Hur bra är hjärtsjukvården i Stockholm?

Igår var sjukvårdspolitiker från partierna i landstinget inbjudna att delta i paneldiskussion av Riksförbundet Hjärt-lung där den före detta landstingsveteranen Inger Ros är förbundsordförande. Moderator var Stig Nyman och vi höll till i World Trade Center i centrala Stockholm. Det blev en trevlig kväll och mycket lärorik tack vare goda föresläsare, bland annat överläkaren Inger Hagerman från Karolinska sjukhuset i Huddinge som också belönats med landstingets fina pris Gyllene Äpplet för sitt projekt med dagvård för hjärtsviktspatienter.

Den akuta hjärtsjukvården i Stockholms län håller en mycket hög kvalité och är välfungerade men för patienter med kronisk hjärtsvikt finns mer att göra. Överlevnaden efter hjärtinfarkt har bland annat fördubblats på tjugo år. En förklaring är att vården i Stockholm har varit snabb med introduktion av ny teknik. Vi vet att hjärtsvikt den vanligaset orsaken till sjukhusvård. För oss  sjukvårdspolitiker som har en viktig roll i att få hälso och sjukvårdens budget att gå ihop finns mycket att lära av patientföreningen för att förbättra inte minst vården inom hjärtsvikt och förmaksflimmer.  I Stockholm finns 40 000 hjärtsviktspatienter och ca 7 000 nyinsjuknar varje år. 2012 vårdades 8 400 patienter på akutsjukhus med hjärtsvikt. Min ambition som politiker är att Stockholms läns landsting ska behålla position som ett av de främsta landstingen för vård av hjärt- och lungsjuka.

Hur arbetar då landstinget för en bättre hjärtvård, ja ett konkret är exempel är 4D som Stockholms läns landsting driver gemensamt med Karolinska Institutet. Namnet 4D avser de fyra diagnoser som valts ut i projektet: artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 samt hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en våra vanligaste folksjukdomar och då det finns inom 4D projektet vill Alliansen bidra till bättre hälsa samt stärka förutsättningarna för informationsöverföring mellan vård och forskning. Vårt viktigaste redskap är kunniga Allmänläkare. Projektet ska också bidra till att stärka patienternas delaktighet samt en snabbare omsättning av forskningsresultat till tidig diagnostik och då i slutändan bättre behandlingar.

Tidig diagnos bidrar till rätt behandling snabbare och till en bättre prognos. Inom ramen för projekt 4D Hjärtsvikt har en checklista tagits fram för att upptäcka tidigt – GENAST (några enkla steg). Vi har i länet flera hjärtsviktsmottagningar – med dessa mottagningar kan vi ta hand om hälften av de nyinsjuknade i Stockholm, men hittills har vi tagit emot omkring 20 procent. Jag ser det som helt avgörande  att primärvården vid misstanke om hjärtsvikt blir bättre på att remittera fler fall till dessa mottagningar.

Hjärtlung framhåller vikten av bra kvalitetsregister. Stockholms landsting har alltid lett satsningen på kvalitetsregister som staten och landstingen genomfört. Detta är en viktig indikator på var vi hittar brister, var vi kan initiera förändring och bättra oss i uppföljning. Extra roligt är att de skapats och håller på att skapas möjligheter för patienterna att själva rapportera om hur de mår och vad de tycker om den vård de har fått. Samtidigt är det oroande att regeringen ännu inte lämnat besked om staten ska fortsätta stödja förbättringsarbetet i vården. Utan statligt stöd faller tyvärr hela projektet. Läs gärna denna viktiga artikel i Svenska Dagbladet av Sveriges främsta namn inom hjärtsjukvården.

Hur kan vi då arbeta mer förebyggande? Sekundärprevention handlar om att förebygga att tex en hjärtinfarktpatient drabbas igen. Här är motion, rökstopp och rehabilitering viktiga grunder. Vad gäller rökstopp efter hjärtinfarkt lyckas Stockholm hålla den siffran konstant samt fått en markant förbättring avseende fysisk träning, specialiserad hjärtrehabilitering där vi ökat antalet deltagare med 44 % sen 2009.

