Världsdiabetesdagen

Förra veckan uppmärksammades Världsdiabetesdagen. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt att rikta fokus mot diabetes som är en allvarig sjukdom som drabbar många men förvånande nog är kunskaperna ganska låga. Jag deltog i paneldebatt hos Dagens Medicin under tisdagen på temat vad politiken gör för att möta utmaningar inom diabetesvården. Diskussionen tog sikte på hur vi ska möta nya utmaningar med patienter från många olika kulturer och olika gruppers behov av riktad kommunikation för bättre vård och behandling. Diabetes drabbar människor brett, bland patienterna finns alla ådrar, kulturer och kön. På kvällen var jag med på Diabetesgalan som arrangerades av TV3. det var en fantastiskt upplevelse och för ett gott syfte.

Stockholms län har en bra diabetesvård, det går att läsa ut av Nationella diabetesregistret. Jag vill verkligen rekommendera att gå och titta på hemsidan. NDR är genialt och enkelt uppbyggt för att kunna användas inte  bara av professionen utan av alla!

Något jag är extra stolt över är att vi kommer satsa på ett nytt center för barn med diabetes. I Stockholms läns landsting lever ca 1440 barn diabetes i SLL. Vi i Stockholms län har en högre andel barn med insulinpumpar än övriga Sverige. Idag finns nationella riktlinjer för insulinpump och glucosmätare. Barn med samtidig ADHD ska få dessa hjälpmedel men tyvärr är vården inte jämlik i hela landet.

Det nya centret kommer antingen lokaliseras till Akademiskt Specialistcentrum Diabetes eller på Sacchska barnsjukhuset, Södersjukhuset. Huvuduppgift för centret blir att ställa in och administrera insulinpump och FGM, samt ge utbildning till både föräldrar och barn. Samla barnkompetensen, vara konsultstöd ut till primärvården och Elevhälsan. På centret ska det finnas ett multidisciplinärt team bestående av läkare, diabetolog, diabetessjuksköterska med barnkompetens, dietist, kurator och fysioterapeut. Samverkan med BUP och socialtjänst kommer att vara en viktigt del i uppdraget.

 

 


Vi satsar på lokal kömiljard!

Efter att regeringen beslutat att avskaffa kömiljarden, som bidrog till kortare vårdköer, har tillgängligheten till vård i hela landet försämrats.

I Vårdanlys nya skrift ”Löftesfri garanti” slås fast att ”Regeringen bör fokusera den statliga styrningen på att långsiktigt förbättra förutsättningarna för tillgänglighet och ställa krav på landstinget att leva upp till vårdgrandin”. Tyvärr tror jag inte att regeringen kommer hörsamma detta kloka råd.

I avsaknad av initiativ från regeringen inför Alliansen i Stockholms läns landsting nu en egen kömiljard för att korta köerna i snabbare takt. Ytterligare en halv miljard kronor tillförs i budgeten för 2018. Vårdköerna ska kortas, både på husläkarmottagningarna och på akutsjukhusen. et är oroande att vårdköerna ökar i hela landet. För oss är varje patient som står i en vårdkö en för mycket. Tack vare en stark ekonomi kan vi nu införa en egen kömiljard och korta köerna snabbare. Stockholmarna ska fortsätta ha Sveriges mest tillgängliga sjukvård, oavsett regering.

Kortfattad fakta om satsningen

  • 160 miljoner tillförs husläkarmottagningarna för att stärka vårdgivarnas incitament att leva upp till vårdgarantin, och kan exempelvis handla om ändrade öppettider, nya och utvecklade arbetssätt, rekrytering av personal eller webb-tidbokning. Detta ska bidra till en mer tillgänglig primärvård och på så sätt minska trycket på närakuter och akutmottagningar. Satsningen är långsiktig och sträcker sig över flera år.
  • 340 miljoner tillförs akutsjukhusen för att åstadkomma en långsiktig nivåsänkning i köerna för besök och behandling. Ett arbete har påbörjats där sjukhusen aktivt samarbetar och hjälper varandra genom att erbjuda varandra avlastning där det för tillfället finns tillgänglig kapacitet. Det är dock inte tillräckligt för att korta köerna i så stor omfattning som Alliansen önskar. För att påskynda detta och korta köerna tillförs 340 miljoner som en engångsinsats. Prioriterade områden för att korta köerna är barnsjukvården och cancervård.  Det är besök och operation som ger ersättning, på så sätt finns ett tydligt incitament inbyggt i satsningen.

