Regeringens budget slår mot familjerna, jobben och värderingar

Regeringens budget är nu presenterad. Den är ett dråpslag mot jobb, familjer och värderingar. Jag kan bara konstatera att utrymmet för enskilda, familjer, civilsamhälle och företag ersätts av en övertro på att staten kan kommendera fram jobb och styra över enskildas liv. Skadligt för både frihet och ekonomi.

Budgeten genomsyras av ett rödgrönt ovanifrånperspektiv. Inom jobbpolitiken sätter regeringen gärna upp garantier och mål om att sänka arbetslösheten men slår samtidigt effektivt undan benen på jobbskaparna. 40 miljarder kronor i höjda skatter försämrar villkoren för RUT-tjänstesektorn, slår mot äldre som vill jobba efter 65 års ålder och försämrar möjligheten för unga och utlandsfödda att få in en fot på arbetsmarknaden. 80 procent av regeringens skattehöjningar slår direkt mot jobb och företagande. Detta leder till en sämre utveckling på arbetsmarknaden men också till att människor får mindre pengar kvar att röra sig med. Det är företag som skapar arbetstillfällen. Regeringen kan inte med åtgärdsprogram kommendera fram jobb på konstgjord väg.

Med hjälp av siffertrixande mjölkar regeringen de statliga bolagen i jakt på intäkter till statskassan. Intäkterna från statliga bolag som Vattenfall, LKAB och Riksbanken håller på att sina. Jakten på nya kassakor pågår, senast var det SJ som fick göra en extra utdelning på 1,7 miljarder kronor till staten. Nu har turen kommit till Akademiska Hus som äger universitets- och högskolelokaler i Sverige.

Regeringen talar gärna om civilsamhällets roll men rycker samtidigt undan miljoner i resurser till hjälporganisationerna genom slopat gåvoavdrag. I den flyktingrisk som råder är det mycket märkligt att lägga hinder för människors vilja att ge av sina ekonomiska resurser och bidra till en bättre situation för människor på flykt undan kring och terror i framförallt Syrien. I familjepolitiken fortsätter regeringen att styra och ställa och man skrotar den lilla valfrihet som familjen har genom att öka kvoteringen av föräldraförsäkringen och slopa vårdnadsbidraget.

I synen på jobb, civilsamhälle och familj präglas regeringen förslag av ett ovanifrånperspektiv och ett uttalat mål att detaljstyra vardagen för individer och familjer. Mot detta ställer vi kristdemokrater underifrånperspektivet, en starkare familj och ett starkare civilsamhälle.

”Fritt inträde” på museerna är ett talande exempel på regeringens tankefel. Samtidigt som staten nu ska subventionera biljetter på statliga museer måste privata museer och utställningshallar ta ut entreavgift för att kunna finansiera sin verksamhet. Så slår staten mot näringsliv och fri kultur genom att se till att de egna museerna subventioneras gentemot direkt konkurrerande utställningar. Jo,  jag kan förstå tanken om jag anstränger mig. Alice Bah Kuhnke vill ”minska bildnings- och delaktighetsklyftorna i Sverige och för att öppna dörrarna till konsten på vid gavel”. Tankevurpan – totalt är det 18 statliga museer som från och med 2015 kommer att ha fri entré. 13 av museerna ligger i Stockholm(!) Så berätta gärna kära kulturminister hur en familj från Härnösand gynnas av att Hallwylska Museet på Hamngatan mitt i Stockholm har fri entré? De fria entréerna kommer att kostar 80 miljoner kronor PER ÅR. Det är inte kaffepengar. Det regeringen gör att sponsra många som möjligen ändå går på muséum, Stockholm är en relativt ekonomiskt stark region. Behöver stockholmarna skattesubventionerade museibiljetter?

Nej, sänk skatten för låginkomsttagare så att familjen i Härnösand kan välja om de vill se en lokal teaterföreställning, gå på badhuset med barnen eller spara till en semesterresa istället. Ge makten tillbaka till köksborden.

 

 


Vaccindagen 2015

Vaccination är utan tvivel ett av de mest effektiva sätten att förebygga sjukdom. Vaccination mot smittkoppor infördes i Sverige redan under tidigt 1800- tal. Vaccinationer har tillsammans med antibiotika inneburit mer för människors hälsa än de flesta andra landvinningar inom det medicinska fältet. När poliovaccineringen infördes försvann polio från Sverige och på samma sätt har skett med mässling och röda hund. Det är fantastiskt!

I förra veckan deltog jag i en paneldiskussion hos Dagens Medicin gällande vacciner. Några av frågeställningarna var – vad styr utvecklingen av nya vacciner? Vilka utmaningar har sjukvården att hantera inför hotet om nya epidemier? Vilka vacciner kan bli aktuella i nya vaccinprogram? I panelen fanns representanter för nationell nivå med Agneta Karlsson, statssekreterare hos Gabriel Wikström, liksom landstingsnivå och läkemedelsföretag. Det blev ett bra samtal och en del kom att handla om den brist på vaccin som vi tyvärr ser just inom Stockholms landsting men även övriga. Under sommaren har 1000 barn i vårt län inte kunnat vaccineras mot tuberkulos till exempel. Situationen är allvarlig och jag kommer att agera för att försöka lösa frågan.

I Stockholms landsting har vi ett flertal vaccinprogram, barn- och skolhälsovården ansvarar för att alla barn i Sverige vaccination mot åtta olika sjukdomar (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influensa typ b-infektion, mässling, påssjuka och röda hund.)

