Vi satsar på lokal kömiljard!

Efter att regeringen beslutat att avskaffa kömiljarden, som bidrog till kortare vårdköer, har tillgängligheten till vård i hela landet försämrats.

I Vårdanlys nya skrift ”Löftesfri garanti” slås fast att ”Regeringen bör fokusera den statliga styrningen på att långsiktigt förbättra förutsättningarna för tillgänglighet och ställa krav på landstinget att leva upp till vårdgrandin”. Tyvärr tror jag inte att regeringen kommer hörsamma detta kloka råd.

I avsaknad av initiativ från regeringen inför Alliansen i Stockholms läns landsting nu en egen kömiljard för att korta köerna i snabbare takt. Ytterligare en halv miljard kronor tillförs i budgeten för 2018. Vårdköerna ska kortas, både på husläkarmottagningarna och på akutsjukhusen. et är oroande att vårdköerna ökar i hela landet. För oss är varje patient som står i en vårdkö en för mycket. Tack vare en stark ekonomi kan vi nu införa en egen kömiljard och korta köerna snabbare. Stockholmarna ska fortsätta ha Sveriges mest tillgängliga sjukvård, oavsett regering.

Kortfattad fakta om satsningen

  • 160 miljoner tillförs husläkarmottagningarna för att stärka vårdgivarnas incitament att leva upp till vårdgarantin, och kan exempelvis handla om ändrade öppettider, nya och utvecklade arbetssätt, rekrytering av personal eller webb-tidbokning. Detta ska bidra till en mer tillgänglig primärvård och på så sätt minska trycket på närakuter och akutmottagningar. Satsningen är långsiktig och sträcker sig över flera år.
  • 340 miljoner tillförs akutsjukhusen för att åstadkomma en långsiktig nivåsänkning i köerna för besök och behandling. Ett arbete har påbörjats där sjukhusen aktivt samarbetar och hjälper varandra genom att erbjuda varandra avlastning där det för tillfället finns tillgänglig kapacitet. Det är dock inte tillräckligt för att korta köerna i så stor omfattning som Alliansen önskar. För att påskynda detta och korta köerna tillförs 340 miljoner som en engångsinsats. Prioriterade områden för att korta köerna är barnsjukvården och cancervård.  Det är besök och operation som ger ersättning, på så sätt finns ett tydligt incitament inbyggt i satsningen.

 


Många myter om vinster i välfärden

Så har sommarledigheten gått mot sitt slut och i landstinget drar den politiska verkligheten igång på allvar denna vecka. Jag ser fram emot en spännande höst med bland annat invigning av ett nytt Reumatologiskt centrum, en rad nya vårdprogram bland annat för neonatalvård och så ska den första patienten tas emot på Nya Karolinska sjukhuset. Och mycket, mycket annat. Det blev en intensiv vecka i Almedalen för min del med många paneler, rundabordsamtal, möten och goda diskussioner. Jag reagerade dock på hur civilminister Ardalan Shekarabi (S) uttryckte sig i ett seminarium med Dagens Samhälle. Han menade att det går att ” göra snabba pengar” på sjukvården. Jag vänder mig emot den bilden. Det är tråkigt att en politiker på högsta nivå inte intresserar sig mer för fakta. Det finns en mytbild av att privata vård- och omsorgsföretag skär guld med täljkniv. Att de tar av skattepengarna och delar ut miljarder i vinst till ägare i skatteparadis. Verkligheten säger något annat. Utdelningen var i genomsnitt 3,3 procent år 2014.

Låt mig ge några exempel. Capio som bland annat driver S:t Görans sjukhus i Stockholms län (med mycket goda resultat både avseende budget och vårdinnehåll) investerade 1 353 miljoner kronor i löpande investeringar och vårdbyggnader under 2015. Ingångna bruttoinvesteringar för åren 2016–2020 räknar företaget med att uppgå till 7 250 miljoner kronor på koncernnivå.

Ett annat exempel är omsorgsföretaget Attendo, verksamt inom äldreomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättningar (LSS) samt inom individ- och familjeomsorg. I dag finns företaget på ett 70-tal orter i Sverige. Varje år är Attendo med i byggandet av ungefär 15 nya äldreboenden och bidrar därmed till investeringar i nya boenden på omkring en miljard kronor per år. Läs gärna mitt debattinlägg idag i Dagens Samhälle.