 


ME/CFS kroniskt trötthetssyndrom – kan vi prata om det?

Runt 40 000 personer i Sverige lever med ME/CFS eller kroniskt trötthetssyndrom. Idag arrangerar Riksföreningen RME en viktig konferens i Malmö som samlar forskare, experter, patientföreträdare och vårdgivare för att diskutera forskningsläget och framtiden. Igår hölls konferensen i Stockholm och jag fick förtroendet att inledningstala.

Många som lider av ME/CFS vittnar om att de upplever att livet därute pågår men att de själva står vid sidan och ser på, avskilda från det som sker där ute och utan möjlighet att vara en del. ME klassas som en kronisk neurologisk systemsjukdom.

Det som är positivt är dock att den nationella och den internationella forskningen hela tiden går framåt.Forskningen för att hitta en biomarkör har gjort stora framsteg och vi hoppas på ett genombrott snart. Även inom behandlingsområdet händer mycket. Än så länge finns ingen botande behandling. Men att få minskade symtom och känna att det finns lite mer energi är också ett stort framsteg för den enskilde. Tex har vi kunna se att B12 och folsyra i kombination hjälper mot ”hjärndimman” för vissa, kostomläggning kan också förbättra symtom från mag-tarmområdet. Den effektivaste behandlingen hittills är den så kallade immunmodulerande behandlingen, där det finns olika preparat som prövats med framgång. Det behövs dock mer forskning kring dessa läkemedel.

En framgångsrik icke-medicinsk behandling är pacing, en behandlingsstrategi där vardagen kartläggs ner på detaljnivå för att se var man kan spara energi. Här i Stockholms län tas patienter med ME om hand inom tilläggsavtalet ME/CFS till vårdval rehabilitering vid långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom. Det mycket glädjande att vi nu har två mottagningar som tar emot personer med ME, Stora Sköndal och Bragee Rehab. Nästa vecka ska jag besöka Bragee Rehab på karlavägen – det ser jag fram emot!

Arbetet med att ta fram ett regionalt vårdprogram ME/ CFS är också på gång och vi hoppas att det ska leda till att även Nationella riktlinjer tas fram.Stockholms läns landsting ska ligga, och ligger i framkant när det gäller att på bästa sätt ta hand om personer med ME/CFS, det är min och Alliansen i landstingets vision.

 

 


Vård och forskning hand i hand

Sedan jag blev invald i landstingsfullmäktige och landstingsråd under hösten 2014 och har jag arbetat för visionen om ett diabetescentrum. Det har inte varit helt enkelt och det har varit många hinder på vägen.
Idag är jag så glad att äntligen få se detta bli verklighet! För nu öppnar två nya akademiska specialistcentrum: Centrum för diabetes och Centrum för neurologi. Inledningsvis finns de i lokaler vid Karolinska Universitetssjukhuset, men under vintern 2017-2018 flyttar de in på Solnavägen 1 E vid Torsplan.
Centrumen kommer drivas av SLSO, som är landstingets egen sjukvårdsorganisation, i samverkan med Karolinska Institutet. Vården integreras med forskning, utveckling, utbildning och innovation. De akademiska specialistcentrumen är en del av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att utveckla nya arbetssätt, öka patientmedverkan och nya e-hälsolösningar i nära samverkan med patientföreningar, primärvård och sjukhusens specialistmottagningar.

