Förseningar i leveranser av förbrukningshjälpmedel- men ljusning i sikte

Den 1 juni tog SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde) över ansvaret för förbrukningshjälpmedel inklusive lagerhållning, logistik, distribution mm i landstinget.  Detta efter att vi inte varit nöjda med avtalet vi hade med OneMed. 

Tyvärr har patienter drabbats av stora förseningar. Jag kan bara djupt beklaga den situation vi har hamnat i när det gäller förbrukningshjälpmedel. I en sådan här komplex verksamhet är det alltid många aktörer inblandade och exakt vad som orsakat problemen kan jag inte bedöma i dagsläget. SLSO gör allt för att patienter ska få sina hjälpmedel, dels via den ordinarie organisationen och dels via en extra organisation de skapat som kan skicka expressleveranser efter medicinsk bedömning.

https://mitti.se/nyheter/landstinget-efter-strumpskandalen/

Detta har hänt:

  • I augusti 2016 skrev Stockholms läns landsting under ett avslutsavtal med företaget Onemed efter att landstinget och företaget haft olika tolkningar av avtalet. Avtalet löpte sedan fram till den 31 maj i år.
  • I september 2016 beslöt landstinget att inte upphandla någon ny leverantör utan sköta verksamheten i egen regi den dag Onemeds avtal tog slut den 31 maj 2018.
  • Under hösten 2016 fick SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde, i uppdrag att utreda förutsättningarna för att driva verksamheten i egen regi.
  • I juni 2017 fick Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) uppdraget att ansvara för verksamheten från den 1 juni 2018. Motivet var att de redan driver olika typer av hjälpmedelsverksamheter och tidigare skött driften av förbrukningshjälpmedel innan den upphandlades 2008. De ansvarar också för bland annat de landstingsdrivna vårdcentralerna och den landstingsdrivna psykiatrin.
  • Hösten 2017 utformades detaljerna i avtalet mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och SLSO. Beslut om avtalet fattades sedan av hälso- och sjukvårdsnämnden november 2017.
  • 1 juni 2018 tog SLSO över ansvaret för förbrukningshjälpmedel i hemmet.

Idag på förmiddagen har jag varit i kontak med SLSO:s ledning och de ser nu en vändning. Logistikföretaget börjar komma ikapp alla de beställningar som är gjorda och vi kommer att se förbättring inom de närmaste dagarna. SLSO och alla inblandade arbetar för högtryck. Arbetet följs dagligen av länets chefläkare som har tät kontakt med chefläkare för SLSO.

En del patienter har lagt ut egna pengar för förbrukningshjälpmedel, alla ska få tillbaka utlägg inom 30 dagar. SLSO arbetar nu intensivt med extra bemanning för att lösa problemen. Bland annat har extralager byggts upp och akutleveranser skickas hem till patienter efter medicinsk bedömning. Samtidigt arbetar de med att se till att öka takten i de ordinarie leveranserna som sköts av en underleverantör.

Om det är bråttom kan vårdgivarna också beställa akutleveranser till sina patienter. Information har också gått ut till länets kommuner och till exempel hemtjänst.

På 1177.se finns alla råd till patienter, det går också att ringa till 1177 på telefon för att få medicinsk vägledning. Här är en lista på de viktigaste råden: https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Hjalpmedel/Artiklar/Rad-vid-forsening-av-hjalpmedelsleverans/Rad-for-dig-som-behover-hjalpmedel-for-egenvard-i-hemmet/

Länkar där uppdaterad info finns:

1177 https://www.1177.se/Stockholm/Tema/Hjalpmedel/Artiklar/Rad-vid-forsening-av-hjalpmedelsleverans/Rad-for-dig-som-behover-hjalpmedel-for-egenvard-i-hemmet/

Sll.se https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2018/07/fortsatta-atgarder-mot-forsenade-hjalpmedel/

Tidigare nyhet på sll.se https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2018/06/forbrukningshjalpmedel/

Vårdgivarinfo: http://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/hjalpmedelsguiden/leveransstorningar/

 Ikväll i SVT Stockholm går Socialdemokraterna i Stockholms län ut med egna uppgifter att en tjänsteman skulle ha varnat för att inte ta över driften, detta är deras egna uppgifter. En riskanalys har gjordes innan beslutet togs och det finns inte några sådana varningar i den. Socialdemokraterna måste visa att de inte bara sprider rykten utan också har belägg för det de påstår.


