Årets första valdebatt hos SPF

Valrörelsen har börjat! I veckan deltog jag i min första panel inför valet den 9 september. Det var SPF Seniorerna som bjöd in alla allianspartier för en två timmar lång utfrågning. SPF Seniorerna är en partipolitiskt och religiöst obunden medlemsorganisation. SPF Seniorerna har cirka 265 000 medlemmar i 27 distrikt och ca 800 föreningar runt om i landet.

Vi diskuterade vårdval, Äldremottagningar, utbyggd primärvård, NKS och mycket mer. En fråga som det fanns särskilt intresse för var digitalisering. Landstingsfullmäktige beslutade för ett år sedan att Stockholms läns landsting ska inleda programmet Framtidens vårdinformationsmiljö SLL som bygger på erfarenheterna från arbetet med 3R. Dagens vårdinformationsmiljö i SLL har stora behov av att utvecklas, förbättras och göras mer tidsenlig.

Vi vet att vårdens medarbetare använder en rad olika IT-system i sitt dagliga arbete och tvingas ofta dokumentera information på flera ställen. Det här är inte effektivt och ur patientens perspektiv finns en rad hinder för att vara delaktig i sin hälsa och vård. Det är exempelvis ofta svårt att ta del av sin egen patientinformation.

Den nya vårdinformationsmiljön ska göra det möjligt att arbeta på nya sätt, till exempel ska information kunna delas mellan olika vårdgivare samt med patienter och anhöriga. Vårdinformationsmiljön ska också ge helt nya möjligheter att lagra, analysera och dra nytta av den stora mängd data som vården tar fram. Dessa underlag kan användas i forskning, utvecklingsarbete samt för att kunna styra vården mer effektivt.

En annan stor nyhet är att från och med årsskiftet  ersätts videobesök i primärvården som ett fysiskt läkarbesök. Genom att patienter med enklare behov kan behandlas på distans, så frigörs mer tid till de kroniskt sjuka. Vårdaktören Capio har tex ett samarbete med Doctrin om ett system där anamnes fylls i av patienten innan läkarbesöket och skickas till läkaren digitalt. På så sätt kan läkaren förbereda sig före patientmötet och tiden i patientmötet kan utnyttjas mer kvalitativt.

Ny app för primärvården – via en app ska patienten kunna se vilket vårdutbud som finns på respektive husläkarmottagning och vilka resultat vårdgivaren når för att stimulera kvalitetsorienterade val. Vi tar fram en applikation som tillgängliggör samtliga av de e-tjänster som erbjuds via 1177 Vårdguiden. Inledningsvis är ansatsen att en applikation ska stödja invånaren att navigera rätt i sjukvårdssystemet. En av de starkaste drivkrafterna för att stärka valfriheten och möjligheterna för medborgarna att välja är att det finns tillgång till adekvat information.

Frågan om digitala vårdcentraler rörde upp känslor. Jag menar att vi måset välkomna den nya tekniken men det ska ske med patienten i fokus och under ordnade former. Patienter vill möta sin läkar på olika sätt, det måste vi som sjukvårdshuvudmän bejaka men det fysiska mötet har inte spelat ut sin roll! Initiativet till eventuella virtuella vårdcentraler menar jag måste komma från professionen. Datainspektionen och nationell lagstiftning hämmar många gånger den digitala utvecklingen i landstingen. Målet är för landstinget att 10% av vårdkontakterna ska gå via digitala kontakter, att ha läkarkompetens knuten till 1177, att alla vårdnivåer ska gå och boka via 1177. Under 2018 införs automatiserad väntetidsmätning, det kommer underlätta för patienter att vara delaktiga och kunna planera sin tid bättre.

 


Färre föddes 2017 i Stockholm

Nu har statistiken kommit för förlossningar för året 2017. Den visar att något färre barn föddes i förra året i jämförelse med 2016. Stockholms län i har slagit rekord i antal förlossningar fem år i rad men förra året skedde totalt 28 622 förlossning, vilket var 821 färre än under 2016. En minskning med 2,8 procent. Vad detta beror på är svårt att säga. Jag tror dock inte att detta är en bestående trend. Inflyttningen till länet är fortsatt stark, många som kom som flyktingar till Sverige för två år sedan får nu besked om uppehållstillstånd och av dem är flera unga och kanske snart redo att bilda familj.