Till sist – tyvärr visar en ny utvärdering av Socialstyrelsen att vi har en ojämlik hjärtvård. Jag blir jätteuppröd då jag ser att bla kvinnor och lågutbildade få en sämre vård. Att få en god vård ska själklart vara oberoende av kön och socioekonomisk bakgrund!  Det finns också orimliga och skillnader i hur patienter med olika socioekonomisk bakgrund tillgodogör sig vårdinsatser. Det finns här skäl att bättre utbilda vårdpersonalen i att följa upp patienterna.

Jag vill tacka patientföreningen för en givande kväll och för inbjudan!

 


Idag invigs nya Lilla Erstagården

Idag är en viktig dag en dag som kommer ha betydelse för framtiden. Jag är väldigt glad över att tillsammans med personal, anhöriga och Ersta diakonis direktor Stefan Nilsson få vara med om invigningen av de nya lokalerna i Nacka. Invigningen sker i närvaro av H.M. Drottning Silvia. Lilla Erstagården har ett avtal med landstinget och är Nordens enda barnhospice.

I Stockholms län bor nästan 500 000 barn och unga. Förra året föddes runt 29 000 barn i vårt län.  Dessutom sker det en ökning av inflyttningen av personer i barnafödande åldrar till länet, både från utlandet och från andra delar av landet. Alla dessa barn oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund har mänskliga rättigheter har därmed rätt till omsorg, och en god vård när de behöver det. Det är landstingets uppdrag att se till att så också sker. Jag tror och vet att trots det svåra kommer Lilla Erstagården bli en plats som hyllar livet, en ljus plats full av värme och omtanke.

Lilla Erstagården är nordens första barn- och ungdomshospice. Nu kommer landstinget kunna erbjuda vård för svårt sjuka barn och deras familjer.

 

 

 

 

 


BB Sophia och läget i förlossningsvården

I förra veckan aviserade Barnbördshuset Praktikertjänst AB att de kommer säga upp sitt avtal med landstinget inom vårdval förlossning. Detta är naturligtvis oerhört tråkigt och ett tungt besked för oss i Stockholms läns landsting. Givetvis hade jag hellre sett att BB Sophia kunde fortsätta att bedriva den goda förlossningsvård som de gjort. Samtidigt är det viktigt att alla stockholmare inte minst blivande föräldrar och personal känner sig trygga i att vi kommer att klara av detta förändrade läge även om det är utmanande.  Verksamheten vid BB Sophia kommer att fortsätta under uppsägningstiden som är minst sex månader, så ser vårt avtal ut.

Jag får nu en hel del mejl och brev från föräldrar och inte minst barnmorskor vid BB Sophia, jag är angelägen om att hålla en god dialog och hela tiden uppdatera den information som finns i dagsläget. Omsorgen om personalen är oerhört viktig i detta. Att de får information från arbetsgivaren i första skede. En särskilt projektgrupp kommer starta upp från arbetsgivarens sida där landstinget medverkar. Jag är övertygad om att vi inte kommer ha arbetslösa barnmorskor i länet, de behövs i förlossningsvården.

För de som väntar barn gäller att förlossningsklinikerna vid Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Södertälje sjukhus och BB Stockholm på Danderyds sjukhus kommer att ta emot blivande föräldrar som vanligt och flera kommer att utöka verksamheten. Platserna kommer att öka successivt så att det hela tiden ska finnas den kapacitet som krävs. Förra året fick 9 av 10 föda på den klinik de valt i första hand. Vi hade nästan inga hänvisningar utanför Stockholm. Detta har vi lyckats otroligt väl med, det är inte säkert att nästa år ger lika glädjande siffror tyvärr.

