• Dags att reglera lobbyister?

    I förra veckan deltog jag i ett frukostsamtal tillsammans med Anders Lönnberg (S) och Christina Kennedy chefredaktör på Dagens Medicin. Huvudtema var politisk påverkan, tillgängliga politiker och medias roll som opinionsbildare.

    Politiskt påverkansarbete eller ”lobbying” är ett ständigt aktuellt ämne. Dagens Samnhälle har skrivit mycket om detta på sista tiden. I Sverige är dock debatten ganska yrvaken och omogen kring dessa frågor. Sverige använder traditionellt ett omfattande remissförfarande. Många intresseorganisationer blir ofta automatiskt tillfrågade och kanske inte har samma självklara behov att på egen hand bedriva lobbying. Att det förekommer mer av lobbying idag tror jag beror på samhällsförändringar där politiken fungerar annorlunda än tidigare. Många röster höjs för strängare regler kring lobbying och karantän för politiker som går till näringslivet och vice versa. Det kan vara så att det är nödvändigt, vi behöver diskutera dessa frågor på ett djupare plan, men vad ändrar egentligen 6 månaders karantän för säg en före detta minister? Kontakter, relationer, nätverk och de djupa kunskaperna sitter i. Det viktigaste tror jag är att vi har ett transparent förfarande, att visa sin agenda. Många byråer redovisar öppet sina kunder och uppdragsgivare på sin hemsida. Bryssel är som bekant ett fäste för en rad olika intressen som vill påverka politiken. Junckerkommissionen tänker under året föreslå ett obligatoriskt lobbyistregister för kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Sammanlagt runt 6000 lobbyister finns registrerade i EU:s officiella register. Är detta vägen framåt för Sverige?

    Ur demokratisk synvinkel har lobbning både positiva och negativa sidor. Men det visar sig gång på gång att det inte alls behöver vara de med störst ekonomiska muskler som är de mest framgångsrika. Ta till exempel Makalösa föräldrar med Helene Öberg i spetsen som blev årets lobbyist 2010, utsedd av tidningen Resumé. De bedrev lobbying som gav nya regler för tillfällig föräldrapenning.

    Det är inte särskilt svårt att navigera sig fram till sin landstingspolitiker eller politiska tjänstemän. De allra flesta uppgifter finns på SLL.se vare sig det handlar om fullmäktigeledamöter, tjänstemän eller landstingsråd. Att landstingspolitiker i någon mån kanske är mindre uppvaktade handlar mycket om okunskap kring landstingets ansvarsområden och faktiska betydelse, landstingen relativt ”anonyma”. Bara hälso- och sjukvården där jag bla är ansvarig har en budget på över 50 miljarder kronor årligen. Offentlighetsprincipen ger långtgående rättigheter att ta del av allmänna handlingar. Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i och kunna utöva medborgerlig kontroll över myndigheternas agerande. Egentligen gör PR och kommunikationsbyråerna det offentlighetsprincipen redan bjuder. Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras grundlagen. Mycket material är också en allmän handling (men inte automatisk offentlig).

    Personligen får jag många mejl och uppvaktningar från civilsamhället, profession och näringsliv/industri. Min inställning är att träffa så många som möjligt där det är relevant givetvis. Jag ser mig själv som en lyssnade och öppen politiker. De vanligaste kontakterna jag har är faktiskt med Patientföreningar. Ibland är det inte läge att träffas, då säger jag nej. Det kan gälla vid pågående upphandlingsprocesser, sekretssärenden, jäv mm. Ibland hänvisar jag till någon av mina politiska tjänstemän.