Äntligen – nu kommer nationella riktlinjer för endometrios!

I eftermiddag har jag deltagit på ett seminarium, arrangerat av Socialstyrelsen kring de nya riktlinjer som nu presenteras kring endometrios. Riktlinjerna innehåller 42 rekommendationer för diagnostik, behandling och omvårdnad.

Endometrios drabbar ca var tionde kvinna i fertil ålder, vilket motsvarar 250 000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen gör att livmoderslemhinna börjar växa utanför livmodern. Symptomen är smärta vid mens, smärta vid samlag, besvär i tarmar och urinvägar samt ofrivillig barnlöshet. Många blir sjukskrivna och det kan ta upp till 8 år att få korrekt diagnos.

Men trots att många tjejer och kvinnor är drabbade är det en ganska okänd sjukdom. Den har inte prioriterats i vården och nationella riktlinjer har saknats helt – fram tills nu! Jag är så glad att detta nu sker, vi är många som har jobbat för nationella riktlinjer och nu blir det alltså verklighet.

Nationella riktlinjer innebär ett bra stöd till vården, så att vårdgivare göra likadant runt om i landet. Socialstyrelsen konstaterar att kunskapen om sjukdomen endometrios behöver bli betydligt bättre inom vården. Det är också viktigt att smärtan inte normaliseras, att vårdinsatser sätts in tidigt och att fler får tillgång till individualiserad behandling. Detta är några av de råd som Socialstyrelsen ger då de nu för första gången publicerar nationella riktlinjer för endometrios.

Riktlinjerna publiceras nu i en remissversion som är öppen för synpunkter fram till och med den 31 maj. En slutversion planeras vara klar i slutet av 2018. Samtidigt som de nationella riktlinjerna presenteras även ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för endometrios i en remissversion som är öppen för synpunkter till den 30 april. En slutversion blir klar och tillgänglig i juni.


Nytt vårdval i Stockholms län – sexuell hälsa

Nu kan vårdgivare ansöka om etablering inom vårdval sexuell hälsa genom ett beslut av Alliansen i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det var i november förra året som vi beslutade att införa vårdval enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och idag antogs förfrågningsunderlaget.

Bakgrunden är att vi vill ha en generös och lättillgänglig tillgång till provtagning och diagnostik. En effektiv och säker smittspårning är viktiga faktorer för att minska spridningen av sexuellt överförda infektioner och för att skydda den sexuella och reproduktiva hälsan. Med STI avses dels de sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen – klamydia, hepatit B, hiv/aids och syfilis men även andra infektioner som kan överföras via sexuella kontakter, till exempel genital herpes, kondylom och mycoplasma genitalis. Klamydia är landets i särklass vanligaste sexuellt överförbara bakteriella infektion och 2016 anmäldes drygt 10 000 positiva klamydiafall i Stockholms län.

Idag bedrivs vården främst på så kallade sesammottagningar inom både primärvård och inom akutsjukhus. RFSU har en klinik vid Medborgarplatsen som är mycket uppskattad och jag har varit där på studiebesök vid flera tillfällen.

Vi förväntar oss nu att vårdvalet ska bidra till att öka tillgänglighet, kvalitet och jämlik vård genom tvärdisciplinärt samarbete i en samlokaliserad verksamhet. Genom vårdvalet blir det en ingång och naturlig kontakt för hela befolkningen med behov av förebyggande och behandlande insatser inom området för sexuell och reproduktiv hälsa.

Målgruppen är personer 18 år och uppåt som söker för provtagning av sexuellt överförda infektioner, hiv och hepatit, undersökning och bedömning av sexuella dysfunktioner samt för psykosocialt stöd i frågor som kan kopplas samman med sexuell och reproduktiv hälsa.

För att en mottagning ska godkännas föreslås att mottagningen ska ligga placerad inom 1 000 meters promenadväg från tunnelbanestation och pendeltågsstation för att vara lättillgänglig för så många som möjligt av länets invånare. Ersättningsmodellen kommer vara helt rörlig.