Fler kvinnor fick tyvärr hänvisas till andra landsting 2017 i jämförelse med 2016, det skedde totalt 133 gånger att jämföra med 88 gånger under 2016. En ökning från 0,3 procent till 0,46 procent av alla födslar. Här sticker sommarmånaden juli ut, då 34 stockholmskvinnor fick förlösas på en klinik i ett grannlän. Jag är naturligtvis bekymrad över detta, men jag vet att ett nära samarbete har skett mellan klinikerna för att i största möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål i val av klinik.

Samtidigt hjälpte vårt landsting andra landsting med många förlossningar, 273 kvinnor kom från andra delar av landet till Stockholm för att föda barn, vilket var en ökning från 215 året innan. Flest kom till Södertälje sjukhus, 107, följt av Karolinska Solna, 47 och Karolinska Huddinge, 39.

Förlossningsklinikerna har haft det tufft sedan Praktikertjänst sade upp avtalet med landstinget att bedriva förlossningsvård vid BB Sophia. Vi hade verkligen behövt dessa platser. Istället gav vi de befintliga ett större uppdrag och detta har givetvis varit en utmaning. Vi har antagit en långsiktig plan för förlossningsvården som sträcker sig till och med 2024. Den fortsätter vi arbeta efter och den innebär att förlossningsvården byggs ut, bland annat kommer Karolinska i Huddinge kunna ta emot 1500 fler förlossningar per år from nästa år. Vi ska också öppna en helt ny enhet vid St Görans sjukhus.

I oktober beslutades också om att höja ersättningen per förlossning, pengarna ska gå till fler medarbetare. I maj kommer nästa ersättningshöjning till klinikerna. Det innebär nästa 4000 kr mer per förlossning.

I Stockholms läns landsting finns vårdval inom förlossningsvården. Det betyder att gravida par vid graviditetsvecka 25 kan välja en förlossningsenhet som har plats den vecka som förlossningen är beräknad. Barnmorskan i mödravården har överblick över var det finns plats och hjälper till med valet. Statistiken visar att 93 procent, under 2017 fick föda på den klinik de valt.

 

 

 


Nu blir BB informationen digital

En pappersbroschyr i handen. Så ser idag informationen för det mest ut till nyblivna föräldrar som lämnar BB för hemgång. Dessutom finns den inte på flera språk. Men från och med i vår kommer ett helt nytt sätt att få rätt och uppdaterad information att bli verklighet. Genom en hemsida med skriftlig information, ljudfiler och bilder samt filmer på olika språk via en mobilanpassad kan nyblivna föräldrar tillgodogöra sig kunskap och få stöd i sitt föräldraskap.  På hemsidan kommer det även finnas länkar till bl.a. Vårdguiden och viktiga telefonnummer (telefonnummer till BB-mottagning). Målgruppen är samtliga familjer som föder barn i Stockholm.

Det är fyra fantastiska och engagerade barnmorskor vid Karolinska Universitetssjukhuset som arbetat fram materialet och själva idén.  Birgitta Berglund, Josefin Boijsen, Fakhri Hashemi och Maria Sahlin.

Målen med projektet har varit att det ska vara lätt för nyblivna föräldrar att själva hämta information. De flesta av oss är vana att hantera saker och ting digitalt, de flesta samhälssektioner har genomgått stora förändringar men vården ligger hopplöst efter. Men detta behöver förändras, det är därför detta initiativ är så positivt.

Informationen finns att hämta dygnet runt, när det passar föräldrarna bäst, inte när personalen är tillgänglig. Informationen är tillgänglig även när föräldrarna lämnat sjukhuset. Föräldrarna kan få svar på frågor de kanske inte vågat fråga. Det finns behov av att minska olikheten i de råd som ges och att personal håller en gemensam linje kring rådgivning. Med den nya informationsplattformen ges samma information till alla föräldrar – oavsett modersmål (och sjukhus). Detta kan minska missförstånd på grund av kommunikationsbrist samt eventuellt minska behovet av tolk. Det blir ett komplement till barnmorskans arbete och barnmorskan kan hänvisa till hemsidan.