Genom detta kommer landstinget kunna erbjuda specialistvård till fler med diabetes, MS och Parkinsons sjukdom. De nya centrumen innebär ett komplement till den vård som bedrivs för patienter med diabetes, multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom på akutsjukhusen, inom vårdval neurologi och i primärvården.

Till det nya Centrumet för diabetes kommer vuxna som har typ 1-diabetes eller svårbehandlad typ 2-diabetes att kunna komma. Läkare som bedömer att en patient med typ 2-diabetes behöver mer specialiserad vård än vårdcentralen kan erbjuda, har möjlighet att remittera till Centrum för diabetes.
Centrum för diabetes erbjuder specialistvård och utbildning om diabetes för sina patienter. De har också en mottagning som är specialiserad på fotsår och komplikationer i samband med diabetes.

Det nya Centrum för neurologi tar emot patienter med multipel skleros (MS) eller Parkinsons sjukdom. En del av de patienterna vårdas idag vid någon av neurologmottagningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna.
Centrum för neurologi erbjuder högspecialiserad behandling och uppföljning i öppenvård, samt utbildning för sina patienter. Neurolog kan remittera patienter med MS eller Parkinson till Centrum för neurologi. Med detta kommer vi nu kunna att knyta forskning, utveckling och utbildning närmare vården. Till glädje för patienterna!

 


Gäst hos Neuroförbundet

I Sverige insjuknar närmare 1 000 personer varje år i MS. Antalet personer med MS uppskattas till cirka 17 500–18 500 men forskning antyder att antalet kan vara högre. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män drabbas. MS anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna.

I Stockholm lever ungefär 4000 personer med MS. I tisdags kväll var jag inbjuden av Neuroförbundet tillsammans med Håkan Jörnehed från Vänsterpartiet för att diskutera Socialstyrelsen nya riktlinjer för MS och Parkinson. De kom i december förra året. Nationella riktlinjer är oerhört viktigt för att vi ska få en mer jämlik vård i sverige. I Stockholms landsting ska vi givetvis uppfylla de nya riktlinjerna och bedömningen såhär långt är att vi kommer att klara av det. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder tillgång till ett multidisciplinärt team till personer med MS och Parkinsons sjukdom, eftersom det ökar dessa personers möjlighet att förbättra sin funktionsförmåga och få en bättre upplevd hälsa. I vårt landsting finns multidisciplinära team på Karolinska universitetssjukhuset, Capio S:t Göran och Danderyds sjukhus samt på Neurology Clinic vid Sophiahemmet- på det sistnämnda stället finns sjuksköterska, fysioterapeut och kuratorskompetens förutom läkare. Södersjukhuset har ej planerad neurologisk mottagningsverksamhet, vilket förklarar varför de inte har multidisciplinärt team.

Rehabilitering är ett särskilt viktigt område för Neuroförbundet och diskussionen kom att handlar mycket om detta under kvällen. Förbundets egen undersökning bland sina medlemmar visade ochskå att Stockholm finns en bättre tillgång till vården och fler utövare men att alla inte har fått sina behov tillgodosedda av lite olika anledningar. I vårt landsting tas MS och Parkinsonpatienter omhand av specialistvården, sjukusen vid behov och i vissa fall i primärvården (inte de svåraste fallen). Vi har vårdval för specialiserad neurologi – i vårdvalet finns 5 godkända vårdgivare och i vårdvalet specialiserad neurologisk rehabilitering finns 9 godkända vårdgivare. Personer med MS eller Parkinsons sjukdom kan drabbas av funktionsnedsättning. Individuellt anpassade hjälpmedel är en viktig del i rehabiliteringen och ett stöd för att vardagslivet ska fungera.