Samma barnmorska hela vägen!

I höst kommer gravida att kunna få möta samma barnmorska på förlossningen som inom mödrahälsovården. Det är fantastiskt att vi nu kan börja med det som kallas ”caseload midwifery” och som tillämpas i många andra länder. Jag är övertygad om att detta kommer ge ökad trygghet och kontinuitet. Det har också visat sig vara en bra modell för de som har förlossningsrädsla.

Det är Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som är först ut. De kommer samverka med två mödravårdsenheter. Sex barnmorskor uppdelade i två arbetslag ska följa cirka 280 gravida kvinnor per år. Varje kvinna lär på så sätt känna tre barnmorskor, varav en kommer att vara med vid förlossningen. Då det är dags för förlossning ringer kvinnan sin barnmorska.

Många har efterfråga detta länge och redan till hösten blir det verklighet, vilket jag är oerhört glad för! Alliansen satsar på förlossningsvården och vi har lyssnat mycket på barnmorskorna då modellen har arbetats fram.


Invigning nya förlossningen vid Huddinge sjukhus

Idag är en väldigt speciell dag! Jag har fått vara med om att inviga helt nya lokaler för förlossning och BB vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det känns helt fantastiskt!

På bilden får patientområdeschefen Åsa Wijkström blommor av Boubou Hallberg som är specialist i neonatologi.

Den senaste tiden har det inte varit så många goda nyheter utan snarare många utmaningar för förlossningsvården, därför känns det extra roligt att få vara med om att bygga ut förlossningsvården för att kunna välkomna alla nya barn till länet.

Jag är imponerad av hur arbetet bedrivits, Locum, Karolinska universitetssjukhuset, all fantastisk personal har jobbat nära tillsammans. För ungefär en månad sedan var jag på besök i Huddinge och fick en smygtitt på de nya universalrummen. Då var arbetet i fullt gång med att göra klart och vi gick runt i skyddsvästar och skyddsskor bland byggdammet.

Rekryteringen av personal till sommaren går väldigt bra. Saker kan givetvis hända på vägen, men alla rapporter jag får av verksamhetsledningen är positiv. Nu ligger förlossningen i startgroparna för ett särskilt projekt om Case-Load som är tänkt att vara en sammanhållen vårdkedja från mödravården till förlossning. Rekryteringsprocessen har påbörjats och mammor kan ”börja skrivas in” redan under hösten. Det ska bli väldigt spännande att följa detta.

Utökning av antalet förlossningsrum på Karolinska i Huddinge har kunnat ske för att vi tidigarelagt hela byggprojektet. Nu finns alltså 17 nya rum klara, alla med eget badrum med badkar och så paneler som döljer den medicinska utrustningen.

I och med befolkningsökningen som sker i Stockholm så föds fler och fler barn. För att möta upp ett ökande behov av förlossningsplatser byggs alltså kliniken i Huddinge ut och vi planerar att öppna förlossning vid St Görans sjukhus 2022. På Karolinska i Huddinge sker idag ca 5.200 födslar under året. När utbyggnaden är helt klar 2019 så ska det kunna födas 7.500 barn. Det är det största kapacitetsökningen i länet.


Valrörelsen har börjat – debatt hos Diabetesförbundet

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar, i Stockholms län har över 100 000 personer diabetes. Igår arrangerade SSDF –  Storstockholms diabetesförening en paneldiskussion om diabetesvården i landstinget och vad som kan förbättras och utvecklas. Samtliga partier i landstingsfullmäktige var inbjudna. Det känns att valrörelsen är igång och jag tycker att det är roligt att vara ute och debattera sjukvårdsfrågor med både min politiska kollegor och oppositionen!