Sammantaget tror jag detta kommer ge en mer tillgänglig, jämlik och kostnadseffektiv vård. Det finns alltså både en patientnytta, verksamhetsnytta och ekonomisk effekt.

SVT Stockholm har gjort ett inslag, se det här.

 

 


BB platser vid Karolinska sjukhuset

Sent i söndags kväll kom ett brev till oss politiker i landstinget. Det var undertecknat personal från Karolinska universitetssjukhuset. De uttrycker en oro kring eftervården då Nya Karolinska får  ett nytt uppdrag kring förlossningar. Dagens Nyheter har skrivit om frågan här.

Just nu är Stockholms läns sjukvård inne i en stor förändringsprocess. Jag har full förståelse för att stora förändringar kan skapa oro och ledat till många frågor. Jag tycker att det är oerhört viktigt med korrekt information både vad som är uppdraget till sjukhuset från oss politiker. Men också att sjukhuset kommunicerar internt hur och på vilket sätt uppdraget planeras att lösas och verkställas.

Vi har antagit en mycket ambitiös och långsiktig plan för förlossningsvården för åren 2017-2024, läs den här.

Landstinget har genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i sin beställning av förlossningsvård från Karolinska definierat ett totalt antal förlossningar för Karolinska, (Solna och Huddinge tillsammans).

Beställningen från politiken är alltså väldigt tydlig – 3200 förlossningar per år ska klaras av på Karolinska Universitetsjukhuset i Solna inklusive eftervård. I kontakt med verksamhetsledningen senast nu på morgonen har jag fått bekräftat att de är nära en lösning av lokaler som kommer tillgodose behovet av BB  platserna.

Jag har som ansvarigt landstingsråd löpande kontakt med verksamhetsledningen, med våra specialistsakkunniga och med personal. Senare i veckan kommer jag besöka NKS och barnsjukvården mer specifikt. Sjukhusledningen är medveten om bristen på BB-platser på Solna och det har arbetats med en lösning inom Karolinskas programkontor sedan lång tid. I kontakt med verksamhetsledningen senast nu på morgonen har jag fått bekräftat att de är nära en lösning av lokaler som kommer tillgodose behovet av BB  platserna. Det här handlar alltså om en lokalfråga som sjukhuset måste och ska lösa.

 


Alliansen stärker hjärtvården i Södertälje

Landstingets uppgift är att se till länets invånare får den vård de behöver oavsett bostadsort. De senast veckorna har det varit mycket diskussion kring hjärtsjukvården i Södertjäle. Bakgrunden är den att SLL haft ett avtal med Hjärt & Kärlcentrum i Södertälje som vi inte längre har laglig möjlighet att förlänga och därför kommer avslutas den 31 mars 2018.

Landstinget gjorde därför en upphandling och i fri konkurrens har andra vårdgivare fått förtroendet inför kommande avtalsperiod. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om tilldelning på nämndens sammanträde den 28 september och ingen av nämndens ledamöter röstade emot tilldelningsbeslutet. De nya avtalen har tilldelats tre vårdgivare:

Stockholm Heart Center AB, Aleris Diagnostik AB samt Aleris Sjukvård AB. Deras uppdrag kommer att omfatta alla patienter i behov av denna vård i hela länet. Det vårdgivarna som valt geografisk placering för enheterna och de nya enheterna kommer finnas på följande platser:

  1. Aleris, Handen
  2. Aleris, Sabbatsberg
  3. Stockholm Heart Center, Kungsgatan

Uppdraget har samlats i tre större enheter med en större vårdvolym än i dagens avtal och de tre enheterna ska serva hela Stockholms län samt utgöra en kunskapsbank med råd och stöd, inte minst till husläkarna. Anledningen till detta är att större enheter möjliggör skärpta krav på tillgänglighet i form av öppettider, möjlighet till digitala besök samt möjligheter till patientbesök med kort varsel. Därutöver finns krav på att bedriva utbildning och specialiseringstjänstgöring.

