Vansinne införa stopplag!

Svenska dagbladet rapporterar om regeringens planer på att införa en lag som stoppar möjligheten att driva akutsjukhus i annan regi än offentlig. Det är vansinne.

Idag skriver vänsterpartisten Karin Rågsjö i Dagens Arena att det är bråttom med en ny stopplag och att ”upphandling inte hjälper mot väntetider”, men hon har fel i sak och far med osanning. I Stockholms län drivs St Görans sjukhus av vårdföretaget Capio. St Göran redovisar öppet  sin kvalitetsstatistik. År efter år ser vi hur St Göran uppvisar mycket goda kvalitetsresultat, nio av tio patienter är nöjda och medarbetarna är nöjdare än genomsnitt i Stockholms läns landsting. De granskningar som landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning genomför regelbundet visar att S:t Görans sjukhus uppfyller vårdgarantin till störst del av samtliga akutsjukhus i landstinget. Sjukhuset ligger också bra till när det gäller tillgänglighet till akuten med kortare väntetider och har en lägre andel sjukhusrelaterade infektioner. Baserat på dessa resultat borde varje sjukvårdspolitiker begrunda hur vi bäst ger god vård till hög kvalitet – det måste inte det offentliga stå för.

Men Gabriel Wikström drivs inte av en vilja att se till att medborgarna erbjuds den bästa vården, istället är det ideologiska skygglappar på. Det Wikström gör är att ge efter för extrema vänsterkrav. I Stockholm har våra invånare haft möjlighet att ta del av vård drivs antingen i privat regi eller via stiftelser. Vi kan tydligt se att det avspeglar sig i attityden till att privatisera till exempel Danderyds sjukhus. Jag tror att motståndet är utbrett mot förmynderi ovanifrån i syfte att hindra mångfald och valfrihet. Det kommer inte att gå att förbjuda driftsformer på detta vansinniga sätt!

Alliansen har beslutat att utreda en privatisering av ett akutsjukhus i Stockholms län, med motiveringen att privatdrivna S:t Görans sjukhus har visat sig vara mer effektivt i att ge vård än de andra sjukhusen. Vi som parti har varit drivan för beslutet eftersom vi vill ge patienterna bästa möjliga vård och ta ansvar för landstingets ekonomi. Till skillnad från andra ska tilläggas…

 

 


Nyheter från Alliansen för ännu bättre cancervård i länet

Cancervård. Idag har jag tillsammans med Anna Starbrink och Roger Henriksson från Regionalt CancerCentrum (RCC) hållit pressträff kring satsningar för en ännu bättre cancervård i vårt landsting.  Vår målbild för all sjukvård i landstinget är tydlig och kan sammanfattas i 4 delar – vård i rätt tid, säker vård, hög effektivitet och högt förtroende för vården. Strategin för visionen finns i planen ”Framtidens hälso- och sjukvård”. För cancervården gäller samma vision. Hälso- och sjukvården har fått ett resurstillskott i budget 2015 med drygt 2 miljarder kronor motsvarande en ökning på 4,1 procent jämfört med 2014. Svensk cancervård står sig väl i internationell jämförelse. Chanserna att överleva flera vanliga cancerformer har ökat under de senaste 15 åren. I Sverige är överlevnaden efter till exempel bröst-, lung- och tarmcancer högre än i övriga jämförbara länder. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser lyckas Stockholms läns landsting väl utefter kvalitetsindikatorerna och har den tredje bästa överlevnadsgraden för cancersjukdom för vuxna patienter, efter Halland och Jönköping. Men det finns delar som kan bli ännu bättre. Befolkning växer, fler överlever svåra diagnoser och det ställer nya krav på cancervården i Stockholm.

Cancervården ska utformas genom:

  • Patienten i fokus – individuella vårdplaner och kontaktsjuksköterska som ska finnas från diagnostillfället
  • Standardiserade vårdförlopp – väntetiderna ska bli kortare och från landstinget har vi skickat in en ny projektplan till regeringen där vi ansöker om resurser från de 4 miljarder som Gabriel Wikström (S) utlovat till ändamålet.
  • Bra balans mellan den vård som ges nära patienten och den vård är som är mer centraliserad.

Den regionala cancerplanen som utformats på inativ av RCC, omfattar 2013 till 2015, ska förverkligas. Utvecklingen under 2015 fokuserar på sammanhållna patientprocesser, optimerade ledtider inom cancervården, uppföljning via kvalitetsregister och utvecklade arbetssätt.

