Färre föddes 2017 i Stockholm

Nu har statistiken kommit för förlossningar för året 2017. Den visar att något färre barn föddes i förra året i jämförelse med 2016. Stockholms län i har slagit rekord i antal förlossningar fem år i rad men förra året skedde totalt 28 622 förlossning, vilket var 821 färre än under 2016. En minskning med 2,8 procent. Vad detta beror på är svårt att säga. Jag tror dock inte att detta är en bestående trend. Inflyttningen till länet är fortsatt stark, många som kom som flyktingar till Sverige för två år sedan får nu besked om uppehållstillstånd och av dem är flera unga och kanske snart redo att bilda familj.

Fler kvinnor fick tyvärr hänvisas till andra landsting 2017 i jämförelse med 2016, det skedde totalt 133 gånger att jämföra med 88 gånger under 2016. En ökning från 0,3 procent till 0,46 procent av alla födslar. Här sticker sommarmånaden juli ut, då 34 stockholmskvinnor fick förlösas på en klinik i ett grannlän. Jag är naturligtvis bekymrad över detta, men jag vet att ett nära samarbete har skett mellan klinikerna för att i största möjligaste mån tillgodose föräldrarnas önskemål i val av klinik.

Samtidigt hjälpte vårt landsting andra landsting med många förlossningar, 273 kvinnor kom från andra delar av landet till Stockholm för att föda barn, vilket var en ökning från 215 året innan. Flest kom till Södertälje sjukhus, 107, följt av Karolinska Solna, 47 och Karolinska Huddinge, 39.

Förlossningsklinikerna har haft det tufft sedan Praktikertjänst sade upp avtalet med landstinget att bedriva förlossningsvård vid BB Sophia. Vi hade verkligen behövt dessa platser. Istället gav vi de befintliga ett större uppdrag och detta har givetvis varit en utmaning. Vi har antagit en långsiktig plan för förlossningsvården som sträcker sig till och med 2024. Den fortsätter vi arbeta efter och den innebär att förlossningsvården byggs ut, bland annat kommer Karolinska i Huddinge kunna ta emot 1500 fler förlossningar per år from nästa år. Vi ska också öppna en helt ny enhet vid St Görans sjukhus.

I oktober beslutades också om att höja ersättningen per förlossning, pengarna ska gå till fler medarbetare. I maj kommer nästa ersättningshöjning till klinikerna. Det innebär nästa 4000 kr mer per förlossning.

I Stockholms läns landsting finns vårdval inom förlossningsvården. Det betyder att gravida par vid graviditetsvecka 25 kan välja en förlossningsenhet som har plats den vecka som förlossningen är beräknad. Barnmorskan i mödravården har överblick över var det finns plats och hjälper till med valet. Statistiken visar att 93 procent, under 2017 fick föda på den klinik de valt.

 

 

 


Nu blir BB informationen digital

En pappersbroschyr i handen. Så ser idag informationen för det mest ut till nyblivna föräldrar som lämnar BB för hemgång. Dessutom finns den inte på flera språk. Men från och med i vår kommer ett helt nytt sätt att få rätt och uppdaterad information att bli verklighet. Genom en hemsida med skriftlig information, ljudfiler och bilder samt filmer på olika språk via en mobilanpassad kan nyblivna föräldrar tillgodogöra sig kunskap och få stöd i sitt föräldraskap.  På hemsidan kommer det även finnas länkar till bl.a. Vårdguiden och viktiga telefonnummer (telefonnummer till BB-mottagning). Målgruppen är samtliga familjer som föder barn i Stockholm.

Det är fyra fantastiska och engagerade barnmorskor vid Karolinska Universitetssjukhuset som arbetat fram materialet och själva idén.  Birgitta Berglund, Josefin Boijsen, Fakhri Hashemi och Maria Sahlin.

Målen med projektet har varit att det ska vara lätt för nyblivna föräldrar att själva hämta information. De flesta av oss är vana att hantera saker och ting digitalt, de flesta samhälssektioner har genomgått stora förändringar men vården ligger hopplöst efter. Men detta behöver förändras, det är därför detta initiativ är så positivt.