Min vision är att vården för neurologiska sjukdomar ska bli bättre. Den 2 oktober öppnar vi ett nytt akademiskt centrum vid Torsplan – Neurocentrum. Syftet är att samla den mest avancerade vården och forskningen utanför universitetssjukhuset. Centret är mycket viktigt för att ge patienter tillgång till specialiserad vård, samtidigt som forskning, utbildning och utveckling integreras med vården.  I utvecklingsuppdraget ingår arbetssätt, patientmedverkan och e-hälsolösningar. Samverkan ska ske med patientföreningarna, vårdcentralerna och sjukhusens specialistmottagningar. Centrum för neurologi bedrivs sedan juni 2016 av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), landstingets egen vårdgivare för närsjukvård.  Jag ser mycket fram emot detta och kommer följa arbetet på nära håll!

På bilden är jag tillsammans med Neuroförbundets fantastiska ordförande Lise Lidbäck.

 

 

 

 


Syncentralen i ny regi

Den 1 septmber 2015 tog vi i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting beslut om att Stockholms syncentral skulle upphandlas. Syncentralen ger specialisthjälp för personer med synnedsättning och blindhet i hela Stockholms län. Den har drivits i landstingets regi men tyvärr inte nått tillfredställande resultat. Bland annat var det allt för få som fick en egen vårdplan, vilket är ett grundläggande krav.

Syftet med upphandlingen var att förbättra tillgängligheten och effektiviteten. SRF Synskadades riksförbund Stockholm Gotland yttryckte oro över hur det skulle bli. Jag har förståelse för att stora förändringar kan skapa osäkerhet men jag är övertygad om att det var rätt beslut. Igår besökte jag Syncentralen för första gången sedan Sodexo som vann upphandlingen tog över driften av verksamheten under våren. Det blev ett jättebra besök och jag fick en mycket god inblick i hur det fungerar. Min bild är att det fungerar väl, med engagerade chefer och medarbetare och väl anpassade lokaler. Vi mötte bland andra Eva Karlström som är verksamhetschef, Lena Jansson som är distriktsområdeschef från Sodexho och Ingrid Axelsson som är synpedagog.

Syncentralen har ca 70 anställda. Eftersom det var en verksamhetsövergång följde de flesta ur personalen med till den nya verksamheten, det skedde smidigt och både patient och personal verkar mycket nöjda. Syncentralen arbetar med specialiserad synrehabilitering. De har en mobil verksamhet och möter upp ute i skolor, förskolor och på arbetsplatser. De har också träningslokaler på plats, bl.a kök, gym, lekrum. De har ett eget litet lager av de mest frekvent använda hjälpmedlen och vid behov lär de ut hur hjälpmedlen som förskrivits från Hjälpmedelscentralen ska användas på ett optimalt sätt. På Syncentralen arbetar flera yrkeskategorier: fysioterapeut, arbetsterapeut, optiker, synpedagog, kurator och psykologer. Det finns ett samarbete med Rosenlund och med Dövblindteamet på Sabbatsberg. Varje tisdag finns Drop- in tid för att laga hjälpmedel dagtid. Detta är givetvis en stor styrka.

Den största brukargruppen är över 85 år och ca 1100 barn är inskrivna. Det krävs remiss från ögonläkare. En utmaning är kompetensförsörjningen, utbildning till synpedagog finns inte i Stockholm, utan enbart i Härnösand på Yrkeshögskolan. Tidigare låg utbildningen under Lärarhögskolan och då krävdes högskoleutbildning för att komma in på synpedagogutbildning. Nu krävs ofta längre inskolning på arbetsplatsen.

Det ska bli spännande att se resultatet av den första patientenkäten efter verksamhetsövergången.

 


Besök på barnmorskeledd förlossningsenhet i London

Royal London Hospital ligger i Whitechapel, i London och grundades redan 1740. Förra veckan fick jag möjlighet att tillsamman med mina KD kollegor från landstingsfullmäktige studera sjukvården och trafiken i Storbritannien på lite närmare håll. Vi åkte till London i tre dagar och fick med oss goda exempel inom både vården och trafiken. Ett av de starkaste intrycken för mig var besöket på Lotus Birth Center som ligger på Royal London Hospital.