Barnonkologin har mycket hög prioritet för oss. Barn har rättigheter och det gäller inte minst inom sjukvården. ALB hade i somras särskilt ansträngd situation, men nu är läget bättre än på länge. Nu jobbar sjukhuset intensivt, läkare, sjuksköterskor, fack och patientföreningar tillsammans för att förbättra läget. I höstas kunde vi se en tydlig vändning till det positiva. ALB anställde en apotekare, fick fler kuratorer, en dietist och sjukgymnast samtidig som en del arbetsuppgifter flyttades till undersköterska/barnsköterska. Även läkarbemanningen stärktes.  Just nu pågår ett intensivt arbete med att förbereda för nya vårdplatser och inte minst flytten till Nya Karolinska i Solna. Barnsjukhuset är det första som flyttar in i det nya moderna karolinska där alla tänkbara tekniska hjälpmedel redan finns på plats. Totalt kommer barncancervården i länet ha 22 vårdplatser, en ökning med 8 vårdplatser!

Den andra nyheten är att vi fokuserar bröstcancervården till tre sjukhus i länet, det är Karolinska i Solna, S:t Göran och Södersjukhuset. Bröstcancervården har varit utspridd och patienter har vårdats på flera håll, det vi gör nu är att säkra att vården håller hög kvalitet. Målet är en fungerande och sammanhållen vårdkedja.

Den tredje nyheten är ett nytt Rehabcentrum för patienter med cancerdiagnoser. Omkring 100 000 personer i  vårt län lever med en cancerdiagnos. Att cancervården kostar mer ska inte ses som ett tecken på ineffektivitet, utan är ofta en följd av ständigt mer förfinade och avancerade metoder som räddar allt fler liv. Tidigare var ett cancerbesked ofta att betrakta som en dödsdom, men nu överlever lyckligtvis de allra flesta. Ofta har dessa patienter ett förhöjt vårdbehov. I linje med att fler patienter överlever sin cancer har Alliansen beslutat att införa ett regionalt centrum för cancerrehabilitering, den ska etableras för att tillgodose en jämlik och individualiserad cancerrehabilitering för alla patienter. Centret ska ta hand om alla de patienter som drabbas av biverkningar av den givna behandlingen. Dessutom kan tumörsjukdomen på olika sätt påverka patienten. Det betyder att det finns behov av mer utvecklade rehabiliteringsinsatser under kortare eller längre perioder. Under 2015 kommer centret vara i ett uppbyggnadsskede varför inte fulldriftseffekter kommer ses på helår. Från höst 2015 förväntas centret öppna i full drift.

Jag är angelägen om att skynda på processen och SLSO har nu fått beställningen och påbörjat sitt arbete med att etablera centret.


Vem ska ta ansvar för läkares fortbildning?

Den 5 december 2013 skrev Olle Larkö och Eric Hanse på DN debatt att efter läkarexamen behöver läkarna inte läsa ”annat än Båtnytt och text TV:s börssidor”. Det pågår just nu en intensiv debatt om läkares fortbildning och vem som ska ta huvudansvaret och inte minst – kostnaderna. Tove Lifvendal skrev om detta på ledarplats i gårdagens Svenska Dagbladet.

Läkemedelsföretagen stod tidigare för en del av finansieringen men det visade sig inte vara en bra lösning med bland annat utlandsresor som tenderade att bli väl lyxiga. En överenskommelse mellan läkemedelsindustrin och landstingen gjordes 2005 vilken sa att utbildningskostnaderna kunde industrin stå för – resten var landstingens ansvar. På 1970 talet fanns en statlig myndighet –  som hade det övergripande ansvaret för fortbildningen. Den är nu nedlagd.

Alla som på allvar vill utveckla förslag kring detta måste ha professionen med sig. Men min erfarenhet är den att det finns väldigt olika uppfattningar inom läkarkåren kring vem eller vilka som ska ha ansvaret och hur det ska regleras. En del läkare jag talat med vill helst att proffessionen själva tar hand om fortbildningen, andra att Socialstyrelsen ska initiera nationella regler och ytterligare åsikter gör gällande att både ansvaro och finansiering bör ligga på landstingen som huvudmän för sjukvården.

I Alliansens budget för 2015 har vi infört ett nytt arbetssätt som heter KOLL och ett nytt IT stöd som heter ProCompetens riktat till all sjukvårdspersonal. Vi samlar på detta sätt ett stöd för kompetensutveckling. SMER erbjuder fortbildning, läkemedelskommittéer som erbjuder fortbildning finns i länet. Problemet är inte kostnaden – utan en resursfråga och en fråga om tid. Vem ska ersätta läkaren som är på kurs? Nu finns också ett nytt samarbetsavtal som kan utöka utbytet mellan vårdpersonal och läkemedelsföretag, men det ska hållas inom vissa ramar (inga resor, hotellnätter mm).