Informationen finns att hämta dygnet runt, när det passar föräldrarna bäst, inte när personalen är tillgänglig. Informationen är tillgänglig även när föräldrarna lämnat sjukhuset. Föräldrarna kan få svar på frågor de kanske inte vågat fråga. Det finns behov av att minska olikheten i de råd som ges och att personal håller en gemensam linje kring rådgivning. Med den nya informationsplattformen ges samma information till alla föräldrar – oavsett modersmål (och sjukhus). Detta kan minska missförstånd på grund av kommunikationsbrist samt eventuellt minska behovet av tolk. Det blir ett komplement till barnmorskans arbete och barnmorskan kan hänvisa till hemsidan.

Sammantaget tror jag detta kommer ge en mer tillgänglig, jämlik och kostnadseffektiv vård. Det finns alltså både en patientnytta, verksamhetsnytta och ekonomisk effekt.

SVT Stockholm har gjort ett inslag, se det här.

 

 


BB platser vid Karolinska sjukhuset

Sent i söndags kväll kom ett brev till oss politiker i landstinget. Det var undertecknat personal från Karolinska universitetssjukhuset. De uttrycker en oro kring eftervården då Nya Karolinska får  ett nytt uppdrag kring förlossningar. Dagens Nyheter har skrivit om frågan här.

Just nu är Stockholms läns sjukvård inne i en stor förändringsprocess. Jag har full förståelse för att stora förändringar kan skapa oro och ledat till många frågor. Jag tycker att det är oerhört viktigt med korrekt information både vad som är uppdraget till sjukhuset från oss politiker. Men också att sjukhuset kommunicerar internt hur och på vilket sätt uppdraget planeras att lösas och verkställas.

Vi har antagit en mycket ambitiös och långsiktig plan för förlossningsvården för åren 2017-2024, läs den här.

Landstinget har genom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i sin beställning av förlossningsvård från Karolinska definierat ett totalt antal förlossningar för Karolinska, (Solna och Huddinge tillsammans).

Beställningen från politiken är alltså väldigt tydlig – 3200 förlossningar per år ska klaras av på Karolinska Universitetsjukhuset i Solna inklusive eftervård. I kontakt med verksamhetsledningen senast nu på morgonen har jag fått bekräftat att de är nära en lösning av lokaler som kommer tillgodose behovet av BB  platserna.

Jag har som ansvarigt landstingsråd löpande kontakt med verksamhetsledningen, med våra specialistsakkunniga och med personal. Senare i veckan kommer jag besöka NKS och barnsjukvården mer specifikt. Sjukhusledningen är medveten om bristen på BB-platser på Solna och det har arbetats med en lösning inom Karolinskas programkontor sedan lång tid. I kontakt med verksamhetsledningen senast nu på morgonen har jag fått bekräftat att de är nära en lösning av lokaler som kommer tillgodose behovet av BB  platserna. Det här handlar alltså om en lokalfråga som sjukhuset måste och ska lösa.

 


Alliansen stärker hjärtvården i Södertälje

Landstingets uppgift är att se till länets invånare får den vård de behöver oavsett bostadsort. De senast veckorna har det varit mycket diskussion kring hjärtsjukvården i Södertjäle. Bakgrunden är den att SLL haft ett avtal med Hjärt & Kärlcentrum i Södertälje som vi inte längre har laglig möjlighet att förlänga och därför kommer avslutas den 31 mars 2018.

Landstinget gjorde därför en upphandling och i fri konkurrens har andra vårdgivare fått förtroendet inför kommande avtalsperiod. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om tilldelning på nämndens sammanträde den 28 september och ingen av nämndens ledamöter röstade emot tilldelningsbeslutet. De nya avtalen har tilldelats tre vårdgivare:

Stockholm Heart Center AB, Aleris Diagnostik AB samt Aleris Sjukvård AB. Deras uppdrag kommer att omfatta alla patienter i behov av denna vård i hela länet. Det vårdgivarna som valt geografisk placering för enheterna och de nya enheterna kommer finnas på följande platser:

  1. Aleris, Handen
  2. Aleris, Sabbatsberg
  3. Stockholm Heart Center, Kungsgatan

Uppdraget har samlats i tre större enheter med en större vårdvolym än i dagens avtal och de tre enheterna ska serva hela Stockholms län samt utgöra en kunskapsbank med råd och stöd, inte minst till husläkarna. Anledningen till detta är att större enheter möjliggör skärpta krav på tillgänglighet i form av öppettider, möjlighet till digitala besök samt möjligheter till patientbesök med kort varsel. Därutöver finns krav på att bedriva utbildning och specialiseringstjänstgöring.