Mer information här:

Royal London Hospital är ett av de största sjukhusen i Storbritannien. Det är en del av Barts Health NHS. National Health Service står för hälsovården i England, Skottland och Wales. Det omfattar all sjukvård och är skattefinansierat.  NHS sysselsatte 2015-16 runt 1,6 miljoner människor med en sammanlagd budget på 136,7 miljarder kronor. Royal London Hospital bedriver specialistvård för patienter från hela London men även från andra delar av landet. Sjukhuset är också basen för Londons helikopterambulans. Det finns 675 bäddar, 110 avdelningar och 26 operationsenheter på Royal London Hospital. Under flera år har sjukhusets byggts om och den nya byggnaden öppnade i februari 2012.

Förlossningsenheten ”Lotus Birth Center”  ligger inne på Royal London Hospital och är en så kallad ”alongside medwifery led unit”. Här sker normalförlossningar, dvs icke instrumentalla men vid komplikationer finns alltså all medicins utrustning att tillgå på sjukhuset. På Lotus Birth Center finns fyra stora rum. Om det inte är påkallat är alltså inte läkare är inkoppla0de alls utan alla födslar sker under ledning av barnmorskor. Möjlighet att föda i badkar finns. Rummen är inredda i trevliga färger med plats för den andra föräldern men även för besök av syskon. Från november 2016 till mars 2017 skedde 294 förlossningar men kapaciteten är 1200 förlossningar per år.

Barnmorskan Mary (som syns på bilden) – en av initiativtagarna till Lotus visade oss runt i de trivsamma lokalerna. Föräldrar har fått vara med och planera rummen, välja färger och alla namn på rummen som hette bla ”Cinnamon” och ”Chamomile”. Det var en fanatiskt fin miljö och jag kände mig så inspirerad att fortsätta driva denna fråga i vårt landsting! Min vision är att vi i Stockholm ska kunna ha enheter som är barnmorskeledda och som bedrivs inne eller i nära anslutning till akutsjukhusen. På så sätt kan akuta lägen hanteras och vi löser frågan om närheten till anestesi, IVA och operation. Vårdvalet gör det möjlighet för flera aktörer att vara med och ta ansvar för förlossingsvården i vårt län.

 

 

 


Mer resurser till förlossningen!

Under sommaren har jag varit ute och besökt flera av förlossningsklinikerna, vilket varit väldigt värdefullt för mig. Jag tror att politiska beslut kan bli bättre ju närmare vi beslutsfattare befinner oss dem de verkligen berör. Sommarmånaderna har varit väldigt tuffa för förlossningsvården, med ett mycket högt tryck. Bara i juli föddes 2586 barn vilket är ett nytt månadsrekord.  Hänvisningarna både  inom länet och utanför har ökat tyvärr från förra sommaren. I juli i år var hänvisningarna 8,7% av förlossningarna vilket är nästan 1% mer än vad hänvisningarna var i juli 2016. Jag har träffat barnmorskor som berättat att de inte haft tid för lunchrast eller för återhämtning. Flera av klinikerna dras nu med sjukskrivningar. Detta är inte acceptabelt. Mycket av orsakerna till detta handlar om brist på personal, barnmormorskorna i Stockholm måste få fler kollegor.

I förra veckan kunde jag tillsammans med mina allianskollegor presentera en ersättningshöjning till förlossningsvården. Detta är både efterfrågat och nödvändigt, ersättningen till vårdval förlossning har inte höjts sedan 2012. Målet har alltid varit att ersättningen ska räcka för att klara av uppdraget för verksamheterna inom vårdval förlossning. Med denna höjning får de nu ännu bättre förutsättningar.

