Stockholm får tre nya bröstcentra – invigning idag!

Idag kommer jag tillsammans med sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink(L) att inviga tre nya bröstcentra i Stockholms län. De tre centrumen kommer erbjuda en samlad vård vid bröstcancer, med tydligare patientfokus, ökad tillgänglighet och bättre förutsättningar för patientnära klinisk forskning. Bröstcentrum finns från 1 januari på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset.

Det är oerhört spännande att få vara med om detta och vården i länet för kvinnor kommer bli ännu bättre. Dessa tre centrum ska ha patienten i fokus hela vägen genom diagnos, behandling och rehab. Vården handlar om människor som är sjuka och behöver hjälp, vården finns inte till för en struktur eller ett behov från politiker att styra över. Det handlar om människor.

Varje år insjuknar cirka 2 000 kvinnor i bröstcancer i Stockholms län och att vi på dessa tre centrum nu kan skapa denna sammanhållna vård med ett omhändertagande som ska kunna garantera ett tydligare patientfokus och en bättre tillgänglighet, känns väldigt bra.

Dessa centra är ett resultat av den gamla cancerplanen som togs fram 2013. Och precis innan jul antog vi den nya cancerplanen som gäller from 2016-2019. En plan som tar avstamp i den gamla men målinriktat fokuserar på patientens väg genom vårdprocessen.

Det handlar om bättre vård och bemötande, jämlik vård i hela länet men även hur risken för insjuknande minskar samtidigt som överlevnaden förbättras. De senaste åren har vi fokuserat mycket på att implementera standardiserade vårdförlopp och arbetet fortgår under 2016. Där en välgrundad misstanke om cancer uppstår är det viktigt att processen går vidare snabbt till utredning och sedan behandlingsstart. Men det är lika viktigt för de personer där ett vårdförlopp startas men man upptäcker att det inte är cancer att få denna information snabbt.

Främst handlar det om människan, men även om att vården ska fokusera där vårdinsatserna krävs.Dessa centrum får en sammanhållen vårdprocess inom bröstcancervården, med tydligare patientfokus, ökad tillgänglighet och bättre förutsättningar för patientnära klinisk forskning.

 

 

 

 


Viktig rapport från Barncancerfonden

Igår presenterade Barncancerfonden sin rapport om barncancervården, aktuell forskning och medicinska framsteg.

Barncancerfondens generalsekreterare Olle Björk berättade om de 40 år som han har arbetat inom barncancervården. Cancer är inte EN sjukdom utan flera och vi rör oss närmare mer individualiserade behandlingar. Cancerbehandling behöver bli mer träffsäker så att det är cancern som blir behandlad och inte hela den övriga friska kroppen. Det är här forskningen har ett stort ansvar och där vi ser att Barncancerfonden gör ett oerhört viktig arbete i att peka på utmaningarna. Forskningens genombrott och de fantastiska insatser som sjukvårdspersonalen tillsammans har gjort är en stor del av arbetet för att tillsammans med oss politiker fortsätta arbeta för att frigöra viktiga resurser. Rapporten pekar på vikten av samarbete inom barncancerområdet.

Även Arja Harila-Saari, docent och sektionschef vid Karolinska Universitetsjukhuset delade med sig av de utmaningar som forskningen och barncancervården står inför. Hennes inledande ord om framtiden och visionen i praktiken är något som vi Kristdemokrater och Stockholms läns landsting kan vara stolta över. Framtiden, är trots allt ganska ljus för de flesta av dessa barn. De nya lokalerna för barncanceravdelningen kommer att ligga högst upp på Nya Karolinska och ha 22 vårdplatser. En ökning med 8 platser från dagens 14 vårdplatser. Nya Karolinska kommer att ha värdebaserad vård, det ska inte handla om att producera mycket vård och att räkna pinnar utan istället att fokusera på kvalitén av vården och hur patienten upplevt vården.

Självklart, står barncancervården i Stockholm inför utmaningar och en av de största är bristen på sjuksköterskor och erfarna barnonkologer. Men jag har tilltro till framtiden och en ännu bätter barncancervård i länet. För att citera Arja ”Vi känner nu att vi har fått gensvar av politikerna och landstinget, att de har förstått att vi behöver fler vårdplatser… Vi fick nu 35 miljoner kronor i budgetmedel till nästa år.” För mig som politiker, med ansvar för cancervården, är det glädjande att höra. Att vi är på rätt spår. Att framtiden inte bara är spännande utan ter sig ljusare än förr.

Bilden är lånad från Barncancerfondens hemsida.

 


Nyheter från Alliansen för ännu bättre cancervård i länet

Cancervård. Idag har jag tillsammans med Anna Starbrink och Roger Henriksson från Regionalt CancerCentrum (RCC) hållit pressträff kring satsningar för en ännu bättre cancervård i vårt landsting.  Vår målbild för all sjukvård i landstinget är tydlig och kan sammanfattas i 4 delar – vård i rätt tid, säker vård, hög effektivitet och högt förtroende för vården. Strategin för visionen finns i planen ”Framtidens hälso- och sjukvård”. För cancervården gäller samma vision. Hälso- och sjukvården har fått ett resurstillskott i budget 2015 med drygt 2 miljarder kronor motsvarande en ökning på 4,1 procent jämfört med 2014. Svensk cancervård står sig väl i internationell jämförelse. Chanserna att överleva flera vanliga cancerformer har ökat under de senaste 15 åren. I Sverige är överlevnaden efter till exempel bröst-, lung- och tarmcancer högre än i övriga jämförbara länder. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser lyckas Stockholms läns landsting väl utefter kvalitetsindikatorerna och har den tredje bästa överlevnadsgraden för cancersjukdom för vuxna patienter, efter Halland och Jönköping. Men det finns delar som kan bli ännu bättre. Befolkning växer, fler överlever svåra diagnoser och det ställer nya krav på cancervården i Stockholm.

