Världsdiabetesdagen

Förra veckan uppmärksammades Världsdiabetesdagen. Jag tycker att det är ett utmärkt sätt att rikta fokus mot diabetes som är en allvarig sjukdom som drabbar många men förvånande nog är kunskaperna ganska låga. Jag deltog i paneldebatt hos Dagens Medicin under tisdagen på temat vad politiken gör för att möta utmaningar inom diabetesvården. Diskussionen tog sikte på hur vi ska möta nya utmaningar med patienter från många olika kulturer och olika gruppers behov av riktad kommunikation för bättre vård och behandling. Diabetes drabbar människor brett, bland patienterna finns alla ådrar, kulturer och kön. På kvällen var jag med på Diabetesgalan som arrangerades av TV3. det var en fantastiskt upplevelse och för ett gott syfte.

Stockholms län har en bra diabetesvård, det går att läsa ut av Nationella diabetesregistret. Jag vill verkligen rekommendera att gå och titta på hemsidan. NDR är genialt och enkelt uppbyggt för att kunna användas inte  bara av professionen utan av alla!

Något jag är extra stolt över är att vi kommer satsa på ett nytt center för barn med diabetes. I Stockholms läns landsting lever ca 1440 barn diabetes i SLL. Vi i Stockholms län har en högre andel barn med insulinpumpar än övriga Sverige. Idag finns nationella riktlinjer för insulinpump och glucosmätare. Barn med samtidig ADHD ska få dessa hjälpmedel men tyvärr är vården inte jämlik i hela landet.

Det nya centret kommer antingen lokaliseras till Akademiskt Specialistcentrum Diabetes eller på Sacchska barnsjukhuset, Södersjukhuset. Huvuduppgift för centret blir att ställa in och administrera insulinpump och FGM, samt ge utbildning till både föräldrar och barn. Samla barnkompetensen, vara konsultstöd ut till primärvården och Elevhälsan. På centret ska det finnas ett multidisciplinärt team bestående av läkare, diabetolog, diabetessjuksköterska med barnkompetens, dietist, kurator och fysioterapeut. Samverkan med BUP och socialtjänst kommer att vara en viktigt del i uppdraget.

 

 


Satsning på vården för barn med diabetes

Varje år får ca 800 barn diabetes typ 1 i Sverige. I Stockholms läns landsting lever 1440 barn har diabetes. Medelvärde för Hba1c (långtidssockervärde) ligger på 59,2 (Riket: 57,3) i Stockholms län. I vårat landsting har en högre andel barn insulinpumpar än övriga Sverige.

Vi bedriver specialistvård för barn med diabetes på tre platser- ALB Solna och Huddinge, Ersta sjukhus samt Sachsska vid Södersjukhuset. Alla bedriver teamvård. Teamet består av läkare, diabetessjuksköterska, psykolog, kurator och dietist. Nyckel till bra vård är samsyn inom diabetesteamet. Vi har en god och högkvalitativ diabetsvård för barn och unga men det finns givetvis saker som kan förbättras.

För 2017 års budget finns 9 miljoner kr avsatt specifikt till barndiabetsvården i syfte att fler ska få tillgång till hjälpmedel som glucosmätare och insulinpump. Dessa hjälpmedel förenklar livet och underlättar i vardagen för barnen och deras familjer, en viktig satsning som inte hade blivit av utan Kristdemokraternas arbete för att prioritera denna patientgrupp.
En utmaning vi har i vårt landsting är att locka och behålla specialistsjuksköterskor inom diabetesvården. Socialstyrelsen rekommenderar 100 barn per diabetessjuksköterska. På ALB Huddinge och Solna är sammanlagt 1100 barn inskrivna. Barn överförs till vuxenvård vid 18 års ålder.  På ALB går det 177 barn per diabetessjuksköterska. På Sachsska finns 400 inskrivna och läget är lite bättre med 112 barn per diabetessjuksköterska. För alla barn med diabetsvård finns en vårdkedja som börjar med ett antal dygn i slutenvård som följs av diabetsskola och sedan regelbundna besök i specialistvården hos distriktssköterska och läkare varannan gång.
Stockholms landsting utvecklar nätverksjukvården. Ersta har tex nätverksmöten med Sachsska för diskussion om gemensamma frågor och även några mindre forskningsprojekt med fokus på barn och ungdomar i åldern 15-20 år, gällande bl.a. behandlingstillfredsställelse och HbA1c förbättring.


