Den ovanliga sjukdomen PANS/PANDAS

Valrörelsen är igång på allvar! Igår affischerade jag Stockholm tillsammans med en massa andra glada kristdemokrater. Mellan kampanjandet har jag idag träffat företrädare för patientföreningen SANE som står för Förbundet autoimmuna encefaliter med psykiatrisk presentation. SANE är en helt ideell rikstäckande förening och de har sitt kansli här i Stockholm. De får stöd av Allmänna Arvsfonden och ett Folkhälsomyndigheten. Jag fick möta tre engagerade kvinnor som alla är föräldrar till barn med den ovanliga diagnosen PANS/PANDAS. Deras berättelser berörde mig djupt, jag är själv mamma till två barn och jag kan föreställa mig den smärta och oro som detta måste ha orsakat hela familjen.

PANS/PANDAS är inflammatoriska tillstånd i centrala nervsystemet, den exakta sjukdomsmekanismen är inte känd men man tänker sig att antikroppar och immunceller kan ha passerat över från blodbanan till hjärnan. Man talar också om en autoimmun process, där immunförsvaret kan ha bildat antikroppar mot egna celler. De tidiga och mest framträdande symtomen är psykiatriska, men kroppsliga symtom brukar också förekomma. PANDAS är en undergrupp till PANS med den huvudsakliga skillnaden att man vid PANDAS vet att det är en streptokockinfektion som varit den utlösande faktorn. I dag vet man att andra infektioner, utöver streptokocker, kan ge samma symtombild och kräva samma behandling och man övergår därför allt mer till att enbart tala om PANS.

Idag är kunskapsläget bristfälligt och forskningen allt för tunn.  Det brister också i tillgång till tidig diagnos och behandling för personer med PANS. För mig är det viktigt att få möta patientföreningar, dels för att få höra deras personliga berättelser men också för att kunna fatta välgrundade politiska beslut.

I och med att PANS fortfarande är ett relativt nytt koncept, finns ännu inga behandlingsstudier tillgängliga för att ge vägledning om effektivaste möjliga insatser, men behandling av infektionen kan förbättra PANS-symtomen. Det finns några specialistenheter, bland annat vid Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska sjukhuset i Solna som kan ge behandlingar, men många föräldrar vittnar om att det är svårt att komma fram i vården och få adekvat hjälp.

Jag vill arbeta för att öka kunskapen inom PANS/PANDAS och är beredd att göra det som krävs.

 

 


Hyrbarnmorskor – hur ser det ut i Stockholms landsting?

Sommaren innebär alltid en utmaning för förlossningsvården. I Stockholms landsting väntas drygt 7700 barn födas mellan juni-augusti på någon av våra 6 förlossningsenheter. Allt fler barn föds på sommaren, samtidigt som semesterperioden infaller. Det är oerhört viktigt att personalen som gör enorma insatser varje dag får tid för återhämtning och vila. Samtidigt ska vi som landsting upprätthålla samma höga kvalitet och bedriva patientsäker vård. Detta är ingen enkel ekvation.

Under de senaste dagarna har flera medier rapporterat om kostnader för inhyrd personal i förlossningsvården. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Medicin mfl.

I flera landsting är tillfälligt inhyrd personal tyvärr mer regel än undantag. Ibland vid arbetstoppar tycker jag att det är bra att det går att hyra in personal, men det ska absolut inte vara permanenta lösningar. Det allra bästa är givetvis att personalen som arbetar i vården har fasta anställningar, det är viktigt för att främja kontinutitet, att upprätthålla kvalitet och kollegialt lärande. En förlossning är en av de största händelserna i livet och det är viktigt att skapa trygghet runt patienten.

Dagens Nyheter rapporterar att kostnaden för hyrbarnmorskor har fördubblats i landstingen under de senaste åren. Mellan år 2016 till 2017 har kostnaden ökat från 16 till 39 miljoner kronor. Men kostnadsökningen ser väldigt olika ut i landet. Region Gävleborg har en kraftig kostnadsökning. I Stockholms läns landsting har ett tydligt mål att minska andelen inhyrd personal. Sanningen den att det skiljer sig mycket mellan våra sex förlossningskliniker, Södersjukhuset som är en av våra allra största enhter använder tex inga inhyrda barnmorskor.