 


Het debatt om Nya Karolinska

Igår samlades landstingsfullmäktige. Det blev som väntat mycket debatt kring Nya Karolinska sjukhuset, vilket givetvis är bra. Nya Karolinska är ett mycket komplext och omfattande projekt och det är viktigt att det analyseras och diskuteras och att vi som politiker verkligen tar tid oss att göra detta. Men oppositionen bidrog inte till någon vidare nivå på debatten. Det är valår och jag förstår att det är jätteroligt att använda NKS som ett slagträ. Men jag tror tyvärr att denna svartmålning slår mot personalen som arbetar där, mot patienterna som vårdas där och den forskning och de framsteg som jag tror och hoppas att vi från alla partier vill ska ske inom sjukhuset väggar.

Jag hade själv gärna sett andra beslut i t ex frågan om vilken finansieringsmodell som borde ha valts, om jag hade suttit i landstingsfullmäktige då. Jag hoppas att jag hade ställt de kritiska frågorna. Jag hoppas att jag funderat över andra affärsmodeller.

Under debatten visade jag ett antal bilder inifrån Astrid Lindgrens barnsjukhus på NKS. Bland annat på lekrum, konsten, den fina uteplatsen och biblioteket. Tex skrev en viss kvällstidning att det saknas ett bibliotek på Nya Karolinska. Jag vet att många från oppositionen var snabba med att dela den artikeln på sociala medier, trots att jag vet att de har varit på studiebesök på Karolinska massa gånger och fått dragningar i utskott och beredningar om hur det ser ut.
Det finns ett bibliotek och jag har själv varit där. Jag tycker det är förbluffande vad som kan skrivas lögner av detta slag utan reaktioner.
Just nu driver socialdemokraterna en kampanj i tunnelbanan. Affischerna är helt tomma på budskap. Det är precis så socialdemokratisk oppositionspolitik fungerar, det saknas egna tankar och förslag kring hur vården ska utvecklas. I stället ligger allt fokus på att håna det arbete som görs.
Vi har sett hur den senaste medarbetarenkäten visar att mycket faktiskt blivit bättre på Karolinska, men en av de allra jobbigaste nyckeltalen är att medarbetarna inte vill berätta för vänner och bekanta att de jobbar på Karolinska. Undersökningen visar att fler och fler trivs på jobbet, tycker att arbetsuppgifterna är givande och att man lyckas ge en god vård till de som behöver det som mest. Det är nånting som stämmer väl överens med de vittnesmål jag hör om den vård som bedrivs på Nya Karolinska.

Personligen tycker jag nästan att det är ännu värre att våra allra mest utsatta patienter tror att de ska mötas av nån form av postapokalyptiska skräckscener när de får tid på NKS. Föräldrar till barn med leukemi eller förtidigt födda ska vara förvissade om att de ska få den bästa tänkbara vården. I ljuset av det, tycker jag att socialdemokraternas beteende faktiskt är skamligt.


Samling för bättre vård av lipödem

Idag träffade jag tillsammans med Anna Starbrink (L) Ing-Marie Bohmelin, med flera företrädare från Lymfödemförbundet kring lipödem. Lipödem är en sjukdom som framförallt drabbar kvinnor. Det är en kronisk störning i fettvävnaden där de ytliga lymfkärlen, blodkärlen och nerverna är påverkade. Fettcellerna ökar och blir bubbliga, framförallt kring lår, höfter och rumpa. Det är vanligt att den som drabbas snabbt går upp väldigt mycket i vikt trots att vanor kring kost och motion är de samma.

Många som lider av sjukdomen möts av skepsis i vården och blir missförstådda då det är vanligt att lipödem ofta förväxlas med fetma, vilket gör att många som söker behandling får rådet att gå ner i vikt. Men lipödem går inte att banta bort. I många landsting finns ingen behandling alls att få, i Stockholms landstingsting har vi nu tagit fram en fokusrapport för Lipödem. Vissa vårdinrättningar erbjuder lymfpress som kan verka lindrande. En del patienter söker hjälp utomlands genom fettsugning.

Fokusrapporten syftar till följande:

  • Göra vården uppmärksam på lipödem och se till att ICD-kod R60.0B används
  • Stödja det psykosociala omhändertagande
  • Initiera forskning på området

Idag finns en stor brist på kunskap för att kunna ställa diagnos. Därför är det så många som lider av lipödem som inte får hjälp. Utan diagnos – ingen behandling. Vidare finns det väldigt lite forskning kring lipödem vilket gör det ännu svårare att sätta in rätt behandling.