De nya åtgärderna innebär att vi tillför 120 miljoner i form av en ersättningshöjning på 10%, det kommer ske i två steg. Redan från och med oktober kommer den första ersättningshöjningen och till våren den andra, dvs 5+5%. Ersättningshöjningen är en del i alliansens pågående arbete med att stärka förlossningsvården. Höjningen ger utrymme för att ge verksamheterna arbetsro genom ökad kapacitet, öka sin grundbemanning och därmed ha en fullgod kapacitet året om. Vi möjliggör också för personal att introduceras på ett tryggt sätt och delta i fortbildning. Lönenivåer ska utvecklas utifrån erfarenhet, kompetens och prestation.

Vi fortsätter att värna valfriheten inom förlossningsvården. Valen behöver bli fler, inte färre. Professionen ska, med bibehållen hög kvalitet och patientsäkerhet, kunna utveckla olika former av vårdorganisationer.

Föräldrarna efterfrågar möjlighet att få välja och därför ska vårdvalet vara kvar. Vi kommer alltid uppmuntra mångfald. Det vi också ska satsa på är bättre kommunikation till blivande föräldrar  för att ge patienter stöd till att göra sitt val. Med ersättningshöjningen kommer vi att se en förbättrad situation för förlossningsvården, jag har fått så mycket positiv respons från barnmorskor och föräldrar på detta – tack alla som mejlat och skickat gillanden på Instagram till mig!

 


Besök på Danderydsförlossningen

Idag har jag varit på förlossningen och avdelningen för antenatalvård på Danderyds sjukhus. Läget är väldigt ansträngt. Vårdchef och chefsbarnmorska tog emot oss och gav en rundvandring, under besöket hann jag prata med personal från i stort sett alla personalkategorier, undersköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. För mig kändes det oerhört viktigt att få vara där just idag. Helgen har varit mycket intensiv. Personalen är väldigt lojal och går in och tar extra pass, flyttar semesterveckor. Allt för att upprätthålla samma vårdkvalitet och trygghet för alla som ska föda. Förra veckan föddes  573 barn i Stockholms län, i 48 fall fick kvinnor föda på en annan enhet i länet än den de först planerat. Vid ett antal tillfällen fick vi ta hjälp av andra landsting. Detta är givetvis ett misslyckande. Målet är såklart att alla som är skrivna i länet och planerar föda här ska få göra det – och att vi ska ha verklig valfrihet när det kommer till förlossningsklinik.

Det blev ett bra besök och jag fick se hur situationen är från insidan. För mig är dialogen med barnmorskor central, det behövs för att vi ska kunna fatta kloka politiska beslut. Men vi detaljstyr inte vården, jag lägger inte schema eller anställer barnmorskor. Min roll som politiker är att se till att resurserna finns, att skattemedlen fördelas så att de hamnar där de gör mest nytta.

Vi har som sagt en mycket ansträngd situation inom förlossningsvården i sommar. Vi strävar hela tiden efter att förbättra förlossningsvården. Fler åtgärder har satts in för en tryggare, lugnare förlossningsvård och jag tänkte nämna några av dem. Varje vecka sker också möten mellan alla förlossningsklinkerna och tjänstemännen på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen där läget på klinikerna redogörs, på MVC, bemanningssituationen, statistiken osv.