Kostnader för inhyrd personal 2017 i Stockholms läns landsting

Södersjukhuset 0 tkr 

Karolinska Universitetssjukhuset 116 tkr 

Danderyds sjukhus 103 tkr

Södertälje sjukhus  5800 tkr 

Det finns olika skäl till att barnmorskor väljer bemanningsföretag men ofta handlar det om ett missnöje med landstinget som arbetsgivare och en känsla av att inte kunna påverka sin arbetssituation.  Vi i alliansen satsar mycket på att se till att det finns karriärmöljligheter, vi har introduktionsprogram för nya barnmorskor, betald specialistutbildning för de som vill bli neonatalsjuksköterskor, case-load projekt vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge där samma barnmorska följer med från MVC till förlossning för att nämna något.

I Stockholm är det Södertälje sjukhus som sticker ut, detta på grund av att de fått ett större uppdrag av landstinget och har ökat kraftigt i antal förlossningar på bara några få år.


Förseningar i leveranser av förbrukningshjälpmedel- men ljusning i sikte

Den 1 juni tog SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) över ansvaret för förbrukningshjälpmedel inklusive lagerhållning, logistik, distribution mm i landstinget.  Detta efter att vi inte varit nöjda med avtalet vi hade med OneMed. 

Tyvärr har patienter drabbats av stora förseningar. Jag kan bara djupt beklaga den situation vi har hamnat i när det gäller förbrukningshjälpmedel. I en sådan här komplex verksamhet är det alltid många aktörer inblandade och exakt vad som orsakat problemen kan jag inte bedöma i dagsläget. SLSO gör allt för att patienter ska få sina hjälpmedel, dels via den ordinarie organisationen och dels via en extra organisation de skapat som kan skicka expressleveranser efter medicinsk bedömning.

https://mitti.se/nyheter/landstinget-efter-strumpskandalen/

Detta har hänt:

  • I augusti 2016 skrev Stockholms läns landsting under ett avslutsavtal med företaget Onemed efter att landstinget och företaget haft olika tolkningar av avtalet. Avtalet löpte sedan fram till den 31 maj i år.
  • I september 2016 beslöt landstinget att inte upphandla någon ny leverantör utan sköta verksamheten i egen regi den dag Onemeds avtal tog slut den 31 maj 2018.
  • Under hösten 2016 fick SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde, i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva verksamheten i egen regi.
  • I juni 2017 fick Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) uppdraget att ansvara för verksamheten från den 1 juni 2018. Motivet var att de redan driver olika typer av hjälpmedelsverksamheter och tidigare skött driften av förbrukningshjälpmedel innan den upphandlades 2008. De ansvarar också för bland annat de landstingsdrivna vårdcentralerna och den landstingsdrivna psykiatrin.
  • Hösten 2017 utformades detaljerna i avtalet mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och SLSO. Beslut om avtalet fattades sedan av hälso- och sjukvårdsnämnden november 2017.
  • 1 juni 2018 tog SLSO över ansvaret för förbrukningshjälpmedel i hemmet.

Idag på förmiddagen har jag varit i kontak med SLSO:s ledning och de ser nu en vändning. Logistikföretaget börjar komma ikapp alla de beställningar som är gjorda och vi kommer att se förbättring inom de närmaste dagarna. SLSO och alla inblandade arbetar för högtryck. Arbetet följs dagligen av länets chefläkare som har tät kontakt med chefläkare för SLSO.

En del patienter har lagt ut egna pengar för förbrukningshjälpmedel, alla ska få tillbaka utlägg inom 30 dagar. SLSO arbetar nu intensivt med extra bemanning för att lösa problemen. Bland annat har extralager byggts upp och akutleveranser skickas hem till patienter efter medicinsk bedömning. Samtidigt arbetar de med att se till att öka takten i de ordinarie leveranserna som sköts av en underleverantör.

Om det är bråttom kan vårdgivarna också beställa akutleveranser till sina patienter. Information har också gått ut till länets kommuner och till exempel hemtjänst.