Södertäljes hjärtpatienter kommer givetvis få den vård de behöver och har rätt till. De patienter som är i behov av specialiserad hjärtsjukvård ska vända sig till de nya enheterna, exempelvis den som etableras vid Handen. Husläkarna tar hand om återbesök, kontroll och erbjuda en fast patientansvarig läkare.

Grundbehovet för patienter som behöver kardiologisk vård och med behov av akutsjukhusets resurser är även fortsättningsvis tillgodosett på Södertälje sjukhus. På Södertälje sjukhus finns en hjärtmottagning, dvs en specialistmottagning för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar och mottagningen utreder och behandlar patienter med kranskärlsjukdom (hjärtinfarkt, kärlkramp), hjärtsvikt, högt blodtryck och arytmier. Hjärtsjuksköterskorna har mottagning alla vardagar.

Vården i Södertälje utgör en viktig del i det samlade utbudet av vård i länet. Vi har lyssnat på Södertäljebornas oro för fram tiden och därför kan vi nu berätta att vi stärker hjärtsjukvården ytterligare. Det handlar om ett tvåårigt projekt med förstärkt kardiologisk kompetens på Luna och Tallhöjdens vårdcentral. Den förstärkta kompetensen kommer att fungera som konsultstöd åt primärvården och ta uppdrag om second opinion. Dessa två vårdcentraler kommer att få extra pengar för tilläggsuppdraget kardiologisk kompetens. Uppdraget vänder sig först och främst till äldre multisjuka.

Detta känner vi oss trygga med och vi hoppas att patienterna fortsättningsvis kommer uppleva en minst lika god om inte bättre hjärtvård.


Klipper rosa band

Med en rejäl och riktigt tung tygsax fick jag tillsammans med VD Mikael Runsiö  inviga Södersjukhusets nya strålbehandlingsverksamhet idag.

För lite drygt ett år sedan fick Södersjukhuset uppdraget att ta över strålverksamhet och från  och med idag den 1 december går hela ansvaret för strålbehandlingen över i Södersjukhusets händer, vilket innebär att patienten får en mer sammanhållen vård.  Det nya är att SÖS får ett tydligt helhetsansvar för patientens hela väg genom vården; från diagnostik, screening och behandling.

Beslutet om struktureringen av cancervården i vårt landsting som vi politiskt fattat innebär att kapaciteten för strålbehandling kommer att öka med cirka 25 till 30 procent under de närmaste åren. Antalet strålacceleratorer ökar från 12 till 16 stycken i länet, och fyra av dem finns numera på Södersjukhuset.

Det finns alla skäl att vara stolt över cancervården i Stockholms län. Flest patienter som överlever en cancersjukdom finns i Halland och Stockholm. För att nå dit krävs en genomtänkt strategi och att vården bedrivs patientsäkert, effektivt och med största möjliga nytta.

Allra gladast är jag å patienternas vägnar som får en förstklassig vård och kan känna trygghet i att samma sjukhus ansvarar för hela deras vårdresa. Vi ska med högt huvud kunna säga att vi har patienten i centrum i alla förändringar vi gör. Ett särskilt tack till Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland!

 

 


Världsdiabetesdagen

Förra veckan uppmärksammades Världsdiabetesdagen. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt att rikta fokus mot diabetes som är en allvarig sjukdom som drabbar många men förvånande nog är kunskaperna ganska låga. Jag deltog i paneldebatt hos Dagens Medicin under tisdagen på temat vad politiken gör för att möta utmaningar inom diabetesvården. Diskussionen tog sikte på hur vi ska möta nya utmaningar med patienter från många olika kulturer och olika gruppers behov av riktad kommunikation för bättre vård och behandling. Diabetes drabbar människor brett, bland patienterna finns alla ådrar, kulturer och kön. På kvällen var jag med på Diabetesgalan som arrangerades av TV3. det var en fantastiskt upplevelse och för ett gott syfte.

Stockholms län har en bra diabetesvård, det går att läsa ut av Nationella diabetesregistret. Jag vill verkligen rekommendera att gå och titta på hemsidan. NDR är genialt och enkelt uppbyggt för att kunna användas inte  bara av professionen utan av alla!

