• Vem ska ta ansvar för läkares fortbildning?

    Den 5 december 2013 skrev Olle Larkö och Eric Hanse på DN debatt att efter läkarexamen behöver läkarna inte läsa ”annat än Båtnytt och text TV:s börssidor”. Det pågår just nu en intensiv debatt om läkares fortbildning och vem som ska ta huvudansvaret och inte minst – kostnaderna. Tove Lifvendal skrev om detta på ledarplats i gårdagens Svenska Dagbladet.

    Läkemedelsföretagen stod tidigare för en del av finansieringen men det visade sig inte vara en bra lösning med bland annat utlandsresor som tenderade att bli väl lyxiga. En överenskommelse mellan läkemedelsindustrin och landstingen gjordes 2005 vilken sa att utbildningskostnaderna kunde industrin stå för – resten var landstingens ansvar. På 1970 talet fanns en statlig myndighet –  som hade det övergripande ansvaret för fortbildningen. Den är nu nedlagd.

    Alla som på allvar vill utveckla förslag kring detta måste ha professionen med sig. Men min erfarenhet är den att det finns väldigt olika uppfattningar inom läkarkåren kring vem eller vilka som ska ha ansvaret och hur det ska regleras. En del läkare jag talat med vill helst att proffessionen själva tar hand om fortbildningen, andra att Socialstyrelsen ska initiera nationella regler och ytterligare åsikter gör gällande att både ansvaro och finansiering bör ligga på landstingen som huvudmän för sjukvården.

    I Alliansens budget för 2015 har vi infört ett nytt arbetssätt som heter KOLL och ett nytt IT stöd som heter ProCompetens riktat till all sjukvårdspersonal. Vi samlar på detta sätt ett stöd för kompetensutveckling. SMER erbjuder fortbildning, läkemedelskommittéer som erbjuder fortbildning finns i länet. Problemet är inte kostnaden – utan en resursfråga och en fråga om tid. Vem ska ersätta läkaren som är på kurs? Nu finns också ett nytt samarbetsavtal som kan utöka utbytet mellan vårdpersonal och läkemedelsföretag, men det ska hållas inom vissa ramar (inga resor, hotellnätter mm).

    I Storbritannien, Irland, Kroatien och andra länder finns ett krav att läkare måste certifieras. Skulle det vara ett rimligt krav i Sverige? Ja, möjligen. En idé vore att Sverige inför ett likande system som finns inom tex flygbranschen.

    Andra faktorer som kan påverka hur läkares fortbildning kommer förändras/se ut i framtiden är utredningen om hur Yrkeskvalifikationsdirektivet ska genomföras i Sverige blev klar i april förra året. Den är nu ute på remiss. Det moderniserade direktivet ska vara genomfört senast den 18 januari 2016. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft samma dag. Vid sidan av en ny horisontell lag och förordning föreslår utredningen att krav som särskilt anpassats för vissa yrken, som till exempel yrken inom hälso- och sjukvården, även fortsättningsvis ska regleras i sektorsförfattning. Utredningen föreslår också att alla behöriga myndigheter ska vända sig till Universitets- och högskolerådet när det gäller bedömningen av vad de utländska utbildningarna motsvarar i relation till de svenska kraven för att få utöva viss yrkesverksamhet. Enligt utredningens uppfattning bör ytterligare yrkesverksamheter betraktas som reglerade i direktivets mening, något som innebär att ytterligare myndigheter blir att betrakta som behöriga och därigenom skyldiga att tillämpa det horisontella regelverket.

    Jag skulle önska ett tydligare nationellt ansvar. Lösningen tror jag behöver vara nationell och initieras och finanseineras nationellt. Jag skulle se att landstingen och regioner med universitetssjukhus tillsammans med Socialdepartementet, Läkarförbundet, Läkaresällskapet öppnade sina rum och förde framtidsinriktade samtal kring läkares fortbildning.