  • From juni sattes en stor extra satsning på mödra- och förlossningsvården in. Dels handlar det om 1000 kr mer per förlossning. Det gäller under perioden 1 juni till 15 september och ska räcka till både förlossningar och neonatalvård. Pengarna går till verksamhetsledningen som disponerar dem. Tex lönepåslag till barnmorskor. Syftet är att stimulera arbetet med en så lugn och trygg sommar i förlossningsvården som möjligt. Utifrån beräknat antal förlossningar handlar det om totalt 7,5 miljoner kronor.
  • Vidare satsar vi 100 extra kronor per besök till alla mödravårdscentralerna. Syftet är att MVC ska klara bättre den förberedande och rådgivande delen av vården. De extra resurserna gäller juni- sept för förlossningsförberedande besök samt eftervårdsbesök. Detta är en totalsumma på cirka 4,5 miljoner.  Verksamhetsledning på MVC disponerar dessa extra pengar där de behövs som bäst.  Det är viktigt att alla inför en förlossning har nära dialog med barnmorska på mvc och att föräldrarna väljer en klinik som har plats.
  • Vi har nu en ny långsiktig plan för förlossningsvården som sträcker sig till och med år 2024, med fokus på fler förlossningsplatser, lokaler, vårdkvalitet och kompetensförsörjning. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om den i juni månad. Bla innebär den en helt ny förlossning vid St Görans sjukhus from 2021.
  • Vi gör just nu stora satsningar på att förbättra förlossningsvården i Stockholms län tack vare en uppgörelse med SKL – Sveriges kommuner och landsting får Stockholm del av statliga medel till kvinnors hälsa (ca 100 miljoner kr för år 2017). Vi lägger 30,5 miljoner kronor på att minska antalet förlossningsskador och att minska undvikbara kejsarsnitt. Alla barnmorskor och läkare genomgår en utbildning som Karolinska Institutet ansvarar för. Vidare satsar vi 18,4 miljoner kronor på att stärka upp specialistmödravård utanför akutsjukhusen så att förlossningsklinikerna kan avlastas och barnmorskorna ägna sig åt aktivt födande. Det psykosociala stödet vid mödrahälsovården kommer också att stärkas upp rejält. Detta är bara några exempel vad vi gör med de 100 miljonerna.
  • En viktig aspekt är kompetensförsörjningen inom förlossningsvården och att arbetsvillkoren för barnmorskor måste förbättras, så att fler ska vilja och orka arbeta i förlossningsvården. Här har vi flera åtgärder som är på gång. För nyutexaminerade barnmorskor inför vi tre månaders introduktion då de går bredvid en erfaren barnmorska utöver den ordinarie bemanningen och även få en egen mentor. Allt för en mjukare start in i yrket. Detta kommer igång bla på Danderyds sjukhus under hösten.
  • Vi har infört en ”spärr” i IT systemen som gör det enklare för MVC att lista där det faktiskt finns plats för på respektive klinik. På så sätt får vi en jämnare fördelning över alla 6 klinikerna.
  • Tydliga karriärstegar med god löneutveckling är jätteviktig, vi har en ny reform som innebär full lön till sjuksköterskor som genomgår specialistutbildning under åren 2017 och 2018. Jag och mina kollegor i alliansen i Stockholms läns landsting arbetar ständigt med att skapa attraktivare arbetsplatser. Detta genom möjligheter för karriärvägar inom vården, uppmuntra arbetsmetoder som utvecklas lokalt för ett effektivare arbete mm. Det är också oerhört viktigt att få tid till återhämtning och reflektion. Vi har tagit beslut om en ny kompetensförsörjningsstrategi och utifrån den kommer verksamheterna återkommer med konkreta handlingsplaner för hur strategin ska uppnås. Men personalfrågan handlar inte bara om att behålla den personal som finns. Vi i Stockholms läns landsting upplever samma nationella utmaning när det gäller vården och det är bristen på specialistkompetens. Fler sjuksköterskor behöver utbildas för att kunna arbeta i vården. Eftersom regeringen till stor del styr utbildningsplatserna behöver just regeringen se till att hälso- och sjukvårdsutbildningarna är i fas med arbetsmarknadens behov. Utbildningarnas innehåll och kvalitet behöver motsvara landstingens och regionernas behov av kompetens. Alla barnmorskor behöver få jobba med det de är allra bäst på, födandet. Därför kan det också behövas uppgiftsväxling.

 

Ambitioner fattas inte, vi rustar just nu förlossningsklinikerna för framtiden. Tillsammans med alliansen arbetar jag ständigt med just skarpa åtgärder för att möta såväl vårdpersonal som den födandes behov för att trygga förlossningsvården. Alla parter i förlossningsvården samverkar för det bästa, jag vill också uppmana föräldrar att hämta information via 1177 Vårdguiden och sll.se


Kris eller inte?