Något jag är extra stolt över är att vi kommer satsa på ett nytt center för barn med diabetes. I Stockholms läns landsting lever ca 1440 barn diabetes i SLL. Vi i Stockholms län har en högre andel barn med insulinpumpar än övriga Sverige. Idag finns nationella riktlinjer för insulinpump och glucosmätare. Barn med samtidig ADHD ska få dessa hjälpmedel men tyvärr är vården inte jämlik i hela landet.

Det nya centret kommer antingen lokaliseras till Akademiskt Specialistcentrum Diabetes eller på Sacchska barnsjukhuset, Södersjukhuset. Huvuduppgift för centret blir att ställa in och administrera insulinpump och FGM, samt ge utbildning till både föräldrar och barn. Samla barnkompetensen, vara konsultstöd ut till primärvården och Elevhälsan. På centret ska det finnas ett multidisciplinärt team bestående av läkare, diabetolog, diabetessjuksköterska med barnkompetens, dietist, kurator och fysioterapeut. Samverkan med BUP och socialtjänst kommer att vara en viktigt del i uppdraget.

 

 


Vi satsar på lokal kömiljard!

Efter att regeringen beslutat att avskaffa kömiljarden, som bidrog till kortare vårdköer, har tillgängligheten till vård i hela landet försämrats.

I Vårdanlys nya skrift ”Löftesfri garanti” slås fast att ”Regeringen bör fokusera den statliga styrningen på att långsiktigt förbättra förutsättningarna för tillgänglighet och ställa krav på landstinget att leva upp till vårdgrandin”. Tyvärr tror jag inte att regeringen kommer hörsamma detta kloka råd.

I avsaknad av initiativ från regeringen inför Alliansen i Stockholms läns landsting nu en egen kömiljard för att korta köerna i snabbare takt. Ytterligare en halv miljard kronor tillförs i budgeten för 2018. Vårdköerna ska kortas, både på husläkarmottagningarna och på akutsjukhusen. et är oroande att vårdköerna ökar i hela landet. För oss är varje patient som står i en vårdkö en för mycket. Tack vare en stark ekonomi kan vi nu införa en egen kömiljard och korta köerna snabbare. Stockholmarna ska fortsätta ha Sveriges mest tillgängliga sjukvård, oavsett regering.

Kortfattad fakta om satsningen

  • 160 miljoner tillförs husläkarmottagningarna för att stärka vårdgivarnas incitament att leva upp till vårdgarantin, och kan exempelvis handla om ändrade öppettider, nya och utvecklade arbetssätt, rekrytering av personal eller webb-tidbokning. Detta ska bidra till en mer tillgänglig primärvård och på så sätt minska trycket på närakuter och akutmottagningar. Satsningen är långsiktig och sträcker sig över flera år.
  • 340 miljoner tillförs akutsjukhusen för att åstadkomma en långsiktig nivåsänkning i köerna för besök och behandling. Ett arbete har påbörjats där sjukhusen aktivt samarbetar och hjälper varandra genom att erbjuda varandra avlastning där det för tillfället finns tillgänglig kapacitet. Det är dock inte tillräckligt för att korta köerna i så stor omfattning som Alliansen önskar. För att påskynda detta och korta köerna tillförs 340 miljoner som en engångsinsats. Prioriterade områden för att korta köerna är barnsjukvården och cancervård.  Det är besök och operation som ger ersättning, på så sätt finns ett tydligt incitament inbyggt i satsningen.

 


ME/CFS kroniskt trötthetssyndrom – kan vi prata om det?

Runt 40 000 personer i Sverige lever med ME/CFS eller kroniskt trötthetssyndrom. Idag arrangerar Riksföreningen RME en viktig konferens i Malmö som samlar forskare, experter, patientföreträdare och vårdgivare för att diskutera forskningsläget och framtiden. Igår hölls konferensen i Stockholm och jag fick förtroendet att inledningstala.