Södertäljes hjärtpatienter kommer givetvis få den vård de behöver och har rätt till. De patienter som är i behov av specialiserad hjärtsjukvård ska vända sig till de nya enheterna, exempelvis den som etableras vid Handen. Husläkarna tar hand om återbesök, kontroll och erbjuda en fast patientansvarig läkare.

Grundbehovet för patienter som behöver kardiologisk vård och med behov av akutsjukhusets resurser är även fortsättningsvis tillgodosett på Södertälje sjukhus. På Södertälje sjukhus finns en hjärtmottagning, dvs en specialistmottagning för patienter med hjärt- och kärlsjukdomar och mottagningen utreder och behandlar patienter med kranskärlsjukdom (hjärtinfarkt, kärlkramp), hjärtsvikt, högt blodtryck och arytmier. Hjärtsjuksköterskorna har mottagning alla vardagar.

Vården i Södertälje utgör en viktig del i det samlade utbudet av vård i länet. Vi har lyssnat på Södertäljebornas oro för fram tiden och därför kan vi nu berätta att vi stärker hjärtsjukvården ytterligare. Det handlar om ett tvåårigt projekt med förstärkt kardiologisk kompetens på Luna och Tallhöjdens vårdcentral. Den förstärkta kompetensen kommer att fungera som konsultstöd åt primärvården och ta uppdrag om second opinion. Dessa två vårdcentraler kommer att få extra pengar för tilläggsuppdraget kardiologisk kompetens. Uppdraget vänder sig först och främst till äldre multisjuka.

Detta känner vi oss trygga med och vi hoppas att patienterna fortsättningsvis kommer uppleva en minst lika god om inte bättre hjärtvård.


Klipper rosa band

Med en rejäl och riktigt tung tygsax fick jag tillsammans med VD Mikael Runsiö  inviga Södersjukhusets nya strålbehandlingsverksamhet idag.

För lite drygt ett år sedan fick Södersjukhuset uppdraget att ta över strålverksamhet och från  och med idag den 1 december går hela ansvaret för strålbehandlingen över i Södersjukhusets händer, vilket innebär att patienten får en mer sammanhållen vård.  Det nya är att SÖS får ett tydligt helhetsansvar för patientens hela väg genom vården; från diagnostik, screening och behandling.

Beslutet om struktureringen av cancervården i vårt landsting som vi politiskt fattat innebär att kapaciteten för strålbehandling kommer att öka med cirka 25 till 30 procent under de närmaste åren. Antalet strålacceleratorer ökar från 12 till 16 stycken i länet, och fyra av dem finns numera på Södersjukhuset.

Det finns alla skäl att vara stolt över cancervården i Stockholms län. Flest patienter som överlever en cancersjukdom finns i Halland och Stockholm. För att nå dit krävs en genomtänkt strategi och att vården bedrivs patientsäkert, effektivt och med största möjliga nytta.

Allra gladast är jag å patienternas vägnar som får en förstklassig vård och kan känna trygghet i att samma sjukhus ansvarar för hela deras vårdresa. Vi ska med högt huvud kunna säga att vi har patienten i centrum i alla förändringar vi gör. Ett särskilt tack till Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland!

 

 


Världsdiabetesdagen

Förra veckan uppmärksammades Världsdiabetesdagen. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt att rikta fokus mot diabetes som är en allvarig sjukdom som drabbar många men förvånande nog är kunskaperna ganska låga. Jag deltog i paneldebatt hos Dagens Medicin under tisdagen på temat vad politiken gör för att möta utmaningar inom diabetesvården. Diskussionen tog sikte på hur vi ska möta nya utmaningar med patienter från många olika kulturer och olika gruppers behov av riktad kommunikation för bättre vård och behandling. Diabetes drabbar människor brett, bland patienterna finns alla ådrar, kulturer och kön. På kvällen var jag med på Diabetesgalan som arrangerades av TV3. det var en fantastiskt upplevelse och för ett gott syfte.