De drabbade lider ofta i det tysta, jag vill arbeta för att öka kunskapen om lipödem, att få igång forskning och stärka det psykosociala omhändertagandet. Det behövs också nationella riktlinjer för att ge rekommendationer kring ex. diagnostik och behandling. Jag vill uppmana regeringen att ta denna fråga på allvar, utan ett nationellt engagemang är det svår att få till en förändring, även om vi som landsting har ambitioner så behöver tex socialstyrelsen finnas med.

 



Ny närakut vid Danderyds sjukhus!

Idag har vi invigt den nya närakuten vid Danderyds sjukhus. Det var hög stämning och förväntan i luften då landstinget, Locum, SLSO och Danderyds sjukhus knöt band som ett bevis på den nära samverkan som ligger bakom arbetet men en helt ny närakut och som också är en ny vårdnivå i landstinget.

Vårt län växer snabbt och vi behöver bygga ut vården för att möta behoven. Antalet invånare ökar årligen med i snitt 38 500 personer och mellan 2010 och 2020 beräknas invånarantalet ha ökat med ytterligare 385 000 personer.

Vi brukar prata mycket om Framtidsplanen, en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvården i länet men framtiden är redan här! Nu händer mycket av det vi under så lång tid planerat för i Stockholms läns sjukvård.

Med den nya närakuten vid Danderyds sjukhus finns nu 7 närakuter som har öppet alla dagar klockan 8–22. Men innan året är slut kommer 3 till att ha öppnat, sist ut är närakuten vid St Göran. Närakut Danderyd drivs av SLSO. Närakuten tar emot vuxna och barn som skadat sig eller blivit hastigt sjuka. Här finns bland annat röntgen och provtagning. Närakuten kan ta emot bland annat misstänkta frakturer, hjärnskakning, sårskador, plötsliga magsmärtor, akuta allergiska problem.

Alla patienter ska vårdas på rätt vårdnivå. Husläkarna kommer fortsatt att vara hjärtat i vården och det är här de allra flesta kommer först vid kontakt med vården.

På kvällar och helger kompletteras de nya närakuterna och sjukhusens akutmottagningar i delar av länet med husläkarjourer.

Om läget är livshotande är det givetvis närmaste akutmottagning som gäller!


Årets första valdebatt hos SPF

Valrörelsen har börjat! I veckan deltog jag i min första panel inför valet den 9 september. Det var SPF Seniorerna som bjöd in alla allianspartier för en två timmar lång utfrågning. SPF Seniorerna är en partipolitiskt och religiöst obunden medlemsorganisation. SPF Seniorerna har cirka 265 000 medlemmar i 27 distrikt och ca 800 föreningar runt om i landet.

Vi diskuterade vårdval, Äldremottagningar, utbyggd primärvård, NKS och mycket mer. En fråga som det fanns särskilt intresse för var digitalisering. Landstingsfullmäktige beslutade för ett år sedan att Stockholms läns landsting ska inleda programmet Framtidens vårdinformationsmiljö SLL som bygger på erfarenheterna från arbetet med 3R. Dagens vårdinformationsmiljö i SLL har stora behov av att utvecklas, förbättras och göras mer tidsenlig.

Vi vet att vårdens medarbetare använder en rad olika IT-system i sitt dagliga arbete och tvingas ofta dokumentera information på flera ställen. Det här är inte effektivt och ur patientens perspektiv finns en rad hinder för att vara delaktig i sin hälsa och vård. Det är exempelvis ofta svårt att ta del av sin egen patientinformation.

Den nya vårdinformationsmiljön ska göra det möjligt att arbeta på nya sätt, till exempel ska information kunna delas mellan olika vårdgivare samt med patienter och anhöriga. Vårdinformationsmiljön ska också ge helt nya möjligheter att lagra, analysera och dra nytta av den stora mängd data som vården tar fram. Dessa underlag kan användas i forskning, utvecklingsarbete samt för att kunna styra vården mer effektivt.

En annan stor nyhet är att från och med årsskiftet  ersätts videobesök i primärvården som ett fysiskt läkarbesök. Genom att patienter med enklare behov kan behandlas på distans, så frigörs mer tid till de kroniskt sjuka. Vårdaktören Capio har tex ett samarbete med Doctrin om ett system där anamnes fylls i av patienten innan läkarbesöket och skickas till läkaren digitalt. På så sätt kan läkaren förbereda sig före patientmötet och tiden i patientmötet kan utnyttjas mer kvalitativt.