På 1177.se finns alla råd till patienter, det går också att ringa till 1177 på telefon för att få medicinsk vägledning. Här är en lista på de viktigaste råden: https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Hjalpmedel/Artiklar/Rad-vid-forsening-av-hjalpmedelsleverans/Rad-for-dig-som-behover-hjalpmedel-for-egenvard-i-hemmet/

Länkar där uppdaterad info finns:

1177 https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Hjalpmedel/Artiklar/Rad-vid-forsening-av-hjalpmedelsleverans/Rad-for-dig-som-behover-hjalpmedel-for-egenvard-i-hemmet/

Sll.se https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2018/07/fortsatta-atgarder-mot-forsenade-hjalpmedel/

Tidigare nyhet på sll.se https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2018/06/forbrukningshjalpmedel/

Vårdgivarinfo: http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/hjalpmedelsguiden/leveransstorningar/

 Ikväll i SVT Stockholm går Socialdemokraterna i Stockholms län ut med egna uppgifter att en tjänsteman skulle ha varnat för att inte ta över driften, detta är deras egna uppgifter. En riskanalys har gjordes innan beslutet togs och det finns inte några sådana varningar i den. Socialdemokraterna måste visa att de inte bara sprider rykten utan också har belägg för det de påstår.


Klartecken för nytt anhörighus vid NKS

Idag har vi i landstingsstyrelsen fattat det avgörande beslutet som gör det möjligt för ett familjeboende vid Nya Karolinska sjukhuset inom en snar framtid.

Succesivt flyttar allt fler verksamheter in i Nya Karolinska sjukhuset, barnsjukvården flyttade i november 2016. Tyvärr saknas ett anpassat familjeboende i nära anslutning till det nya sjukhuset. De flesta universitetssjukhusen runt om i landet och även i Huddinge har boenden där familjer kan vara tillsammans under behandling och vård av ett barn.

Vi har saknat ett boende för familjer, och många barn som vårdas på Nya Karolinska kommer från andra delar av Sverige. Det är en enorm fördel för alla inblandade om familjen kan fortsätta vara tillsammans i en hemlik miljö. Därför är det så glädjande att vi nu fattat beslut i landstingsstyrelsen. Karolinska sjukhuset har själva gjort en genomgång av behovet och kommit fram till att det är stort. Planen är att vi ska se över vilka lokaler i den gamla sjukhusbyggnaden som kan vara lämpliga att göras om till boende för familjer till svårt sjuka barn.

Det nya anhörigboende ska ligga nära sjukhuset, det ska inrymma familjelägenheter med dubbelrum och utrymmen med kök och utrymmen där familjer kan laga mat, baka, umgås och lekytor och möjlighet att tvätta. De som har svårt sjuka barn måst ofta stanna länge på sjukhuset. Det kan handla om ett par veckor upp till ett halvår. Då är det en stor fördel att få vara tillsammans och kunna skapa sig en vardag trots den svåra situationen.

Läs gärna Dagens Nyheters artikel här.


Samma barnmorska hela vägen!

I höst kommer gravida att kunna få möta samma barnmorska på förlossningen som inom mödrahälsovården. Det är fantastiskt att vi nu kan börja med det som kallas ”caseload midwifery” och som tillämpas i många andra länder. Jag är övertygad om att detta kommer ge ökad trygghet och kontinuitet. Det har också visat sig vara en bra modell för de som har förlossningsrädsla.

Det är Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som är först ut. De kommer samverka med två mödravårdsenheter. Sex barnmorskor uppdelade i två arbetslag ska följa cirka 280 gravida kvinnor per år. Varje kvinna lär på så sätt känna tre barnmorskor, varav en kommer att vara med vid förlossningen. Då det är dags för förlossning ringer kvinnan sin barnmorska.

Många har efterfråga detta länge och redan till hösten blir det verklighet, vilket jag är oerhört glad för! Alliansen satsar på förlossningsvården och vi har lyssnat mycket på barnmorskorna då modellen har arbetats fram.


Invigning nya förlossningen vid Huddinge sjukhus

Idag är en väldigt speciell dag! Jag har fått vara med om att inviga helt nya lokaler för förlossning och BB vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det känns helt fantastiskt!

På bilden får patientområdeschefen Åsa Wijkström blommor av Boubou Hallberg som är specialist i neonatologi.

