• Debatt om regionfrågan hos Dagens Medicin

    Många regeringar har tillsatt regionutredningar men ingen har hittills lyckats genomföra en regionreform. Inte heller denna rödgröna regering har kommit vidare i frågan. Indelningskommittén presenterade sitt förslag förra året, kommittén leds av Barbro Holmberg och Kent Johansson. Men sedan alla partier lämnat samtalen och remissinstanserna är kritiska tycks förslaget falla platt. Det är ett misslyckande av dels av civilminister Ardalan Shekarabi (S) men också för Socialdemokraterna som parti inte minst.  Misstaget de har gjort menar jag handlar om försöken att skapa få gigantiska regioner helt utan konsekvensanalys för landet som helhet.

    I veckan arrangerade Dagens Medicin sin stora ”Strategidag 2017” i Rörstrands Slott och Café. Jag debatterade regionfrågan med Glenn Berggård (V) landstingsråd från Norrbottens läns landsting, Ingrid Lennerwald (S) Region Skåne och Håkan Brynielsson som är projektledare i regionfrågan på SKL, Sveriges Kommuner och Landstin

    Kristdemokraternas position i regionfrågan är följande:

    – Antalet regioner bör vara fler än de sex som nu föreslås
    – Vi betonar vikten av att statens/myndigheters organisatoriska indelning i allt väsentligt följer de nya regionerna och deras behov, det är viktigt med statlig närvaro i hela landet. Som det är nu har Polismyndigheten sin indelning, Trafikverket en annan, Försäkringskassan ytterligare en modell och Arbetsförmedlingen sin osv.

    – Vi tycker att det är viktigt att gå vidare i regionfrågan – och därför efterlyser vi en vidare diskussion kring regionernas uppgifter (den föreslagna indelningen saknar en analys av effekterna och det är viktigt med en konsekvensanalys ur ett patient/brukarperspektiv).

    – Landstingens primära uppdrag är ju sjukvård, därför måste frågan om ansvaret för sjukvården (och den organisatoriska gränsdragningen) utgöra en självklar del i diskussionerna. KD tryckte på regeringen att få tala om sjukvården i reformen men vi fick inget gehör. MEn regeringen måste våga diskutera vilka strukturbeslut som är nödvändiga för att uppnå en mer ändamålsenlig organisering av vården.