 


Leva med psoriasis

Kära vår, du är så välkommen – det efterlängtade ljuset och kvällarna som inte är nattsvarta utan lite längre. Det är underbart!

I torsdags deltog jag i ett rundabordssamtal med Patientföreningen Ung med Psoriasis och Lilly läkemedel på Freys Hotell. Jag fick möta två unga tjejer som är aktiva i Ung med Psoriasis och de berättade på ett väldigt personligt sätt sina upplevelser och erfarenheter av sjukdomen. Vi blev alla väldigt berörda. En av dem har bestämt sig för att inte skaffa egna barn för att som hon uttrycket ”inte föra denna hemska sjukdom vidare”. De berättade båda om hur deras liv påverkas, att tänka på att bära långärmat, inte ha svarta kläder, helst undvika offentliga badhus och så vidare. Alla livets delar berörs – jobb, skola, sociala sammanhang. Stöttande kompisar och bra familjerelationer var något som de lyfte som oerhört viktigt.

Psoriasis är en ärftlig kronisk sjukdom som kan drabba både hud och leder. Det finns 250 000-300 000 personer med någon form av psoriasis i Sverige. Hos drygt hälften av dessa debuterar sjukdomen före 25 års ålder. Orsaken till psoriasis är inte fastställd. Det står klart att den är ärftlig, men exakt hur herediteten ser ut eller påverkar insjuknande är oklart. Det är dock vedertaget att psoriasis beror på en dysfunktionell immunreaktion som har flera komponenter. En teori är att det är en autoimmun sjukdom.

Psoriasisförbundet är en intresseorganisation för människor med psoriasis och psoriasisartrit och har mycket bra information om sjukdomen, besök gärna deras hemsida. http://www.psoriasisforbundet.se/

Vården för patienter med psoriasis i vårat län finns på de ca 14 mottagningar inom vårdval hud i SLL. Psoriasisföreningen har omkring 5000 patienter på sina sex mottagningar i Stockholms län. Vi vet genom patientundersökningar att vi har många nöjda patienter. Den senaste patientundersökningen som genomfördes av Poriasisförbundet på uppdrag av Stockholms Läns landsting är från våren 2014. Undersökningen 2014 gjordes i form av enkäter som skickats ut till slumpvis utvalda patienter som gått på mottagningarna. Och resultatet är mycket bra, 100 procent av de tillfrågade förklarar sig vara helt nöjda med mottagningarnas telefontillgänglighet. 93 procent var helt nöjda med vården som helhet. 96 procent skulle också rekommendera sin mottagning till andra. Alliansen gör och har gjort bra reformer för vården.

Nyligen har Stockholms läns landsting öppnat en ny akademisk vårdenhet på Sabbatsberg för patienter med inflammatoriska ledsjukdomar med bland annat psoriasisartrit. Patienter med misstänkt artrit ska få tidigare bedömning och diagnos och patienter med ledvärk av andra orsaker, t.ex. artros, ska kunna hänvisas vidare till andra aktörer.

Ett problem som kom upp i samtalen var dock att många patienter saknar behandlingsmål. Tyvärr står patienter står kvar på behandling som inte är optimal. Detta menar jag är en fråga främst för professionen. SPESAK och Läkemedelskommittén kan se till att professionen är uppdaterad och har kunskap om och tillgång till de bästa medicinerna. Men det är inte vi som politiker som väljer optimal behandling.

Forskning och nya läkemedel av sjukdomen går hela tiden framåt. Utveckling av nya och effektivare behandlingsmetoder sker också kontinuerligt, men idag får bara ca 5% av dem med medelsvår/svår psoriasis tillgång till biologiska läkemedel. Här tror jag att enskilda läkare kan ta ett större ansvar för att hålla sig uppdaterade om nya läkemedel och förskriva. Stockholms läns landsting är tydligt med att best practice ska upprätthållas även vad avser mediciner och vi är inget snålt landsting vad avser ersättning för mediciner. Är dessa läkemedel godkända för förskrivning är det läkarnas skyldighet att förskriva dem till de patienter de bedömer i behov av dem.

Jag lärde mig mycket under dagen, om sjukdomen, om behandlingar och nya läkemedel men inte minst om hur svårt det kan vara att leva med den.