Ny app för primärvården – via en app ska patienten kunna se vilket vårdutbud som finns på respektive husläkarmottagning och vilka resultat vårdgivaren når för att stimulera kvalitetsorienterade val. Vi tar fram en applikation som tillgängliggör samtliga av de e-tjänster som erbjuds via 1177 Vårdguiden. Inledningsvis är ansatsen att en applikation ska stödja invånaren att navigera rätt i sjukvårdssystemet. En av de starkaste drivkrafterna för att stärka valfriheten och möjligheterna för medborgarna att välja är att det finns tillgång till adekvat information.

Frågan om digitala vårdcentraler rörde upp känslor. Jag menar att vi måset välkomna den nya tekniken men det ska ske med patienten i fokus och under ordnade former. Patienter vill möta sin läkar på olika sätt, det måste vi som sjukvårdshuvudmän bejaka men det fysiska mötet har inte spelat ut sin roll! Initiativet till eventuella virtuella vårdcentraler menar jag måste komma från professionen. Datainspektionen och nationell lagstiftning hämmar många gånger den digitala utvecklingen i landstingen. Målet är för landstinget att 10% av vårdkontakterna ska gå via digitala kontakter, att ha läkarkompetens knuten till 1177, att alla vårdnivåer ska gå och boka via 1177. Under 2018 införs automatiserad väntetidsmätning, det kommer underlätta för patienter att vara delaktiga och kunna planera sin tid bättre.

 


Färre föddes 2017 i Stockholm

Nu har statistiken kommit för förlossningar för året 2017. Den visar att något färre barn föddes i förra året i jämförelse med 2016. Stockholms län i har slagit rekord i antal förlossningar fem år i rad men förra året skedde totalt 28 622 förlossning, vilket var 821 färre än under 2016. En minskning med 2,8 procent. Vad detta beror på är svårt att säga. Jag tror dock inte att detta är en bestående trend. Inflyttningen till länet är fortsatt stark, många som kom som flyktingar till Sverige för två år sedan får nu besked om uppehållstillstånd och av dem är flera unga och kanske snart redo att bilda familj.

Fler kvinnor fick tyvärr hänvisas till andra landsting 2017 i jämförelse med 2016, det skedde totalt 133 gånger att jämföra med 88 gånger under 2016. En ökning från 0,3 procent till 0,46 procent av alla födslar. Här sticker sommarmånaden juli ut, då 34 stockholmskvinnor fick förlösas på en klinik i ett grannlän. Jag är naturligtvis bekymrad över detta, men jag vet att ett nära samarbete har skett mellan klinikerna för att i största möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål i val av klinik.

Samtidigt hjälpte vårt landsting andra landsting med många förlossningar, 273 kvinnor kom från andra delar av landet till Stockholm för att föda barn, vilket var en ökning från 215 året innan. Flest kom till Södertälje sjukhus, 107, följt av Karolinska Solna, 47 och Karolinska Huddinge, 39.

Förlossningsklinikerna har haft det tufft sedan Praktikertjänst sade upp avtalet med landstinget att bedriva förlossningsvård vid BB Sophia. Vi hade verkligen behövt dessa platser. Istället gav vi de befintliga ett större uppdrag och detta har givetvis varit en utmaning. Vi har antagit en långsiktig plan för förlossningsvården som sträcker sig till och med 2024. Den fortsätter vi arbeta efter och den innebär att förlossningsvården byggs ut, bland annat kommer Karolinska i Huddinge kunna ta emot 1500 fler förlossningar per år from nästa år. Vi ska också öppna en helt ny enhet vid St Görans sjukhus.

I oktober beslutades också om att höja ersättningen per förlossning, pengarna ska gå till fler medarbetare. I maj kommer nästa ersättningshöjning till klinikerna. Det innebär nästa 4000 kr mer per förlossning.

I Stockholms läns landsting finns vårdval inom förlossningsvården. Det betyder att gravida par vid graviditetsvecka 25 kan välja en förlossningsenhet som har plats den vecka som förlossningen är beräknad. Barnmorskan i mödravården har överblick över var det finns plats och hjälper till med valet. Statistiken visar att 93 procent, under 2017 fick föda på den klinik de valt.