Förra året föddes 29 330 barn i Stockholms län på 7 kliniker. Vi har sett en ökning med av 1.3% årligen under de sex senaste åren. Men ökningen vara bara 22 barn 2015, alltså något under förväntningarna. Stockholms läns landsting kommer att anpassa sig till nya lägen. Ett intensivt och ett tätt samarbete mellan klinikerna kommer att krävas. Därför har förlossningsklinikerna stärkts för att ha kapacitet i reserv under förändringarna. SLL fokuserar alltid på att lösa uppgiften så att det finns tillräcklig kapacitet i länet. Men vi behöver också planera för framtiden. Inom några år planerar vi starta en ny förslossning vid St Göran som har kapacitet för 4000 födslar per år. Vidare kommer landstinget också att få statliga förlossningspengar vilket jag naturligtvis välkomnar!

När det gäller neonatalplatser har BB Sophia i dagsläget 10 st platser och utför en mycket god neovård – vad händer med dessa platser? Karolinska i Huddingen kommer att öppna neoplatser efter en nyligen genomförd renovering så de kommer att ersättas fullt ut och eventuellt blir några fler än idag.

Till sist – jag tror det är oerhört viktigt att inte sprida oro i onödan över situationen så att blivande föräldrar inte känner sig trygga. Alla som ska föda kommer att kunna tas emot på någon av länets kliniker men en konsekvens kan bli att inte lika många får föda på den klinik som de valt i första hand. I dag får över 92 procent göra det. Föräldrar bör kontakta 1177 vid frågor. De som har valt BB Sophia ska veta vilka datum som gäller för annan klinik etc.

 


Så blir vården på Nya Karolinska sjukhuset

I förra veckan offentliggjordes hur vården ska organiseras på Nya Karolinska sjukhuset. Istället för att vara uppdelad på kliniker ska vården bedrivas i teman, dessa är cancer, hjärta och kärl, neurologi, inflammation, reparativ medicin samt barn och kvinnosjukvård (här ingår också förlossning). Vården kommer alltså bedrivas utan gränser för klinker, patienterna kommer behandlas utifrån de behov som patienten har, vilket kan innebära att specialister från många områden kan involveras i behandlingen.

Vi politiker var inbjudna till ett möte med Karolinska Universitetssjukhuset som har ansvar för den högspecialiserade vården i Stockholms läns landsting. Det var oerhört spännade och intressant att få höra hur planeringen ser ut och var sjukhuset nu befinner sig i processen att flytta in i de nya lokalerna. Patienten kommer stå mycket mer i fokus, Melvin Samsom beskriver det hela som en resa genom vård och behandling där behovet helt styr vilken specialitet som kopplas in. På så vis kommer vården att bedrivas i ett tydligt teamarbete med patienten i centrum.

Personligen tycker jag att detta är oerhört spännade och jag är övertygad om att det blir ett utmärkt sätt att bedriva vård. Dagens Medicin skriver att ”NKS modell liknar inget annat” Det är sant.

Alla förändringar tar tid och möter inte sällan motstånd. Läkarföreningen på Karolinska sjukhuset gick i veckan ut i Svenska Dagblandet och varnade för att det finns brister i planen som snart ska genomföras ”när NKS öppnar samtidigt som en hel del bassjukvård ska flyttas ut från KS till andra sjukhus. Läkarna menar att bristerna beror på att man först bygger huset och sedan bestämmer innehållet”. Jag tycker att det bra att många röster hörs i denna debatt, vi måste ha beredskap för olika scenarier.

Och visst är det bråttom, men enligt de rapporter vi får från Nya Karolinskas ledning och Skanska så går arbetet enligt plan och förseningar föreligger inte.

Vi som politiker får inte sällan frågor kring akutsjukvården vid Nya karolinska. Akutmottagningen kommer endast att ta hand om de svårt sjuka och skadade patienterna. Det handlar om traumapatienter som kommer in med helikopter eller ambulans. Patienter med remiss från till exempel vårdcentral tas emot vid akutmottagningen. Likaså patienter som inte är inskrivna, men har pågående högspecialiserad behandling vid Karolinska Universitetssjukhuset, när de blir akut sämre. Detta innebär att akuten är helt anpassad för de patienter som är svårast sjuka och skadade. Andra patienter som behöver akut vård eller bedömning kommer att tas omhand av andra vårdgivare.