Stockholms län har en bra diabetesvård, det går att läsa ut av Nationella diabetesregistret. Jag vill verkligen rekommendera att gå och titta på hemsidan. NDR är genialt och enkelt uppbyggt för att kunna användas inte  bara av professionen utan av alla!

Något jag är extra stolt över är att vi kommer satsa på ett nytt center för barn med diabetes. I Stockholms läns landsting lever ca 1440 barn diabetes i SLL. Vi i Stockholms län har en högre andel barn med insulinpumpar än övriga Sverige. Idag finns nationella riktlinjer för insulinpump och glucosmätare. Barn med samtidig ADHD ska få dessa hjälpmedel men tyvärr är vården inte jämlik i hela landet.

Det nya centret kommer antingen lokaliseras till Akademiskt Specialistcentrum Diabetes eller på Sacchska barnsjukhuset, Södersjukhuset. Huvuduppgift för centret blir att ställa in och administrera insulinpump och FGM, samt ge utbildning till både föräldrar och barn. Samla barnkompetensen, vara konsultstöd ut till primärvården och Elevhälsan. På centret ska det finnas ett multidisciplinärt team bestående av läkare, diabetolog, diabetessjuksköterska med barnkompetens, dietist, kurator och fysioterapeut. Samverkan med BUP och socialtjänst kommer att vara en viktigt del i uppdraget.

 

 


ME/CFS kroniskt trötthetssyndrom – kan vi prata om det?

Runt 40 000 personer i Sverige lever med ME/CFS eller kroniskt trötthetssyndrom. Idag arrangerar Riksföreningen RME en viktig konferens i Malmö som samlar forskare, experter, patientföreträdare och vårdgivare för att diskutera forskningsläget och framtiden. Igår hölls konferensen i Stockholm och jag fick förtroendet att inledningstala.

Många som lider av ME/CFS vittnar om att de upplever att livet därute pågår men att de själva står vid sidan och ser på, avskilda från det som sker där ute och utan möjlighet att vara en del. ME klassas som en kronisk neurologisk systemsjukdom.

Det som är positivt är dock att den nationella och den internationella forskningen hela tiden går framåt.Forskningen för att hitta en biomarkör har gjort stora framsteg och vi hoppas på ett genombrott snart. Även inom behandlingsområdet händer mycket. Än så länge finns ingen botande behandling. Men att få minskade symtom och känna att det finns lite mer energi är också ett stort framsteg för den enskilde. Tex har vi kunna se att B12 och folsyra i kombination hjälper mot ”hjärndimman” för vissa, kostomläggning kan också förbättra symtom från mag-tarmområdet. Den effektivaste behandlingen hittills är den så kallade immunmodulerande behandlingen, där det finns olika preparat som prövats med framgång. Det behövs dock mer forskning kring dessa läkemedel.

En framgångsrik icke-medicinsk behandling är pacing, en behandlingsstrategi där vardagen kartläggs ner på detaljnivå för att se var man kan spara energi. Här i Stockholms län tas patienter med ME om hand inom tilläggsavtalet ME/CFS till vårdval rehabilitering vid långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom. Det mycket glädjande att vi nu har två mottagningar som tar emot personer med ME, Stora Sköndal och Bragee Rehab. Nästa vecka ska jag besöka Bragee Rehab på karlavägen – det ser jag fram emot!

Arbetet med att ta fram ett regionalt vårdprogram ME/ CFS är också på gång och vi hoppas att det ska leda till att även Nationella riktlinjer tas fram.Stockholms läns landsting ska ligga, och ligger i framkant när det gäller att på bästa sätt ta hand om personer med ME/CFS, det är min och Alliansen i landstingets vision.