Vår vision för vården i länet är att den ska vara tillgänglig, nära och patientcentrerad. Vård ska ges på lägsta effektiva nivå. Vi har en nivåstrukturering där de flesta typ 2 tas om hand i primärvården och de som har diabetes typ 1 tas om hand i specialistvården, men vid behov av akutsjukhusets resurser kan diabetes typ 2 omhändertas på sjukhus precis som andra kroniskt sjuka. Personer med typ 2 diabetes ligger i stort sett aldrig inlagda för sin diabetes. Egenvård tillsammans med primärvård är grunden. Men vi behöver också se till att typ 2 aldrig behöver uppkomma genom att arbeta förebyggande. Då typ 2 diabetes mycket beror på livsstilsfaktorer så är det fullt möjligt att arbeta för att typ 2 diabetes inte ska behöva uppkomma alls. Med rätt kost, motion och livsstilsförändringar så går det att vända den negativa trenden med allt fler fall av diabetes typ 2.

En viktig del i diabetesvården är den nya tekniken. Utvecklingen går snabbt framåt, nya hjälpmedel introduceras snabbt, appar som underlättar vardagen och nya innovativa metoder. Vi har verktyg i form av god kompetens med välutvecklad teamvård; där navet är specialistsjuksköterskan i diabetesvård, men där naturligtvis diabetologen/läkaren, dietisten, fotterapeuten, psykologen är viktiga. En person med diabetes sköter sin diabetes mestadels i hemmet. Så har det inte alltid varit, mycket långa sjukhusvistelser var vanliga.

Det nationella programrådet Diabetes har tagit fram riktlinjer för utskrivning av insulinpump, samt CGM och FGM. Stockholm har drivit på att större hänsyn ska tas till livsstilsfaktorer vid utskrivning av dessa hjälpmedel. Genom 4 D har vi nu Diacert, ett vårdprocessstöd för primärvården. Det är finansierat 2018 ut och kommer att bli permanent verksamhet. Vi har genom 4D också ett lyckat samarbete med tandhälsan om att screena personer med riskfaktorer för pre/diabetes. Även det är finansierat 2018 och vi vill permanenta verksamheten.

Jag är lite extra stolt över det nya specialistcentret för diabetes som vi öppnade förra året efter intensivt arbete. Vi har idag ett Akademiskt Specialistcenter i SLSO:s regi på Torsplan. Tanken är att det ska utvecklas och få ett större konsultuppdrag till primärvården, att det ska ingå i nätverkssjukvården på ett tydligare sätt. Vi vill i nästa budget utöka deras uppdrag i denna riktning. Vi har också nu tagit beslut om ett Barndiabetescenter som ska vara ett kunskapscenter för de miljöer där barn befinner sig; förskola, skola och hem.

Andra digitala redskap som vi har idag är ”Min diabetesprofil” som har ca 2000 besök per vecka och ca 100- 150 loggar in via mobilt bankID varje vecka. Detta är alltså unika patienter. Diasend Personal där patienten hemifrån kan tanka upp sina värden från pump och glukosmätare är ett steg i rätt riktning. Att överlämna mer ansvar till de patienter som kan och vill är ett måste – dvs lämna åt patienten att själv ta prov (patentens egen provhantering, PEP) och boka och omboka tid på nätet. Alla behöver inte samma intervall för mötet med vården utan individanpassning är viktig för att kunna ge mer tid åt dem som behöver det i perioder. Vi har även något som kallas ”Open note ” och som är patientens tillgång till journal och provsvar.  Detta kan nyttjas på ett smart och tydligt sätt när det införs brett och kan vara ett gott stöd för att ge patienten bra information om behandling och den egna hälsan.