Cancervården ska utformas genom:

  • Patienten i fokus – individuella vårdplaner och kontaktsjuksköterska som ska finnas från diagnostillfället
  • Standardiserade vårdförlopp – väntetiderna ska bli kortare och från landstinget har vi skickat in en ny projektplan till regeringen där vi ansöker om resurser från de 4 miljarder som Gabriel Wikström (S) utlovat till ändamålet.
  • Bra balans mellan den vård som ges nära patienten och den vård är som är mer centraliserad.

Den regionala cancerplanen som utformats på inativ av RCC, omfattar 2013 till 2015, ska förverkligas. Utvecklingen under 2015 fokuserar på sammanhållna patientprocesser, optimerade ledtider inom cancervården, uppföljning via kvalitetsregister och utvecklade arbetssätt.

Barnonkologin har mycket hög prioritet för oss. Barn har rättigheter och det gäller inte minst inom sjukvården. ALB hade i somras särskilt ansträngd situation, men nu är läget bättre än på länge. Nu jobbar sjukhuset intensivt, läkare, sjuksköterskor, fack och patientföreningar tillsammans för att förbättra läget. I höstas kunde vi se en tydlig vändning till det positiva. ALB anställde en apotekare, fick fler kuratorer, en dietist och sjukgymnast samtidig som en del arbetsuppgifter flyttades till undersköterska/barnsköterska. Även läkarbemanningen stärktes.  Just nu pågår ett intensivt arbete med att förbereda för nya vårdplatser och inte minst flytten till Nya Karolinska i Solna. Barnsjukhuset är det första som flyttar in i det nya moderna karolinska där alla tänkbara tekniska hjälpmedel redan finns på plats. Totalt kommer barncancervården i länet ha 22 vårdplatser, en ökning med 8 vårdplatser!

Den andra nyheten är att vi fokuserar bröstcancervården till tre sjukhus i länet, det är Karolinska i Solna, S:t Göran och Södersjukhuset. Bröstcancervården har varit utspridd och patienter har vårdats på flera håll, det vi gör nu är att säkra att vården håller hög kvalitet. Målet är en fungerande och sammanhållen vårdkedja.

Den tredje nyheten är ett nytt Rehabcentrum för patienter med cancerdiagnoser. Omkring 100 000 personer i  vårt län lever med en cancerdiagnos. Att cancervården kostar mer ska inte ses som ett tecken på ineffektivitet, utan är ofta en följd av ständigt mer förfinade och avancerade metoder som räddar allt fler liv. Tidigare var ett cancerbesked ofta att betrakta som en dödsdom, men nu överlever lyckligtvis de allra flesta. Ofta har dessa patienter ett förhöjt vårdbehov. I linje med att fler patienter överlever sin cancer har Alliansen beslutat att införa ett regionalt centrum för cancerrehabilitering, den ska etableras för att tillgodose en jämlik och individualiserad cancerrehabilitering för alla patienter. Centret ska ta hand om alla de patienter som drabbas av biverkningar av den givna behandlingen. Dessutom kan tumörsjukdomen på olika sätt påverka patienten. Det betyder att det finns behov av mer utvecklade rehabiliteringsinsatser under kortare eller längre perioder. Under 2015 kommer centret vara i ett uppbyggnadsskede varför inte fulldriftseffekter kommer ses på helår. Från höst 2015 förväntas centret öppna i full drift.

Jag är angelägen om att skynda på processen och SLSO har nu fått beställningen och påbörjat sitt arbete med att etablera centret.


Gabriel Wikström plockar fram kopiatorn

Varför uppfinna hjulet på nytt? så måste tankegångarna har gått hos folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) då han igår presenterade regeringens ”nya” cancersatsning. Den som vill och orkar läsa Alliansens vårproposition för 2014 finner snart att förslagen är nästintill en exakt kopia av det som alliansregeringen då föreslog.

Den S-ledda regeringen lovar nu två miljarder under 4 år på cancervården. De hoppas kunna korta väntetider, höja kvaliteten i behandlingar och minska de regionala skillnaderna.

Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) hade tillsammans med och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ordförande, Anders Knape igår kallat till presskonferens på Huddinge sjukhus. Som sjukvårdslandstingsråd i Sveriges största landsting välkomnar jag såklart satsningen på en bättre cancervård. Men Gabriels förslag är en kopia av det Göran Hägglund och alliansregeringen föreslog i vårbudgeten för 2014. Då gällde det två miljarder kronor på fyra år till att förkorta väntetiderna i cancervården. Vidare föreslog Hägglund en centralisering av behandling av ovanliga cancerformer till färre sjukhus, liksom  en modell med standardiserade behandlingsplaner för varje patient. Precis som Wikström alltså för fram nu.

Ja, det finns skillnader över landet i hur fort en patient kommer in i behandling. Det kan skilja upp till tre gånger så mycket beroende på landsting och diagnos.  Men vi måste tänka längre än fyra år framåt. Min uppfattning är den att staten behöver ta ett större ansvar för den specialiserade vården om vi ska ha en jämlik vård där bostadsadress inte avgör dina utsikter för behandling och till och med din överlevnad. Det skulle Wikström och hans vänner på socialdepartementet behöva fundera lite närmare på.