 

 


Vård och forskning hand i hand

Sedan jag blev invald i landstingsfullmäktige och landstingsråd under hösten 2014 och har jag arbetat för visionen om ett diabetescentrum. Det har inte varit helt enkelt och det har varit många hinder på vägen.
Idag är jag så glad att äntligen få se detta bli verklighet! För nu öppnar två nya akademiska specialistcentrum: Centrum för diabetes och Centrum för neurologi. Inledningsvis finns de i lokaler vid Karolinska Universitetssjukhuset, men under vintern 2017-2018 flyttar de in på Solnavägen 1 E vid Torsplan.
Centrumen kommer drivas av SLSO, som är landstingets egen sjukvårdsorganisation, i samverkan med Karolinska Institutet. Vården integreras med forskning, utveckling, utbildning och innovation. De akademiska specialistcentrumen är en del av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att utveckla nya arbetssätt, öka patientmedverkan och nya e-hälsolösningar i nära samverkan med patientföreningar, primärvård och sjukhusens specialistmottagningar.

Genom detta kommer landstinget kunna erbjuda specialistvård till fler med diabetes, MS och Parkinsons sjukdom. De nya centrumen innebär ett komplement till den vård som bedrivs för patienter med diabetes, multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom på akutsjukhusen, inom vårdval neurologi och i primärvården.

Till det nya Centrumet för diabetes kommer vuxna som har typ 1-diabetes eller svårbehandlad typ 2-diabetes att kunna komma. Läkare som bedömer att en patient med typ 2-diabetes behöver mer specialiserad vård än vårdcentralen kan erbjuda, har möjlighet att remittera till Centrum för diabetes.
Centrum för diabetes erbjuder specialistvård och utbildning om diabetes för sina patienter. De har också en mottagning som är specialiserad på fotsår och komplikationer i samband med diabetes.

Det nya Centrum för neurologi tar emot patienter med multipel skleros (MS) eller Parkinsons sjukdom. En del av de patienterna vårdas idag vid någon av neurologmottagningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna.
Centrum för neurologi erbjuder högspecialiserad behandling och uppföljning i öppenvård, samt utbildning för sina patienter. Neurolog kan remittera patienter med MS eller Parkinson till Centrum för neurologi. Med detta kommer vi nu kunna att knyta forskning, utveckling och utbildning närmare vården. Till glädje för patienterna!

 


Gäst hos Neuroförbundet

I Sverige insjuknar närmare 1 000 personer varje år i MS. Antalet personer med MS uppskattas till cirka 17 500–18 500 men forskning antyder att antalet kan vara högre. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män drabbas. MS anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna.

I Stockholm lever ungefär 4000 personer med MS. I tisdags kväll var jag inbjuden av Neuroförbundet tillsammans med Håkan Jörnehed från Vänsterpartiet för att diskutera Socialstyrelsen nya riktlinjer för MS och Parkinson. De kom i december förra året. Nationella riktlinjer är oerhört viktigt för att vi ska få en mer jämlik vård i sverige. I Stockholms landsting ska vi givetvis uppfylla de nya riktlinjerna och bedömningen såhär långt är att vi kommer att klara av det. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder tillgång till ett multidisciplinärt team till personer med MS och Parkinsons sjukdom, eftersom det ökar dessa personers möjlighet att förbättra sin funktionsförmåga och få en bättre upplevd hälsa. I vårt landsting finns multidisciplinära team på Karolinska universitetssjukhuset, Capio S:t Göran och Danderyds sjukhus samt på Neurology Clinic vid Sophiahemmet- på det sistnämnda stället finns sjuksköterska, fysioterapeut och kuratorskompetens förutom läkare. Södersjukhuset har ej planerad neurologisk mottagningsverksamhet, vilket förklarar varför de inte har multidisciplinärt team.

Rehabilitering är ett särskilt viktigt område för Neuroförbundet och diskussionen kom att handlar mycket om detta under kvällen. Förbundets egen undersökning bland sina medlemmar visade ochskå att Stockholm finns en bättre tillgång till vården och fler utövare men att alla inte har fått sina behov tillgodosedda av lite olika anledningar. I vårt landsting tas MS och Parkinsonpatienter omhand av specialistvården, sjukusen vid behov och i vissa fall i primärvården (inte de svåraste fallen). Vi har vårdval för specialiserad neurologi – i vårdvalet finns 5 godkända vårdgivare och i vårdvalet specialiserad neurologisk rehabilitering finns 9 godkända vårdgivare. Personer med MS eller Parkinsons sjukdom kan drabbas av funktionsnedsättning. Individuellt anpassade hjälpmedel är en viktig del i rehabiliteringen och ett stöd för att vardagslivet ska fungera.