SSDF har initierat en kampanj för bättre diabetesvård. Syftet är att de har sett att många personer med diabetes inte uppnår sina behandlingsmål. SSDF vill bidra till att förbättra vården, vilket jag välkomnar.

SSDF:s fem konkreta förslag till en förbättrad diabetesvård är:

•One-stop-shop införs i diabetesvården
•Support 24- alltid någon att ringa osm kan diabetes
•Individanpassa vården,- vi är inte stöpta i samma form
•Digitala och uppkopplade patienter
•Fria val av hjälpmedel


Nya intensivakuten i Solna är igång!

I förra veckan, den 1 maj öppnade inte bara länets utan även landets första intensivakut vid Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Samtidigt stängde den gamla akutmottagningen för vuxna.

Nu har det gått drygt en vecka och vi kan konstatera att arbetet har gått helt enligt plan utan missöden. Patienter får vård på rätt nivå och alla akutsjukhusen samverkar på ett bra sätt.

Akuten vid Karolinska sjukhuset i Solna har tagit emot 85 000 patienter per år men det nya uppdraget drygt 15 000 per år vilket givetvis är en mycket stor omställning. Detta är en del i den vision som vi politiskt fattat beslut om – Framtidens hälso- och sjukvård vilket i korthet går ut på att vården kommer närmare patienten, att patienten alltid ska vara i fokus och att vård som inte kräver akutsjukhusets resurser flyttas ut.

Intensivakuten på Karolinska Universitetssjukhuset ska ge högspecialiserad akut vård för de svårast sjuka och skadade. Det går alltså inte att komma ”gående” till akuten i Solna, intensivakuten tar emot patienter som kommer dit med helikopter, ambulans eller via remiss.

Så vart ska patienterna ta vägen? Förutom de nya närakuterna är det framförallt Capio S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus som fått i uppdrag att ta emot fler patienter. Vidare finns husläkarjourer och husläkarmottagningar. 1177 Vårdguiden är första vägen in i vården för de flesta.

Alliansen föbereder för framtidens hälso- och sjukvård genom att:

  • Förstärka primärvården, vi har skjutit till resurser för husläkarmottagningarna. Digitala vårdmöten som frigör resurser utvecklas snabbt just nu.
  • Starta 10 nya näraktuer, de sista 2 öppnar i Södertälje och Sabbatsbergs sjukhus inom kort.
  • Stora investeringar i sjukhusens akutmottagningar, st Görans akut är redan klar, Danderyds akutmottagning är under färdigställande och Södersjukhusets nya akut blir klar 2019.
  • Införa bättre verktyg för den prehospitala vården och vi fortsätter är att utveckla det nya stödet för hänvisningar mellan vårdgivare som ska göra det lättare att hänvisa patienter till rätt vårdgivare från början.

 


Äntligen – nu kommer nationella riktlinjer för endometrios!

I eftermiddag har jag deltagit på ett seminarium, arrangerat av Socialstyrelsen kring de nya riktlinjer som nu presenteras kring endometrios. Riktlinjerna innehåller 42 rekommendationer för diagnostik, behandling och omvårdnad.

Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i fertil ålder, vilket motsvarar 250 000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen gör att livmoderslemhinna börjar växa utanför livmodern. Symptomen är smärta vid mens, smärta vid samlag, besvär i tarmar och urinvägar samt ofrivillig barnlöshet. Många blir sjukskrivna och det kan ta upp till 8 år att få korrekt diagnos.

Men trots att många tjejer och kvinnor är drabbade är det en ganska okänd sjukdom. Den har inte prioriterats i vården och nationella riktlinjer har saknats helt – fram tills nu! Jag är så glad att detta nu sker, vi är många som har jobbat för nationella riktlinjer och nu blir det alltså verklighet.