I Storbritannien, Irland, Kroatien och andra länder finns ett krav att läkare måste certifieras. Skulle det vara ett rimligt krav i Sverige? Ja, möjligen. En idé vore att Sverige inför ett likande system som finns inom tex flygbranschen.

Andra faktorer som kan påverka hur läkares fortbildning kommer förändras/se ut i framtiden är utredningen om hur Yrkeskvalifikationsdirektivet ska genomföras i Sverige blev klar i april förra året. Den är nu ute på remiss. Det moderniserade direktivet ska vara genomfört senast den 18 januari 2016. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft samma dag. Vid sidan av en ny horisontell lag och förordning föreslår utredningen att krav som särskilt anpassats för vissa yrken, som till exempel yrken inom hälso- och sjukvården, även fortsättningsvis ska regleras i sektorsförfattning. Utredningen föreslår också att alla behöriga myndigheter ska vända sig till Universitets- och högskolerådet när det gäller bedömningen av vad de utländska utbildningarna motsvarar i relation till de svenska kraven för att få utöva viss yrkesverksamhet. Enligt utredningens uppfattning bör ytterligare yrkesverksamheter betraktas som reglerade i direktivets mening, något som innebär att ytterligare myndigheter blir att betrakta som behöriga och därigenom skyldiga att tillämpa det horisontella regelverket.

Jag skulle önska ett tydligare nationellt ansvar. Lösningen tror jag behöver vara nationell och initieras och finanseineras nationellt. Jag skulle se att landstingen och regioner med universitetssjukhus tillsammans med Socialdepartementet, Läkarförbundet, Läkaresällskapet öppnade sina rum och förde framtidsinriktade samtal kring läkares fortbildning.

 


Dags att reglera lobbyister?

I förra veckan deltog jag i ett frukostsamtal tillsammans med Anders Lönnberg (S) och Christina Kennedy chefredaktör på Dagens Medicin. Huvudtema var politisk påverkan, tillgängliga politiker och medias roll som opinionsbildare.

Politiskt påverkansarbete eller ”lobbying” är ett ständigt aktuellt ämne. Dagens Samnhälle har skrivit mycket om detta på sista tiden. I Sverige är dock debatten ganska yrvaken och omogen kring dessa frågor. Sverige använder traditionellt ett omfattande remissförfarande. Många intresseorganisationer blir ofta automatiskt tillfrågade och kanske inte har samma självklara behov att på egen hand bedriva lobbying. Att det förekommer mer av lobbying idag tror jag beror på samhällsförändringar där politiken fungerar annorlunda än tidigare. Många röster höjs för strängare regler kring lobbying och karantän för politiker som går till näringslivet och vice versa. Det kan vara så att det är nödvändigt, vi behöver diskutera dessa frågor på ett djupare plan, men vad ändrar egentligen 6 månaders karantän för säg en före detta minister? Kontakter, relationer, nätverk och de djupa kunskaperna sitter i. Det viktigaste tror jag är att vi har ett transparent förfarande, att visa sin agenda. Många byråer redovisar öppet sina kunder och uppdragsgivare på sin hemsida. Bryssel är som bekant ett fäste för en rad olika intressen som vill påverka politiken. Junckerkommissionen tänker under året föreslå ett obligatoriskt lobbyistregister för kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Sammanlagt runt 6000 lobbyister finns registrerade i EU:s officiella register. Är detta vägen framåt för Sverige?

Ur demokratisk synvinkel har lobbning både positiva och negativa sidor. Men det visar sig gång på gång att det inte alls behöver vara de med störst ekonomiska muskler som är de mest framgångsrika. Ta till exempel Makalösa föräldrar med Helene Öberg i spetsen som blev årets lobbyist 2010, utsedd av tidningen Resumé. De bedrev lobbying som gav nya regler för tillfällig föräldrapenning.