Min vision är att vården för neurologiska sjukdomar ska bli bättre. Den 2 oktober öppnar vi ett nytt akademiskt centrum vid Torsplan – Neurocentrum. Syftet är att samla den mest avancerade vården och forskningen utanför universitetssjukhuset. Centret är mycket viktigt för att ge patienter tillgång till specialiserad vård, samtidigt som forskning, utbildning och utveckling integreras med vården.  I utvecklingsuppdraget ingår arbetssätt, patientmedverkan och e-hälsolösningar. Samverkan ska ske med patientföreningarna, vårdcentralerna och sjukhusens specialistmottagningar. Centrum för neurologi bedrivs sedan juni 2016 av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), landstingets egen vårdgivare för närsjukvård.  Jag ser mycket fram emot detta och kommer följa arbetet på nära håll!

På bilden är jag tillsammans med Neuroförbundets fantastiska ordförande Lise Lidbäck.

 

 

 

 


Syncentralen i ny regi

Den 1 septmber 2015 tog vi i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting beslut om att Stockholms syncentral skulle upphandlas. Syncentralen ger specialisthjälp för personer med synnedsättning och blindhet i hela Stockholms län. Den har drivits i landstingets regi men tyvärr inte nått tillfredställande resultat. Bland annat var det allt för få som fick en egen vårdplan, vilket är ett grundläggande krav.

Syftet med upphandlingen var att förbättra tillgängligheten och effektiviteten. SRF Synskadades riksförbund Stockholm Gotland yttryckte oro över hur det skulle bli. Jag har förståelse för att stora förändringar kan skapa osäkerhet men jag är övertygad om att det var rätt beslut. Igår besökte jag Syncentralen för första gången sedan Sodexo som vann upphandlingen tog över driften av verksamheten under våren. Det blev ett jättebra besök och jag fick en mycket god inblick i hur det fungerar. Min bild är att det fungerar väl, med engagerade chefer och medarbetare och väl anpassade lokaler. Vi mötte bland andra Eva Karlström som är verksamhetschef, Lena Jansson som är distriktsområdeschef från Sodexho och Ingrid Axelsson som är synpedagog.

Syncentralen har ca 70 anställda. Eftersom det var en verksamhetsövergång följde de flesta ur personalen med till den nya verksamheten, det skedde smidigt och både patient och personal verkar mycket nöjda. Syncentralen arbetar med specialiserad synrehabilitering. De har en mobil verksamhet och möter upp ute i skolor, förskolor och på arbetsplatser. De har också träningslokaler på plats, bl.a kök, gym, lekrum. De har ett eget litet lager av de mest frekvent använda hjälpmedlen och vid behov lär de ut hur hjälpmedlen som förskrivits från Hjälpmedelscentralen ska användas på ett optimalt sätt. På Syncentralen arbetar flera yrkeskategorier: fysioterapeut, arbetsterapeut, optiker, synpedagog, kurator och psykologer. Det finns ett samarbete med Rosenlund och med Dövblindteamet på Sabbatsberg. Varje tisdag finns Drop- in tid för att laga hjälpmedel dagtid. Detta är givetvis en stor styrka.

Den största brukargruppen är över 85 år och ca 1100 barn är inskrivna. Det krävs remiss från ögonläkare. En utmaning är kompetensförsörjningen, utbildning till synpedagog finns inte i Stockholm, utan enbart i Härnösand på Yrkeshögskolan. Tidigare låg utbildningen under Lärarhögskolan och då krävdes högskoleutbildning för att komma in på synpedagogutbildning. Nu krävs ofta längre inskolning på arbetsplatsen.

Det ska bli spännande att se resultatet av den första patientenkäten efter verksamhetsövergången.