Ännu bättre diabetesvård i Stockholm – anförande vid årsmöte

I förra veckan var jag inbjuden som årsmötestalare hos Hufvudstadens Diabetesförening. Föreningen har drygt 1200 medlemmar och omfattar geografiskt Stockholms stad med kranskommuner och är medlem i Svenska Diabetesförbundet. Det blev en mycket trevlig kväll med bra samtal, diskussion och nya kontakter. Uppskattade särskilt dialogen med medlemmarna. När det kommer till hantering av praktiska insatser för att trygga en god kronikervård menar jag att ideologin är inte så närvarande. Alla goda krafter bidrar och om Allians, opposition, vården och patientföreningarna kan föra en dialog och uppnå samsyn kommer Stockholm och Sverige förbli i topp när det gäller vård till diabetespatienter i många år än.

Jag höll ett anförande kring mina visioner för diabetsvården under mandatperioden som ansvarigt landstingsråd för området diabetes. Nedan har jag valt att publicera delar av talet:

Diabetesvården i Sverige, och för den delen hela Europa gör framsteg, sedan 2006 har antalet dödsfall på grund av diabetes minskat med 10 000 per år, tack vare en kombination av hälsosammare livsstil, bättre patient- och läkarutbildning samt bättre tillgång till vård och nya redskap för behandling.

Utmaningen som sjukvårdslandstingsråd i Stockholm är att jag vet att fler och fler i regionen i framtiden kommer att få en diabetesdiagnos, och för att hantera detta måste diabetesvården bli effektivare. Sverige intar idag tack och lov en topposition bland 30 europeiska länder, mycket tack vare vår överlägsna tillgången på folkhälso- och behandlingsuppgifter. Sverige är till exempel det enda land som kan redovisa data för samtliga indikatorer i internationella diabetesstudier. Svensk diabetesvård kan beskriva vad och hur som görs, och oftast även vilket resultatet blir, något som är unikt. Det nationella svenska diabetesregistret tillsammans med nationella riktlinjer ger bra verktyg för alla vårdgivare att kunna följa.

Diabetesvården i Stockholm har jag på den korta tid jag varit i min roll sett kännetecknas också av en stark lednings- och behandlingsstruktur. Nästan alla diabeteskliniker har specialistläkare och, sköterskor, som tillsammans med andra slags specialister formar multi-disciplinära team. Inte minst diabetessköterskorna som är högutbildade och ett omistligt komplement till läkarna. Men, jag vet också, att i den decentraliserade vården vi har, även på regional nivå i Stockholm så tillämpas inte den här integrerade modellen överallt och delar av länet har också sämre resultat. Det oroar. För vi har en diabetesepidemi, där för närvarande 32 miljoner invånare i Europa har en diabetesdiagnos och många fler som ännu ej diagnosticerats. Behandlingskostnaden år 2013 såg jag nyss uppskattades till 100-150 miljarder euro och förväntas stiga ytterligare, och diabetes är fortfarande en av de främsta orsakerna till njursjukdom, synskador, amputation av fötter och ben samt hjärtsjukdom.

I ljuset av detta får jag v ara självkritisk, det vi misslyckats med även i Sverige, det är de förebyggande insatserna, som inte varit nog framgångsrika, vilket är bekymmersamt för framtiden. Aliansen har under de gångna åren i Stockholm byggt en stark bas för screening, registrering av iakttagelser och uppföljning av diabetesfall, färre diabetiker riskerar falla mellan stolarna och drabbas av komplikationer. Procedurer och behandlingar är väldokumenterade, med tillförlitliga data. Inget av detta är oöverstigligt men förutsätter vardagsslit och samarbete för att fungera. Men det är omöjligt att med dessa metoder angripa ökningen av diabetes! I detta krävs framförallt folkhälsoinsatser.

