Gäst hos Neuroförbundet

I Sverige insjuknar närmare 1 000 personer varje år i MS. Antalet personer med MS uppskattas till cirka 17 500–18 500 men forskning antyder att antalet kan vara högre. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män drabbas. MS anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna.

I Stockholm lever ungefär 4000 personer med MS. I tisdags kväll var jag inbjuden av Neuroförbundet tillsammans med Håkan Jörnehed från Vänsterpartiet för att diskutera Socialstyrelsen nya riktlinjer för MS och Parkinson. De kom i december förra året. Nationella riktlinjer är oerhört viktigt för att vi ska få en mer jämlik vård i sverige. I Stockholms landsting ska vi givetvis uppfylla de nya riktlinjerna och bedömningen såhär långt är att vi kommer att klara av det. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder tillgång till ett multidisciplinärt team till personer med MS och Parkinsons sjukdom, eftersom det ökar dessa personers möjlighet att förbättra sin funktionsförmåga och få en bättre upplevd hälsa. I vårt landsting finns multidisciplinära team på Karolinska universitetssjukhuset, Capio S:t Göran och Danderyds sjukhus samt på Neurology Clinic vid Sophiahemmet- på det sistnämnda stället finns sjuksköterska, fysioterapeut och kuratorskompetens förutom läkare. Södersjukhuset har ej planerad neurologisk mottagningsverksamhet, vilket förklarar varför de inte har multidisciplinärt team.

Rehabilitering är ett särskilt viktigt område för Neuroförbundet och diskussionen kom att handlar mycket om detta under kvällen. Förbundets egen undersökning bland sina medlemmar visade ochskå att Stockholm finns en bättre tillgång till vården och fler utövare men att alla inte har fått sina behov tillgodosedda av lite olika anledningar. I vårt landsting tas MS och Parkinsonpatienter omhand av specialistvården, sjukusen vid behov och i vissa fall i primärvården (inte de svåraste fallen). Vi har vårdval för specialiserad neurologi – i vårdvalet finns 5 godkända vårdgivare och i vårdvalet specialiserad neurologisk rehabilitering finns 9 godkända vårdgivare. Personer med MS eller Parkinsons sjukdom kan drabbas av funktionsnedsättning. Individuellt anpassade hjälpmedel är en viktig del i rehabiliteringen och ett stöd för att vardagslivet ska fungera.

Min vision är att vården för neurologiska sjukdomar ska bli bättre. Den 2 oktober öppnar vi ett nytt akademiskt centrum vid Torsplan – Neurocentrum. Syftet är att samla den mest avancerade vården och forskningen utanför universitetssjukhuset. Centret är mycket viktigt för att ge patienter tillgång till specialiserad vård, samtidigt som forskning, utbildning och utveckling integreras med vården.  I utvecklingsuppdraget ingår arbetssätt, patientmedverkan och e-hälsolösningar. Samverkan ska ske med patientföreningarna, vårdcentralerna och sjukhusens specialistmottagningar. Centrum för neurologi bedrivs sedan juni 2016 av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), landstingets egen vårdgivare för närsjukvård.  Jag ser mycket fram emot detta och kommer följa arbetet på nära håll!

På bilden är jag tillsammans med Neuroförbundets fantastiska ordförande Lise Lidbäck.

 

 

 

 


Syncentralen i ny regi

Den 1 septmber 2015 tog vi i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting beslut om att Stockholms syncentral skulle upphandlas. Syncentralen ger specialisthjälp för personer med synnedsättning och blindhet i hela Stockholms län. Den har drivits i landstingets regi men tyvärr inte nått tillfredställande resultat. Bland annat var det allt för få som fick en egen vårdplan, vilket är ett grundläggande krav.