Nationella vaccinationsprogram delas in i två grupper: 1. allmänna vaccinationsprogram (erbjuds alla kostnadsfritt) 2. särskilda vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Det är Socialstyrelsen som beslutar om det svenska vaccinationsprogrammet. Ur de särskilda programmen är det upp till landstingen själva att erbjuda dem. Vi i Stockholms län framhåller gärna att vi brukar vara snabba med att ta till oss nya råd och rekommendationer och genomföra dem i form av nya vaccinprogram. 2009 infördes allmän barnvaccination mot pneumokocksjukdom med konjugerat pneumokockvaccin. Vi införde HPV 2009, Hepatit B vaccin 2014 och rotavirus 2014.


Viktig rapport från Barncancerfonden

Igår presenterade Barncancerfonden sin rapport om barncancervården, aktuell forskning och medicinska framsteg.

Barncancerfondens generalsekreterare Olle Björk berättade om de 40 år som han har arbetat inom barncancervården. Cancer är inte EN sjukdom utan flera och vi rör oss närmare mer individualiserade behandlingar. Cancerbehandling behöver bli mer träffsäker så att det är cancern som blir behandlad och inte hela den övriga friska kroppen. Det är här forskningen har ett stort ansvar och där vi ser att Barncancerfonden gör ett oerhört viktig arbete i att peka på utmaningarna. Forskningens genombrott och de fantastiska insatser som sjukvårdspersonalen tillsammans har gjort är en stor del av arbetet för att tillsammans med oss politiker fortsätta arbeta för att frigöra viktiga resurser. Rapporten pekar på vikten av samarbete inom barncancerområdet.

Även Arja Harila-Saari, docent och sektionschef vid Karolinska Universitetsjukhuset delade med sig av de utmaningar som forskningen och barncancervården står inför. Hennes inledande ord om framtiden och visionen i praktiken är något som vi Kristdemokrater och Stockholms läns landsting kan vara stolta över. Framtiden, är trots allt ganska ljus för de flesta av dessa barn. De nya lokalerna för barncanceravdelningen kommer att ligga högst upp på Nya Karolinska och ha 22 vårdplatser. En ökning med 8 platser från dagens 14 vårdplatser. Nya Karolinska kommer att ha värdebaserad vård, det ska inte handla om att producera mycket vård och att räkna pinnar utan istället att fokusera på kvalitén av vården och hur patienten upplevt vården.

Självklart, står barncancervården i Stockholm inför utmaningar och en av de största är bristen på sjuksköterskor och erfarna barnonkologer. Men jag har tilltro till framtiden och en ännu bätter barncancervård i länet. För att citera Arja ”Vi känner nu att vi har fått gensvar av politikerna och landstinget, att de har förstått att vi behöver fler vårdplatser… Vi fick nu 35 miljoner kronor i budgetmedel till nästa år.” För mig som politiker, med ansvar för cancervården, är det glädjande att höra. Att vi är på rätt spår. Att framtiden inte bara är spännande utan ter sig ljusare än förr.

Bilden är lånad från Barncancerfondens hemsida.

 


Vårdvalet – en frihetsreform

Igår besökte jag Tensta Rehab som bedriver verksamhet inom vårdvalsområde primärvårdsrehabilitering. Tensta Rehab arbetar med patienter med behov av hemrehabilitering för de som vårdats vid akutsjukhus, geriatrisk klinik eller specialiserad sluten rehabiliteringsklinik. Det är öppenvård och inget krav på remiss finns.

I Tensta finns många som bär på skador från krig och konflikter, många lider av posttraumatisk stress. Tensta Rehab gör ovärderliga insatser för en bättre hälsa i vårt län. Teamet består av fysioterapeuter, arbetsterapeuter och en legitimerad dietist. Jag fick en guidning på mottagningen och verksamhetschef Hilkka Lundell  tog emot oss tillsammans med sin personal.

I Stockholm har patienten själv en stor frihet att välja vård. Vi kvalitetssäkrar alla vårdval genom att aktörerna måste uppfylla vissa krav. Det gör vården likvärdig och rättvis. Vårdgivare som inte lever upp till kraven i vårdvalets förfrågningsunderlag kan förlora sitt tillstånd.

Vårdval Stockholm har bidragit till att öka mångfalden i vårdutbudet och utvecklat vården. Vårdvalet bygger på Lag om valfrihetssystem, LOV. Alliansen i Stockholms landsting införde vårdval i primärvården samt MVC och BVC  den 1 januari 2008. Därefter har Vårdval Stockholm byggts ut successivt. I Stockholms läns landsting har vi drygt 30 vårdval inom specialistområden, det är avancerad sjukvård i hemmet (ASiH)Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, förlossningsklinik, gynekologimottagning, höftprotesoperationer, hudmottagning mfl. Vi planerar även för fler vårdval.

Det finns myter om att vårdgivare gör stora vinster på skattemedel. Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 103,1 miljarder kronor år 2013. Rörelsemarginalen som anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst – var i genomsnitt sju procent. Det ligger i linje med övriga näringslivet. De företag som gick med vinst återinvesterade 3,8 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela sin vinst. Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden.

Vårdvalet är här för att stanna och jag och mina allianskollegor kommer alltid värna patienten och det är hennes behov ska styra vårdutbudet.