Vad behöver göras?

  1. Angripa bristen på regelbunden motion och felaktigt kosthåll i befolkningen, vilket vållar fetma – en viktig riskfaktor för vuxendiabetes. Motion på recept utökas därför i årets Alliansbudget. FAR för barn och unga!
  2. Leta efter möjligheten till en systematisk screening av högriskgrupper i befolkningen för att upptäcka odiagnostiserad diabetes, idag förekommer sådana undersökningar knappast i något landsting vad jag vet.
  3. Läkemedel och andra slags nya tekniska redskap för egenvård av diabetes måste göras brett tillgängliga. Den bästa ersättning vi kan ge till vårdgivare är ersättning för de uteblivna besöken. Ju mer vård som kan ges på distans desto bättre för patienten som slipper resor och komplikationer.
  4. I samarbete med patientföringar för diabetes titta på som kan utforma och införa en utformad utbildning även för anhöriga. Det är roligare att leva sunt om man är två som lägger om sin livsstil. Trygga en uppföljning av ögon-, fot- och njurkomplikationer.
  5. Fortbilda diabetsläkare och sjuksköterskor för att de förstå och använda ny utrustning och metoder, så att dessa får tillämpning.

 

 

 

 

 

 

 


Ännu bättre diabetesvård i Stockholms län

Idag skriver DN om diabetesvården i Stockholms landsting. Vi vet att vi har relativt höga kostnader för Stockholms diabetesvård  och tyvärr är resultaten inte vad vi önskar att de vore. Fler och fler drabbas av diabetes, framförallt då typ 2 diabetes. Diabetes är en av de största kroniska sjukdomarna. Enligt Diabetsföreningen beräknas 4-5 procent av befolkningen ha diabetes. Av dem har ungefär 10 procent typ 1-diabetes och knappt 10 procent har en form av typ 1-diabetes som debuterar i vuxen ålder. Mörkertalet för typ 2-diabetes är stort.

Typ 2-diabetes blir allt vanligare också i världen. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att antalet som får diabetes kommer att ha fördubblats mellan åren 2000 och 2025. Den exakta orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd, men förutom att sjukdomen oftast är ärftlig kan den livsstil man har påverka risken att få den. Fel kost, brist på motion som leder till övervikt ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes. Rökning ökar också risken att få diabetes. Jag tror mycket på det personliga ansvaret när det kommer till frågor om livsstil och hälsa. Är inte övertygad om att en pott pengar mot fetma löser alla problem som oppositionen hävdar.

Det händer mycket på diabetesområdet just nu och några av de reformer/åtgärder som vi i alliansen i landstinget gör är följande, planer för ett diabetessjukhus finns och slås fast i vår budget som kommer upp i fullmäktige i december. I den nya politiska organisastionen finns en helt ny beredning för diabetes och de andra stora folksjukdomarna. Detta ger frågan tyngd och ytterligare understryker vikten av prioritet. Vidare har vi utvecklingsprojektet 4D för forskning mm kring diabetes och de andra stora folksjukdomarna. Vi i alliansen är måna om att Landstingets forskning ska komma så många patienter som möjligt till del. Därför har landstinget och Karolinska Institutet skapat ett gemensamt utvecklingsprojekt, 4D. Fyra diagnoser inom våra vanliga folksjukdomar ingår i projektet. De är hjärtsvikt, reumatologi, diabetes typ II och bröstcancer. Även informatik är en central del i 4D-projektet. En viktig del av 4D är att kraftsamla inom de områden där landstinget har störst möjligheter att nå stora framgångar. Jag hoppas att Stockholm ska vara i framkant gällande diabetesvården, det är mitt fokus de kommande 4 åren!