Den senaste tiden har det inte varit så många goda nyheter utan snarare många utmaningar för förlossningsvården, därför känns det extra roligt att få vara med om att bygga ut förlossningsvården för att kunna välkomna alla nya barn till länet.

Jag är imponerad av hur arbetet bedrivits, Locum, Karolinska universitetssjukhuset, all fantastisk personal har jobbat nära tillsammans. För ungefär en månad sedan var jag på besök i Huddinge och fick en smygtitt på de nya universalrummen. Då var arbetet i fullt gång med att göra klart och vi gick runt i skyddsvästar och skyddsskor bland byggdammet.

Rekryteringen av personal till sommaren går väldigt bra. Saker kan givetvis hända på vägen, men alla rapporter jag får av verksamhetsledningen är positiv. Nu ligger förlossningen i startgroparna för ett särskilt projekt om Case-Load som är tänkt att vara en sammanhållen vårdkedja från mödravården till förlossning. Rekryteringsprocessen har påbörjats och mammor kan ”börja skrivas in” redan under hösten. Det ska bli väldigt spännande att följa detta.

Utökning av antalet förlossningsrum på Karolinska i Huddinge har kunnat ske för att vi tidigarelagt hela byggprojektet. Nu finns alltså 17 nya rum klara, alla med eget badrum med badkar och så paneler som döljer den medicinska utrustningen.

I och med befolkningsökningen som sker i Stockholm så föds fler och fler barn. För att möta upp ett ökande behov av förlossningsplatser byggs alltså kliniken i Huddinge ut och vi planerar att öppna förlossning vid St Görans sjukhus 2022. På Karolinska i Huddinge sker idag ca 5.200 födslar under året. När utbyggnaden är helt klar 2019 så ska det kunna födas 7.500 barn. Det är det största kapacitetsökningen i länet.


Valrörelsen har börjat – debatt hos Diabetesförbundet

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar, i Stockholms län har över 100 000 personer diabetes. Igår arrangerade SSDF –  Storstockholms diabetesförening en paneldiskussion om diabetesvården i landstinget och vad som kan förbättras och utvecklas. Samtliga partier i landstingsfullmäktige var inbjudna. Det känns att valrörelsen är igång och jag tycker att det är roligt att vara ute och debattera sjukvårdsfrågor med både min politiska kollegor och oppositionen!

Vår vision för vården i länet är att den ska vara tillgänglig, nära och patientcentrerad. Vård ska ges på lägsta effektiva nivå. Vi har en nivåstrukturering där de flesta typ 2 tas om hand i primärvården och de som har diabetes typ 1 tas om hand i specialistvården, men vid behov av akutsjukhusets resurser kan diabetes typ 2 omhändertas på sjukhus precis som andra kroniskt sjuka. Personer med typ 2 diabetes ligger i stort sett aldrig inlagda för sin diabetes. Egenvård tillsammans med primärvård är grunden. Men vi behöver också se till att typ 2 aldrig behöver uppkomma genom att arbeta förebyggande. Då typ 2 diabetes mycket beror på livsstilsfaktorer så är det fullt möjligt att arbeta för att typ 2 diabetes inte ska behöva uppkomma alls. Med rätt kost, motion och livsstilsförändringar så går det att vända den negativa trenden med allt fler fall av diabetes typ 2.

En viktig del i diabetesvården är den nya tekniken. Utvecklingen går snabbt framåt, nya hjälpmedel introduceras snabbt, appar som underlättar vardagen och nya innovativa metoder. Vi har verktyg i form av god kompetens med välutvecklad teamvård; där navet är specialistsjuksköterskan i diabetesvård, men där naturligtvis diabetologen/läkaren, dietisten, fotterapeuten, psykologen är viktiga. En person med diabetes sköter sin diabetes mestadels i hemmet. Så har det inte alltid varit, mycket långa sjukhusvistelser var vanliga.

Det nationella programrådet Diabetes har tagit fram riktlinjer för utskrivning av insulinpump, samt CGM och FGM. Stockholm har drivit på att större hänsyn ska tas till livsstilsfaktorer vid utskrivning av dessa hjälpmedel. Genom 4 D har vi nu Diacert, ett vårdprocessstöd för primärvården. Det är finansierat 2018 ut och kommer att bli permanent verksamhet. Vi har genom 4D också ett lyckat samarbete med tandhälsan om att screena personer med riskfaktorer för pre/diabetes. Även det är finansierat 2018 och vi vill permanenta verksamheten.