 

 

 


Nu blir BB informationen digital

En pappersbroschyr i handen. Så ser idag informationen för det mest ut till nyblivna föräldrar som lämnar BB för hemgång. Dessutom finns den inte på flera språk. Men från och med i vår kommer ett helt nytt sätt att få rätt och uppdaterad information att bli verklighet. Genom en hemsida med skriftlig information, ljudfiler och bilder samt filmer på olika språk via en mobilanpassad kan nyblivna föräldrar tillgodogöra sig kunskap och få stöd i sitt föräldraskap.  På hemsidan kommer det även finnas länkar till bl.a. Vårdguiden och viktiga telefonnummer (telefonnummer till BB-mottagning). Målgruppen är samtliga familjer som föder barn i Stockholm.

Det är fyra fantastiska och engagerade barnmorskor vid Karolinska Universitetssjukhuset som arbetat fram materialet och själva idén.  Birgitta Berglund, Josefin Boijsen, Fakhri Hashemi och Maria Sahlin.

Målen med projektet har varit att det ska vara lätt för nyblivna föräldrar att själva hämta information. De flesta av oss är vana att hantera saker och ting digitalt, de flesta samhälssektioner har genomgått stora förändringar men vården ligger hopplöst efter. Men detta behöver förändras, det är därför detta initiativ är så positivt.

Informationen finns att hämta dygnet runt, när det passar föräldrarna bäst, inte när personalen är tillgänglig. Informationen är tillgänglig även när föräldrarna lämnat sjukhuset. Föräldrarna kan få svar på frågor de kanske inte vågat fråga. Det finns behov av att minska olikheten i de råd som ges och att personal håller en gemensam linje kring rådgivning. Med den nya informationsplattformen ges samma information till alla föräldrar – oavsett modersmål (och sjukhus). Detta kan minska missförstånd på grund av kommunikationsbrist samt eventuellt minska behovet av tolk. Det blir ett komplement till barnmorskans arbete och barnmorskan kan hänvisa till hemsidan.

Sammantaget tror jag detta kommer ge en mer tillgänglig, jämlik och kostnadseffektiv vård. Det finns alltså både en patientnytta, verksamhetsnytta och ekonomisk effekt.

SVT Stockholm har gjort ett inslag, se det här.

 

 


BB platser vid Karolinska sjukhuset

Sent i söndags kväll kom ett brev till oss politiker i landstinget. Det var undertecknat personal från Karolinska universitetssjukhuset. De uttrycker en oro kring eftervården då Nya Karolinska får  ett nytt uppdrag kring förlossningar. Dagens Nyheter har skrivit om frågan här.

Just nu är Stockholms läns sjukvård inne i en stor förändringsprocess. Jag har full förståelse för att stora förändringar kan skapa oro och ledat till många frågor. Jag tycker att det är oerhört viktigt med korrekt information både vad som är uppdraget till sjukhuset från oss politiker. Men också att sjukhuset kommunicerar internt hur och på vilket sätt uppdraget planeras att lösas och verkställas.

Vi har antagit en mycket ambitiös och långsiktig plan för förlossningsvården för åren 2017-2024, läs den här.

Landstinget har genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i sin beställning av förlossningsvård från Karolinska definierat ett totalt antal förlossningar för Karolinska, (Solna och Huddinge tillsammans).

Beställningen från politiken är alltså väldigt tydlig – 3200 förlossningar per år ska klaras av på Karolinska Universitetsjukhuset i Solna inklusive eftervård. I kontakt med verksamhetsledningen senast nu på morgonen har jag fått bekräftat att de är nära en lösning av lokaler som kommer tillgodose behovet av BB  platserna.

Jag har som ansvarigt landstingsråd löpande kontakt med verksamhetsledningen, med våra specialistsakkunniga och med personal. Senare i veckan kommer jag besöka NKS och barnsjukvården mer specifikt. Sjukhusledningen är medveten om bristen på BB-platser på Solna och det har arbetats med en lösning inom Karolinskas programkontor sedan lång tid. I kontakt med verksamhetsledningen senast nu på morgonen har jag fått bekräftat att de är nära en lösning av lokaler som kommer tillgodose behovet av BB  platserna. Det här handlar alltså om en lokalfråga som sjukhuset måste och ska lösa.