Det är inte särskilt svårt att navigera sig fram till sin landstingspolitiker eller politiska tjänstemän. De allra flesta uppgifter finns på SLL.se vare sig det handlar om fullmäktigeledamöter, tjänstemän eller landstingsråd. Att landstingspolitiker i någon mån kanske är mindre uppvaktade handlar mycket om okunskap kring landstingets ansvarsområden och faktiska betydelse, landstingen relativt ”anonyma”. Bara hälso- och sjukvården där jag bla är ansvarig har en budget på över 50 miljarder kronor årligen. Offentlighetsprincipen ger långtgående rättigheter att ta del av allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i och kunna utöva medborgerlig kontroll över myndigheternas agerande. Egentligen gör PR och kommunikationsbyråerna det offentlighetsprincipen redan bjuder. Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras grundlagen. Mycket material är också en allmän handling (men inte automatisk offentlig).

Personligen får jag många mejl och uppvaktningar från civilsamhället, profession och näringsliv/industri. Min inställning är att träffa så många som möjligt där det är relevant givetvis. Jag ser mig själv som en lyssnade och öppen politiker. De vanligaste kontakterna jag har är faktiskt med Patientföreningar. Ibland är det inte läge att träffas, då säger jag nej. Det kan gälla vid pågående upphandlingsprocesser, sekretssärenden, jäv mm. Ibland hänvisar jag till någon av mina politiska tjänstemän.

 

 


Vårdval gav nya Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

Igår var det dags för årets första sammanträde med Programberedningen för barn- unga och förlossningsvård. För egen del också mitt första tillfälle som ordförande! Det känns väldigt roligt att få leda programberedningen under mandatperioden och jag ser fram emot att jobba tillsammans med ledamöterna från alla partier. Vår beredning har ett viktigt uppdrag att ge vård till grupper som inte alltid har en egen stark röst – framförallt våra minsta patienter, barnen.

Antalet barn mellan 0-15 år väntas öka och till 2020 kommer barnen i Stockholms län att ha ökat med över 20 procent. Vi förbereder därför stora investeringar i hälso- och sjukvården, det ska skapas cirka 870 nya vårdplatser, vilket ger utrymme för nästan 52 000 nya vårdtillfällen. Särskilda satsningar görs inom vård av barn och ungdom. Bredningens uppdrag är att ta initiativ till att barn, unga och kvinnor får den vård de behöver inom ramen för den satsningen. Mitt mål är att den enskilde patientens hela hälsa är i fokus vid varje möte med vården. Att var än barn och föräldrar vänder sig ska de bemötas på ett välkomnade sätt, trygga att kompetesen finns i hela vårdkedjan och att hela människans behov är en utgångspunkt för vården.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus ska även fortsättningsvis ha ett stort ansvar för barnsjukvården. ALB är också den verksamhet som flyttar in först in på Nya Karolinska sjukhuset under nästa år. Dessutom kommer vi utöka barnsjukvården på Karolinska Huddinge och Sachsska vid Södersjukhuset. Vår beredning kommer även överse att denna specifika satsning på unga, där särskilda vårdplatser utvecklas för just åldersgruppen unga vuxna, blir de bästa tänkbara för barnen och deras föräldrar. Jag ser framför mig att vi kommer jobba mycket med BUMM (Barn och ungdomsmedicinska mottagningarna) efter vårdvalet, en ännu bättre mödrahälsovård och kvinnosjukvård med patienten och hennes behov i fokus.

I december 2013 fattade alliansen beslut om vårdval inom den specialiserade barnsjukvården. Oppositionen knorrade naturligtvis, dåvarande oppositionsråd Helene Hellmark Knutsson (S) hävdade att ”hela Astrid Lindgrens barnsjukhus skulle dräneras på barnläkare”. Så blev det inte och nu vet vi att 7 av 9 mottagningar har startat i områden med de största behoven. Skärholmen har fått en ny BUMM som ett exempel. Hela syftet med vårdvalet är att öka tillgängligheten och nu har 15 vårdvalsmottagningar startat sin verksamhet – det är över förväntan! Syftet är ocskå att lyfta ut en del av den specialiserade vården från sjukhusen så att den blir ännu mer tillgänglig. Med facit i hand vet vi att detta var helt rätt.

BUMM riktar sig till våra sjuka barn, men undantag för de som är akut sjuka, då är det barnsjukhusen som gäller. Specialistmottagningarna till för barn med allergier, eksem, astma, förstoppning, fetma, ADHD och tillfälligt sjuka barn under ett år. Även ungdomar som fyllt 18 år och som har ett BMI på mer än 30 får hjälp inom BUMM. Vissa BUMM:ar är särskilt inriktade på just fetma och övervikt och då gäller att särskilt avtal där vi kräver specifik kompetens inom området.

Vårdvalet har alltså nått sitt syfte och det är jag mycket glad över!