Sjukvård i världsklass förutsätter också koll på kostnaderna

I dag rapporterar DN och SVT ABC om akutsjukhusens ekonomi. Den medierepportering som skett tycker jag ger uppfattningen att det skulle vara något skumt eller hemligt kring akutsjukhusens ekonomi. Men att ekonomin är ansträngd är ingen hemlighet. Det har olika orsaker bland annat högre kostnader för bemanning, läkemedel och nya mer avancerade behandlingsmetoder som är mer kostsamma.

Fler överlever svåra sjukdomar längre och vi kan bota och lindra på helt nya sätt i dag. Samtidigt växer Stockholms län snabbt. I dag är vi över två miljoner invånare. Mellan år 2010 och 2020 beräknas länets befolkning ha ökat med ytterligare 350 000 personer.

I december fastställde landstingsfullmäktige budget för 2015. Under 2015 kommer sjukvården att få ett tillskott med över två miljarder kronor. Framtidens hälso- och sjukvårdsplan som antogs juni 2013 ligger till grund för det stora arbete som pågår för en förstärkt vård i länet. Planen innehåller historiska investeringar. Totalt satsas 42 miljarder kronor extra på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av de största vårdsatsningarna någonsin i länet och ska vara genomförd 2018.

Nya Karolinska Solna byggs för att bli ett toppmodernt sjukhus för den mest avancerade vården. Därutöver ska 28 miljarder kronor användas till en rad olika förbättringar som främst går till investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhus runt om i länet. Stora satsningar görs på bättre lokaler. Sjukhusen rustas upp och byggs ut. Samtidigt ska forskningen knytas närmare den dagliga vården och förbättra möjligheterna till förebyggande hälsovård. Min åsikt är den att ingen kan beskylla Stockholm för att ”spara på vården”.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att vi ska kunna göra investering som ger ännu bättre vård till stockholmarna. Ekonomin inom Stockholms läns landsting har varit stabil under många år med positiva resultat sedan 2007. Men nu ser vi hur vi går mot något bistrare tider och situationen kräver politiskt ledarskap. Det ledarskapet är vi alliansen väl skickade att ta.

I budgetunderlagen visar verksamheterna vid akutsjukhusen ett underskott på årsbasis för 2014 uppgående till 474 miljoner kronor jämför med ett fastställt resultatkrav på 51 miljoner kronor. Detta är en kostnadsutveckling som inte är hållbar. För att bryta kostnadsutveckling kommer sjukhusen att ges långsiktigt stabila förutsättningar för att utveckla verksamheterna under perioden 2015 – 2019. Vi har tagit bort det gamla effektiviseringskravet på 2 procent och i stället får sjukhusen en fast ram.

I går var jag tillsammans med mina kollegor från alla partier i landstinget inbjuden till Karolinska universitetssjukhuset för att träffa nya sjukhusdirektören Melvin Samsom och delar av styrelsen liksom några av sjukhusets specialister. Det blev en mycket spännande kväll och rekryteringen av Samsom känns helt rätt. Jag har stort förtroende för hans ledarskap. Samsom talade på temat ”med patienten i fokus skapar Karolinska framtidens universitetssjukhus”. Läs gärna intervjun som är väldigt bra och välskriven i Läkartidningen från november 2014  med Melvin Samsom. Han har arbetet på tre kontinenter och har en bland annat forskat vid välrenommerade Mayo-kliniken i USA.

Samsoms fokus är patienternas delaktighet i vården. En vård med patienten i centrum förutsätter att arbetsorganisationen utvecklas utifrån patientens behov och utifrån detta har han redan sjösatt förändringar på det stora universitetssjukhuset.

Ledningen på Karolinska har initierat stora reformer för en ekonomi i balans. Det kommer inte att vara en enkel resa men den är nödvändig och jag tror att Karolinska kan vara bli förebild för andra sjukhus. Jag hoppas att man lyckas ta sig tillbaka till toppen och utgöra ett av Europas absolut bästa sjukhus.