Syftet med upphandlingen var att förbättra tillgängligheten och effektiviteten. SRF Synskadades riksförbund Stockholm Gotland yttryckte oro över hur det skulle bli. Jag har förståelse för att stora förändringar kan skapa osäkerhet men jag är övertygad om att det var rätt beslut. Igår besökte jag Syncentralen för första gången sedan Sodexo som vann upphandlingen tog över driften av verksamheten under våren. Det blev ett jättebra besök och jag fick en mycket god inblick i hur det fungerar. Min bild är att det fungerar väl, med engagerade chefer och medarbetare och väl anpassade lokaler. Vi mötte bland andra Eva Karlström som är verksamhetschef, Lena Jansson som är distriktsområdeschef från Sodexho och Ingrid Axelsson som är synpedagog.

Syncentralen har ca 70 anställda. Eftersom det var en verksamhetsövergång följde de flesta ur personalen med till den nya verksamheten, det skedde smidigt och både patient och personal verkar mycket nöjda. Syncentralen arbetar med specialiserad synrehabilitering. De har en mobil verksamhet och möter upp ute i skolor, förskolor och på arbetsplatser. De har också träningslokaler på plats, bl.a kök, gym, lekrum. De har ett eget litet lager av de mest frekvent använda hjälpmedlen och vid behov lär de ut hur hjälpmedlen som förskrivits från Hjälpmedelscentralen ska användas på ett optimalt sätt. På Syncentralen arbetar flera yrkeskategorier: fysioterapeut, arbetsterapeut, optiker, synpedagog, kurator och psykologer. Det finns ett samarbete med Rosenlund och med Dövblindteamet på Sabbatsberg. Varje tisdag finns Drop- in tid för att laga hjälpmedel dagtid. Detta är givetvis en stor styrka.

Den största brukargruppen är över 85 år och ca 1100 barn är inskrivna. Det krävs remiss från ögonläkare. En utmaning är kompetensförsörjningen, utbildning till synpedagog finns inte i Stockholm, utan enbart i Härnösand på Yrkeshögskolan. Tidigare låg utbildningen under Lärarhögskolan och då krävdes högskoleutbildning för att komma in på synpedagogutbildning. Nu krävs ofta längre inskolning på arbetsplatsen.

Det ska bli spännande att se resultatet av den första patientenkäten efter verksamhetsövergången.

 


Besök på barnmorskeledd förlossningsenhet i London

Royal London Hospital ligger i Whitechapel, i London och grundades redan 1740. Förra veckan fick jag möjlighet att tillsamman med mina KD kollegor från landstingsfullmäktige studera sjukvården och trafiken i Storbritannien på lite närmare håll. Vi åkte till London i tre dagar och fick med oss goda exempel inom både vården och trafiken. Ett av de starkaste intrycken för mig var besöket på Lotus Birth Center som ligger på Royal London Hospital.

Mer information här:

Royal London Hospital är ett av de största sjukhusen i Storbritannien. Det är en del av Barts Health NHS. National Health Service står för hälsovården i England, Skottland och Wales. Det omfattar all sjukvård och är skattefinansierat.  NHS sysselsatte 2015-16 runt 1,6 miljoner människor med en sammanlagd budget på 136,7 miljarder kronor. Royal London Hospital bedriver specialistvård för patienter från hela London men även från andra delar av landet. Sjukhuset är också basen för Londons helikopterambulans. Det finns 675 bäddar, 110 avdelningar och 26 operationsenheter på Royal London Hospital. Under flera år har sjukhusets byggts om och den nya byggnaden öppnade i februari 2012.

Förlossningsenheten ”Lotus Birth Center”  ligger inne på Royal London Hospital och är en så kallad ”alongside medwifery led unit”. Här sker normalförlossningar, dvs icke instrumentalla men vid komplikationer finns alltså all medicins utrustning att tillgå på sjukhuset. På Lotus Birth Center finns fyra stora rum. Om det inte är påkallat är alltså inte läkare är inkoppla0de alls utan alla födslar sker under ledning av barnmorskor. Möjlighet att föda i badkar finns. Rummen är inredda i trevliga färger med plats för den andra föräldern men även för besök av syskon. Från november 2016 till mars 2017 skedde 294 förlossningar men kapaciteten är 1200 förlossningar per år.

