känns helt rätt. Jag har stort förtroende för hans ledarskap. Samsom talade på temat ”med patienten i fokus skapar Karolinska framtidens universitetssjukhus”. Läs gärna intervjun som är väldigt bra och välskriven i Läkartidningen från november 2014  med Melvin Samsom. Han har arbetet på tre kontinenter och har en bland annat forskat vid välrenommerade Mayo-kliniken i USA.

Samsoms fokus är patienternas delaktighet i vården. En vård med patienten i centrum förutsätter att arbetsorganisationen utvecklas utifrån patientens behov och utifrån detta har han redan sjösatt förändringar på det stora universitetssjukhuset.

Ledningen på Karolinska har initierat stora reformer för en ekonomi i balans. Det kommer inte att vara en enkel resa men den är nödvändig och jag tror att Karolinska kan vara bli förebild för andra sjukhus. Jag hoppas att man lyckas ta sig tillbaka till toppen och utgöra ett av Europas absolut bästa sjukhus.


Gott nytt år!

Storhelgerna är över och det är dags att välkomna vardagen tillbaka. Det har varit en arbetsam höst för min del var julen efterlängtad och mycket välkommen. Har haft en härlig julledighet, innehållande bland annat skidåkning, korsord, långa fikastunder hos goda vänner och så har jag läst ut Lena Anderssons roman ”Utan personligt ansvar”. Kan rekommendera den även om jag gillade den första boken mer ”Egenmäktigt förfarande”.

Nu stundar ett nytt år och jag ser fram emot att jobba med mina ansvarsområden förlossningsvård, geratrik, rehabliligtering och de stora folksjukdomarna. Vi har antagit en budget för hälsa och tillväxt innehållande många viktiga satsningar på vården i Stockholms län.

Innan jul blev det klart att försöket att hemlösa SL biljtter, nu kommer att bli permanent. Detta är en hjärtefråga för Kristdemokraterna och jag är glad över att vi kunnat genomföra detta. Trafiknämnden ska bidra med 15.000 SL-biljetter om året till de hemlösa. Biljetterna ska användas för att de hemlösa ska kunna ta sig till ett härbärge, myndighetsbesök eller vårdinrättning. Det finns ett stort behov då flera frivilligorganisationer flyttat från innerstan.

Att initiativet har utvecklats från ett försök på 6.000 biljetter till en permanent satsning med 15.000 biljetter visar att det finns ett stort behov i samhället men också rum för nya initiativ och idéer. Det är viktigt att markera att vi bryr oss om Stockholms mest utsatta och, än viktigare nu i vintertid, att vi ger människor rätt förutsättningar för att söka sig till skydd och värme, säger Karl Henriksson som är vår gruppledare i trafiknämnden.