Nationella riktlinjer innebär ett bra stöd till vården, så att vårdgivare göra likadant runt om i landet. Socialstyrelsen konstaterar att kunskapen om sjukdomen endometrios behöver bli betydligt bättre inom vården. Det är också viktigt att smärtan inte normaliseras, att vårdinsatser sätts in tidigt och att fler får tillgång till individualiserad behandling. Detta är några av de råd som Socialstyrelsen ger då de nu för första gången publicerar nationella riktlinjer för endometrios.

Riktlinjerna publiceras nu i en remissversion som är öppen för synpunkter fram till och med den 31 maj. En slutversion planeras vara klar i slutet av 2018. Samtidigt som de nationella riktlinjerna presenteras även ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för endometrios i en remissversion som är öppen för synpunkter till den 30 april. En slutversion blir klar och tillgänglig i juni.


Nytt vårdval i Stockholms län – sexuell hälsa

Nu kan vårdgivare ansöka om etablering inom vårdval sexuell hälsa genom ett beslut av Alliansen i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det var i november förra året som vi beslutade att införa vårdval enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och idag antogs förfrågningsunderlaget.

Bakgrunden är att vi vill ha en generös och lättillgänglig tillgång till provtagning och diagnostik. En effektiv och säker smittspårning är viktiga faktorer för att minska spridningen av sexuellt överförda infektioner och för att skydda den sexuella och reproduktiva hälsan. Med STI avses dels de sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen – klamydia, hepatit B, hiv/aids och syfilis men även andra infektioner som kan överföras via sexuella kontakter, till exempel genital herpes, kondylom och mycoplasma genitalis. Klamydia är landets i särklass vanligaste sexuellt överförbara bakteriella infektion och 2016 anmäldes drygt 10 000 positiva klamydiafall i Stockholms län.

Idag bedrivs vården främst på så kallade sesammottagningar inom både primärvård och inom akutsjukhus. RFSU har en klinik vid Medborgarplatsen som är mycket uppskattad och jag har varit där på studiebesök vid flera tillfällen.

Vi förväntar oss nu att vårdvalet ska bidra till att öka tillgänglighet, kvalitet och jämlik vård genom tvärdisciplinärt samarbete i en samlokaliserad verksamhet. Genom vårdvalet blir det en ingång och naturlig kontakt för hela befolkningen med behov av förebyggande och behandlande insatser inom området för sexuell och reproduktiv hälsa.

Målgruppen är personer 18 år och uppåt som söker för provtagning av sexuellt överförda infektioner, hiv och hepatit, undersökning och bedömning av sexuella dysfunktioner samt för psykosocialt stöd i frågor som kan kopplas samman med sexuell och reproduktiv hälsa.

För att en mottagning ska godkännas föreslås att mottagningen ska ligga placerad inom 1 000 meters promenadväg från tunnelbanestation och pendeltågsstation för att vara lättillgänglig för så många som möjligt av länets invånare. Ersättningsmodellen kommer vara helt rörlig.

 


Het debatt om Nya Karolinska

Igår samlades landstingsfullmäktige. Det blev som väntat mycket debatt kring Nya Karolinska sjukhuset, vilket givetvis är bra. Nya Karolinska är ett mycket komplext och omfattande projekt och det är viktigt att det analyseras och diskuteras och att vi som politiker verkligen tar tid oss att göra detta. Men oppositionen bidrog inte till någon vidare nivå på debatten. Det är valår och jag förstår att det är jätteroligt att använda NKS som ett slagträ. Men jag tror tyvärr att denna svartmålning slår mot personalen som arbetar där, mot patienterna som vårdas där och den forskning och de framsteg som jag tror och hoppas att vi från alla partier vill ska ske inom sjukhuset väggar.

Jag hade själv gärna sett andra beslut i t ex frågan om vilken finansieringsmodell som borde ha valts, om jag hade suttit i landstingsfullmäktige då. Jag hoppas att jag hade ställt de kritiska frågorna. Jag hoppas att jag funderat över andra affärsmodeller.