Sommaren är här och med den en oerhört ansträngd period i förlossningsvården, barnmorskor jag pratar med menar att det råder “sommar” året runt.

Stockholm slår varje år rekord i antal födslar, så har det varit i flera år nu och jag tror inte att den trenden kommer brytas. Varje år ökar födslarna med ungefär 1.5%.

Det saknas verkligen inte utmaningar i förlossningsvården i Stockholms landsting, och jag kommer inte ge upp. Jag kommer fortsätta arbeta för att vi ska ha en barnmorska per födande (precis som vi skrivit in i förfrågningsunderlaget), minskade förlossningsskador och fler barnmorskor som vill jobba för landstinget. Efter BB Sophias stängning har vi ett antal barnmorskor som inte vill komma tillbaka till förlossningsvården. De har upplevt en mindre enhet med andra arbetssätt. Jag har den största respekt för dem. Ingen barnmorska är livegen. Vi måste bli en ännu bättre arbetsgivare för att de ska vilja komma tillbaka, det handlar om att kunna göra lönekarriär, att få arbeta med rätt saker och att bli lyssnad på. Att kunna ta en lunchrast och att vara med och bidra till förändringar till det bättre.

I gårdagens Dagens Nyheter kunde vi läsa om Annika Strandhäll som besökt förlossningen i Huddinge. Jag reagerar på att ministern uttalar sig kategoriskt och mycket negativt om Stockholm, det är givetvis ingen slump att udden riktas mot ett alliansstyrt landsting men jag undrar var minister befann sig då hennes partivänner stängde BB i Sollefteå? Jag undrar också varför ministern håller tyst om att hälften av nattbarnmorskorna i Malmö sade upp sig i höstas? I en socialdemokratiskt styrd region. Var var Annika med sina inkännade ord då BB Karslskoga stängde för sommaren?

Så vad gör vi i Stockholms landsting för en tryggare, lugnare förlossningsvård? Vi satsar för att bygga ut vården eftersom Stockholm växer. Det finns ett stort behov av att göra plats för fler födande och fler barnmorskor behöver arbeta inom förlossningsvården.

Vi försvarar vårdvalet eftersom det ger möjlighet för externa aktörer att vara med och ta ansvar för förlossningsvården. Vi ska komma ihåg att BB Sophia var oerhört uppskattat av både personal och föräldrar! I dagarna har Stockholms läns landsting kommit överens med Skanska om två nya byggnader vid St Görans sjukhus. Det gör att det nu är helt klart att S:t Görans sjukhus kommer att få nya lokaler för 4 000 förlossningar per år och flera andra vårdavdelningar.

10 nya funktionsrum vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge byggs. NKS får ett förändrat uppdrag så att de kan ta emot normalförlossingar tills dess att St Görans förlossning står klar. 12 miljoner i en särskild “sommarsatsning”. Alla förlossningsklinker få 1000 kr extra per förlossning fram till september månad och Mödravården får 100 kr mer per listad patient.

SKL pengar på 111 miljoner kronor under 2017 går till olika kvalitetshöjande insatser för en bättre förlssningsvård och ökad kvinnohälsa. Det handlar bla om att alla barnmorksor och läkare i landstinget går en särskild kurs på Karolinska instiutet för att undvika förlossningsskador.

Så har vi kris i förlossningsvården? Personal som upplever det som en kris – det är deras upplevelse och beskrivning av siutaitonen och jag säger inte emot. Därför är rubriksättningen i DN idag missvisande, men jag får inte välja den själv som alla säkert förstår. Min roll som politker är att se till resurserna finns, att fördela skattepengarna där de ger mest nytta. Inte att sätta etiketter eller falla ut i populistiska utspel. Det borde Annika Strandhäll reflektera över också.