Barnmorskan Mary (som syns på bilden) – en av initiativtagarna till Lotus visade oss runt i de trivsamma lokalerna. Föräldrar har fått vara med och planera rummen, välja färger och alla namn på rummen som hette bla ”Cinnamon” och ”Chamomile”. Det var en fanatiskt fin miljö och jag kände mig så inspirerad att fortsätta driva denna fråga i vårt landsting! Min vision är att vi i Stockholm ska kunna ha enheter som är barnmorskeledda och som bedrivs inne eller i nära anslutning till akutsjukhusen. På så sätt kan akuta lägen hanteras och vi löser frågan om närheten till anestesi, IVA och operation. Vårdvalet gör det möjlighet för flera aktörer att vara med och ta ansvar för förlossingsvården i vårt län.

 

 

 


Mer resurser till förlossningen!

Under sommaren har jag varit ute och besökt flera av förlossningsklinikerna, vilket varit väldigt värdefullt för mig. Jag tror att politiska beslut kan bli bättre ju närmare vi beslutsfattare befinner oss dem de verkligen berör. Sommarmånaderna har varit väldigt tuffa för förlossningsvården, med ett mycket högt tryck. Bara i juli föddes 2586 barn vilket är ett nytt månadsrekord.  Hänvisningarna både  inom länet och utanför har ökat tyvärr från förra sommaren. I juli i år var hänvisningarna 8,7% av förlossningarna vilket är nästan 1% mer än vad hänvisningarna var i juli 2016. Jag har träffat barnmorskor som berättat att de inte haft tid för lunchrast eller för återhämtning. Flera av klinikerna dras nu med sjukskrivningar. Detta är inte acceptabelt. Mycket av orsakerna till detta handlar om brist på personal, barnmormorskorna i Stockholm måste få fler kollegor.

I förra veckan kunde jag tillsammans med mina allianskollegor presentera en ersättningshöjning till förlossningsvården. Detta är både efterfrågat och nödvändigt, ersättningen till vårdval förlossning har inte höjts sedan 2012. Målet har alltid varit att ersättningen ska räcka för att klara av uppdraget för verksamheterna inom vårdval förlossning. Med denna höjning får de nu ännu bättre förutsättningar.

De nya åtgärderna innebär att vi tillför 120 miljoner i form av en ersättningshöjning på 10%, det kommer ske i två steg. Redan från och med oktober kommer den första ersättningshöjningen och till våren den andra, dvs 5+5%. Ersättningshöjningen är en del i alliansens pågående arbete med att stärka förlossningsvården. Höjningen ger utrymme för att ge verksamheterna arbetsro genom ökad kapacitet, öka sin grundbemanning och därmed ha en fullgod kapacitet året om. Vi möjliggör också för personal att introduceras på ett tryggt sätt och delta i fortbildning. Lönenivåer ska utvecklas utifrån erfarenhet, kompetens och prestation.

Vi fortsätter att värna valfriheten inom förlossningsvården. Valen behöver bli fler, inte färre. Professionen ska, med bibehållen hög kvalitet och patientsäkerhet, kunna utveckla olika former av vårdorganisationer.

Föräldrarna efterfrågar möjlighet att få välja och därför ska vårdvalet vara kvar. Vi kommer alltid uppmuntra mångfald. Det vi också ska satsa på är bättre kommunikation till blivande föräldrar  för att ge patienter stöd till att göra sitt val. Med ersättningshöjningen kommer vi att se en förbättrad situation för förlossningsvården, jag har fått så mycket positiv respons från barnmorskor och föräldrar på detta – tack alla som mejlat och skickat gillanden på Instagram till mig!