Många som lider av ME/CFS vittnar om att de upplever att livet därute pågår men att de själva står vid sidan och ser på, avskilda från det som sker där ute och utan möjlighet att vara en del. ME klassas som en kronisk neurologisk systemsjukdom.

Det som är positivt är dock att den nationella och den internationella forskningen hela tiden går framåt.Forskningen för att hitta en biomarkör har gjort stora framsteg och vi hoppas på ett genombrott snart. Även inom behandlingsområdet händer mycket. Än så länge finns ingen botande behandling. Men att få minskade symtom och känna att det finns lite mer energi är också ett stort framsteg för den enskilde. Tex har vi kunna se att B12 och folsyra i kombination hjälper mot ”hjärndimman” för vissa, kostomläggning kan också förbättra symtom från mag-tarmområdet. Den effektivaste behandlingen hittills är den så kallade immunmodulerande behandlingen, där det finns olika preparat som prövats med framgång. Det behövs dock mer forskning kring dessa läkemedel.

En framgångsrik icke-medicinsk behandling är pacing, en behandlingsstrategi där vardagen kartläggs ner på detaljnivå för att se var man kan spara energi. Här i Stockholms län tas patienter med ME om hand inom tilläggsavtalet ME/CFS till vårdval rehabilitering vid långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom. Det mycket glädjande att vi nu har två mottagningar som tar emot personer med ME, Stora Sköndal och Bragee Rehab. Nästa vecka ska jag besöka Bragee Rehab på karlavägen – det ser jag fram emot!

Arbetet med att ta fram ett regionalt vårdprogram ME/ CFS är också på gång och vi hoppas att det ska leda till att även Nationella riktlinjer tas fram.Stockholms läns landsting ska ligga, och ligger i framkant när det gäller att på bästa sätt ta hand om personer med ME/CFS, det är min och Alliansen i landstingets vision.

 

 


Vård och forskning hand i hand

Sedan jag blev invald i landstingsfullmäktige och landstingsråd under hösten 2014 och har jag arbetat för visionen om ett diabetescentrum. Det har inte varit helt enkelt och det har varit många hinder på vägen.
Idag är jag så glad att äntligen få se detta bli verklighet! För nu öppnar två nya akademiska specialistcentrum: Centrum för diabetes och Centrum för neurologi. Inledningsvis finns de i lokaler vid Karolinska Universitetssjukhuset, men under vintern 2017-2018 flyttar de in på Solnavägen 1 E vid Torsplan.
Centrumen kommer drivas av SLSO, som är landstingets egen sjukvårdsorganisation, i samverkan med Karolinska Institutet. Vården integreras med forskning, utveckling, utbildning och innovation. De akademiska specialistcentrumen är en del av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att utveckla nya arbetssätt, öka patientmedverkan och nya e-hälsolösningar i nära samverkan med patientföreningar, primärvård och sjukhusens specialistmottagningar.

Genom detta kommer landstinget kunna erbjuda specialistvård till fler med diabetes, MS och Parkinsons sjukdom. De nya centrumen innebär ett komplement till den vård som bedrivs för patienter med diabetes, multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom på akutsjukhusen, inom vårdval neurologi och i primärvården.

Till det nya Centrumet för diabetes kommer vuxna som har typ 1-diabetes eller svårbehandlad typ 2-diabetes att kunna komma. Läkare som bedömer att en patient med typ 2-diabetes behöver mer specialiserad vård än vårdcentralen kan erbjuda, har möjlighet att remittera till Centrum för diabetes.
Centrum för diabetes erbjuder specialistvård och utbildning om diabetes för sina patienter. De har också en mottagning som är specialiserad på fotsår och komplikationer i samband med diabetes.

Det nya Centrum för neurologi tar emot patienter med multipel skleros (MS) eller Parkinsons sjukdom. En del av de patienterna vårdas idag vid någon av neurologmottagningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna.
Centrum för neurologi erbjuder högspecialiserad behandling och uppföljning i öppenvård, samt utbildning för sina patienter. Neurolog kan remittera patienter med MS eller Parkinson till Centrum för neurologi. Med detta kommer vi nu kunna att knyta forskning, utveckling och utbildning närmare vården. Till glädje för patienterna!