Jag är lite extra stolt över det nya specialistcentret för diabetes som vi öppnade förra året efter intensivt arbete. Vi har idag ett Akademiskt Specialistcenter i SLSO:s regi på Torsplan. Tanken är att det ska utvecklas och få ett större konsultuppdrag till primärvården, att det ska ingå i nätverkssjukvården på ett tydligare sätt. Vi vill i nästa budget utöka deras uppdrag i denna riktning. Vi har också nu tagit beslut om ett Barndiabetescenter som ska vara ett kunskapscenter för de miljöer där barn befinner sig; förskola, skola och hem.

Andra digitala redskap som vi har idag är ”Min diabetesprofil” som har ca 2000 besök per vecka och ca 100- 150 loggar in via mobilt bankID varje vecka. Detta är alltså unika patienter. Diasend Personal där patienten hemifrån kan tanka upp sina värden från pump och glukosmätare är ett steg i rätt riktning. Att överlämna mer ansvar till de patienter som kan och vill är ett måste – dvs lämna åt patienten att själv ta prov (patentens egen provhantering, PEP) och boka och omboka tid på nätet. Alla behöver inte samma intervall för mötet med vården utan individanpassning är viktig för att kunna ge mer tid åt dem som behöver det i perioder. Vi har även något som kallas ”Open note ” och som är patientens tillgång till journal och provsvar.  Detta kan nyttjas på ett smart och tydligt sätt när det införs brett och kan vara ett gott stöd för att ge patienten bra information om behandling och den egna hälsan.

SSDF har initierat en kampanj för bättre diabetesvård. Syftet är att de har sett att många personer med diabetes inte uppnår sina behandlingsmål. SSDF vill bidra till att förbättra vården, vilket jag välkomnar.

SSDF:s fem konkreta förslag till en förbättrad diabetesvård är:

•One-stop-shop införs i diabetesvården
•Support 24- alltid någon att ringa osm kan diabetes
•Individanpassa vården,- vi är inte stöpta i samma form
•Digitala och uppkopplade patienter
•Fria val av hjälpmedel


Nya intensivakuten i Solna är igång!

I förra veckan, den 1 maj öppnade inte bara länets utan även landets första intensivakut vid Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Samtidigt stängde den gamla akutmottagningen för vuxna.

Nu har det gått drygt en vecka och vi kan konstatera att arbetet har gått helt enligt plan utan missöden. Patienter får vård på rätt nivå och alla akutsjukhusen samverkar på ett bra sätt.

Akuten vid Karolinska sjukhuset i Solna har tagit emot 85 000 patienter per år men det nya uppdraget drygt 15 000 per år vilket givetvis är en mycket stor omställning. Detta är en del i den vision som vi politiskt fattat beslut om – Framtidens hälso- och sjukvård vilket i korthet går ut på att vården kommer närmare patienten, att patienten alltid ska vara i fokus och att vård som inte kräver akutsjukhusets resurser flyttas ut.

Intensivakuten på Karolinska Universitetssjukhuset ska ge högspecialiserad akut vård för de svårast sjuka och skadade. Det går alltså inte att komma ”gående” till akuten i Solna, intensivakuten tar emot patienter som kommer dit med helikopter, ambulans eller via remiss.

Så vart ska patienterna ta vägen? Förutom de nya närakuterna är det framförallt Capio S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus som fått i uppdrag att ta emot fler patienter. Vidare finns husläkarjourer och husläkarmottagningar. 1177 Vårdguiden är första vägen in i vården för de flesta.

Alliansen föbereder för framtidens hälso- och sjukvård genom att:

  • Förstärka primärvården, vi har skjutit till resurser för husläkarmottagningarna. Digitala vårdmöten som frigör resurser utvecklas snabbt just nu.
  • Starta 10 nya näraktuer, de sista 2 öppnar i Södertälje och Sabbatsbergs sjukhus inom kort.
  • Stora investeringar i sjukhusens akutmottagningar, st Görans akut är redan klar, Danderyds akutmottagning är under färdigställande och Södersjukhusets nya akut blir klar 2019.
  • Införa bättre verktyg för den prehospitala vården och vi fortsätter är att utveckla det nya stödet för hänvisningar mellan vårdgivare som ska göra det lättare att hänvisa patienter till rätt vårdgivare från början.