Under debatten visade jag ett antal bilder inifrån Astrid Lindgrens barnsjukhus på NKS. Bland annat på lekrum, konsten, den fina uteplatsen och biblioteket. Tex skrev en viss kvällstidning att det saknas ett bibliotek på Nya Karolinska. Jag vet att många från oppositionen var snabba med att dela den artikeln på sociala medier, trots att jag vet att de har varit på studiebesök på Karolinska massa gånger och fått dragningar i utskott och beredningar om hur det ser ut.
Det finns ett bibliotek och jag har själv varit där. Jag tycker det är förbluffande vad som kan skrivas lögner av detta slag utan reaktioner.
Just nu driver socialdemokraterna en kampanj i tunnelbanan. Affischerna är helt tomma på budskap. Det är precis så socialdemokratisk oppositionspolitik fungerar, det saknas egna tankar och förslag kring hur vården ska utvecklas. I stället ligger allt fokus på att håna det arbete som görs.
Vi har sett hur den senaste medarbetarenkäten visar att mycket faktiskt blivit bättre på Karolinska, men en av de allra jobbigaste nyckeltalen är att medarbetarna inte vill berätta för vänner och bekanta att de jobbar på Karolinska. Undersökningen visar att fler och fler trivs på jobbet, tycker att arbetsuppgifterna är givande och att man lyckas ge en god vård till de som behöver det som mest. Det är nånting som stämmer väl överens med de vittnesmål jag hör om den vård som bedrivs på Nya Karolinska.

Personligen tycker jag nästan att det är ännu värre att våra allra mest utsatta patienter tror att de ska mötas av nån form av postapokalyptiska skräckscener när de får tid på NKS. Föräldrar till barn med leukemi eller förtidigt födda ska vara förvissade om att de ska få den bästa tänkbara vården. I ljuset av det, tycker jag att socialdemokraternas beteende faktiskt är skamligt.


Samling för bättre vård av lipödem

Idag träffade jag tillsammans med Anna Starbrink (L) Ing-Marie Bohmelin, med flera företrädare från Lymfödemförbundet kring lipödem. Lipödem är en sjukdom som framförallt drabbar kvinnor. Det är en kronisk störning i fettvävnaden där de ytliga lymfkärlen, blodkärlen och nerverna är påverkade. Fettcellerna ökar och blir bubbliga, framförallt kring lår, höfter och rumpa. Det är vanligt att den som drabbas snabbt går upp väldigt mycket i vikt trots att vanor kring kost och motion är de samma.

Många som lider av sjukdomen möts av skepsis i vården och blir missförstådda då det är vanligt att lipödem ofta förväxlas med fetma, vilket gör att många som söker behandling får rådet att gå ner i vikt. Men lipödem går inte att banta bort. I många landsting finns ingen behandling alls att få, i Stockholms landstingsting har vi nu tagit fram en fokusrapport för Lipödem. Vissa vårdinrättningar erbjuder lymfpress som kan verka lindrande. En del patienter söker hjälp utomlands genom fettsugning.

Fokusrapporten syftar till följande:

  • Göra vården uppmärksam på lipödem och se till att ICD-kod R60.0B används
  • Stödja det psykosociala omhändertagande
  • Initiera forskning på området

Idag finns en stor brist på kunskap för att kunna ställa diagnos. Därför är det så många som lider av lipödem som inte får hjälp. Utan diagnos – ingen behandling. Vidare finns det väldigt lite forskning kring lipödem vilket gör det ännu svårare att sätta in rätt behandling.

De drabbade lider ofta i det tysta, jag vill arbeta för att öka kunskapen om lipödem, att få igång forskning och stärka det psykosociala omhändertagandet. Det behövs också nationella riktlinjer för att ge rekommendationer kring ex. diagnostik och behandling. Jag vill uppmana regeringen att ta denna fråga på allvar, utan ett nationellt engagemang är det svår att få till en förändring, även om vi som landsting har ambitioner så behöver tex socialstyrelsen finnas med.