 


Äntligen – nu kommer nationella riktlinjer för endometrios!

I eftermiddag har jag deltagit på ett seminarium, arrangerat av Socialstyrelsen kring de nya riktlinjer som nu presenteras kring endometrios. Riktlinjerna innehåller 42 rekommendationer för diagnostik, behandling och omvårdnad.

Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i fertil ålder, vilket motsvarar 250 000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen gör att livmoderslemhinna börjar växa utanför livmodern. Symptomen är smärta vid mens, smärta vid samlag, besvär i tarmar och urinvägar samt ofrivillig barnlöshet. Många blir sjukskrivna och det kan ta upp till 8 år att få korrekt diagnos.

Men trots att många tjejer och kvinnor är drabbade är det en ganska okänd sjukdom. Den har inte prioriterats i vården och nationella riktlinjer har saknats helt – fram tills nu! Jag är så glad att detta nu sker, vi är många som har jobbat för nationella riktlinjer och nu blir det alltså verklighet.

Nationella riktlinjer innebär ett bra stöd till vården, så att vårdgivare göra likadant runt om i landet. Socialstyrelsen konstaterar att kunskapen om sjukdomen endometrios behöver bli betydligt bättre inom vården. Det är också viktigt att smärtan inte normaliseras, att vårdinsatser sätts in tidigt och att fler får tillgång till individualiserad behandling. Detta är några av de råd som Socialstyrelsen ger då de nu för första gången publicerar nationella riktlinjer för endometrios.

Riktlinjerna publiceras nu i en remissversion som är öppen för synpunkter fram till och med den 31 maj. En slutversion planeras vara klar i slutet av 2018. Samtidigt som de nationella riktlinjerna presenteras även ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för endometrios i en remissversion som är öppen för synpunkter till den 30 april. En slutversion blir klar och tillgänglig i juni.


Nytt vårdval i Stockholms län – sexuell hälsa

Nu kan vårdgivare ansöka om etablering inom vårdval sexuell hälsa genom ett beslut av Alliansen i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det var i november förra året som vi beslutade att införa vårdval enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och idag antogs förfrågningsunderlaget.

Bakgrunden är att vi vill ha en generös och lättillgänglig tillgång till provtagning och diagnostik. En effektiv och säker smittspårning är viktiga faktorer för att minska spridningen av sexuellt överförda infektioner och för att skydda den sexuella och reproduktiva hälsan. Med STI avses dels de sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen – klamydia, hepatit B, hiv/aids och syfilis men även andra infektioner som kan överföras via sexuella kontakter, till exempel genital herpes, kondylom och mycoplasma genitalis. Klamydia är landets i särklass vanligaste sexuellt överförbara bakteriella infektion och 2016 anmäldes drygt 10 000 positiva klamydiafall i Stockholms län.

Idag bedrivs vården främst på så kallade sesammottagningar inom både primärvård och inom akutsjukhus. RFSU har en klinik vid Medborgarplatsen som är mycket uppskattad och jag har varit där på studiebesök vid flera tillfällen.

Vi förväntar oss nu att vårdvalet ska bidra till att öka tillgänglighet, kvalitet och jämlik vård genom tvärdisciplinärt samarbete i en samlokaliserad verksamhet. Genom vårdvalet blir det en ingång och naturlig kontakt för hela befolkningen med behov av förebyggande och behandlande insatser inom området för sexuell och reproduktiv hälsa.

Målgruppen är personer 18 år och uppåt som söker för provtagning av sexuellt överförda infektioner, hiv och hepatit, undersökning och bedömning av sexuella dysfunktioner samt för psykosocialt stöd i frågor som kan kopplas samman med sexuell och reproduktiv hälsa.

För att en mottagning ska godkännas föreslås att mottagningen ska ligga placerad inom 1 000 meters promenadväg från tunnelbanestation och pendeltågsstation för att vara lättillgänglig för så många som möjligt av länets invånare. Ersättningsmodellen kommer vara helt rörlig.