Sjukvård i världsklass förutsätter också koll på kostnaderna

I dag rapporterar DN och SVT ABC om akutsjukhusens ekonomi. Den medierepportering som skett tycker jag ger uppfattningen att det skulle vara något skumt eller hemligt kring akutsjukhusens ekonomi. Men att ekonomin är ansträngd är ingen hemlighet. Det har olika orsaker bland annat högre kostnader för bemanning, läkemedel och nya mer avancerade behandlingsmetoder som är mer kostsamma.

Fler överlever svåra sjukdomar längre och vi kan bota och lindra på helt nya sätt i dag. Samtidigt växer Stockholms län snabbt. I dag är vi över två miljoner invånare. Mellan år 2010 och 2020 beräknas länets befolkning ha ökat med ytterligare 350 000 personer.

I december fastställde landstingsfullmäktige budget för 2015. Under 2015 kommer sjukvården att få ett tillskott med över två miljarder kronor. Framtidens hälso- och sjukvårdsplan som antogs juni 2013 ligger till grund för det stora arbete som pågår för en förstärkt vård i länet. Planen innehåller historiska investeringar. Totalt satsas 42 miljarder kronor extra på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av de största vårdsatsningarna någonsin i länet och ska vara genomförd 2018.

Nya Karolinska Solna byggs för att bli ett toppmodernt sjukhus för den mest avancerade vården. Därutöver ska 28 miljarder kronor användas till en rad olika förbättringar som främst går till investeringar i ny- och ombyggnationer på sjukhus runt om i länet. Stora satsningar görs på bättre lokaler. Sjukhusen rustas upp och byggs ut. Samtidigt ska forskningen knytas närmare den dagliga vården och förbättra möjligheterna till förebyggande hälsovård. Min åsikt är den att ingen kan beskylla Stockholm för att ”spara på vården”.

Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att vi ska kunna göra investering som ger ännu bättre vård till stockholmarna. Ekonomin inom Stockholms läns landsting har varit stabil under många år med positiva resultat sedan 2007. Men nu ser vi hur vi går mot något bistrare tider och situationen kräver politiskt ledarskap. Det ledarskapet är vi alliansen väl skickade att ta.

I budgetunderlagen visar verksamheterna vid akutsjukhusen ett underskott på årsbasis för 2014 uppgående till 474 miljoner kronor jämför med ett fastställt resultatkrav på 51 miljoner kronor. Detta är en kostnadsutveckling som inte är hållbar. För att bryta kostnadsutveckling kommer sjukhusen att ges långsiktigt stabila förutsättningar för att utveckla verksamheterna under perioden 2015 – 2019. Vi har tagit bort det gamla effektiviseringskravet på 2 procent och i stället får sjukhusen en fast ram.

I går var jag tillsammans med mina kollegor från alla partier i landstinget inbjuden till Karolinska universitetssjukhuset för att träffa nya sjukhusdirektören Melvin Samsom och delar av styrelsen liksom några av sjukhusets specialister. Det blev en mycket spännande kväll och rekryteringen av Samsom känns helt rätt. Jag har stort förtroende för hans ledarskap. Samsom talade på temat ”med patienten i fokus skapar Karolinska framtidens universitetssjukhus”. Läs gärna intervjun som är väldigt bra och välskriven i Läkartidningen från november 2014  med Melvin Samsom. Han har arbetet på tre kontinenter och har en bland annat forskat vid välrenommerade Mayo-kliniken i USA.

Samsoms fokus är patienternas delaktighet i vården. En vård med patienten i centrum förutsätter att arbetsorganisationen utvecklas utifrån patientens behov och utifrån detta har han redan sjösatt förändringar på det stora universitetssjukhuset.

Ledningen på Karolinska har initierat stora reformer för en ekonomi i balans. Det kommer inte att vara en enkel resa men den är nödvändig och jag tror att Karolinska kan vara bli förebild för andra sjukhus. Jag hoppas att man lyckas ta sig tillbaka till toppen och utgöra ett av Europas absolut bästa sjukhus.


Sällsynta diagnoser – ökat nationellt ansvar krävs

Nyligen träffade jag en kvinna vars berättelse berörde mig djupt. Hon lider av en mycket ovanlig sjukdom som kallas systemisk Mastocytos. Mastcellerna hos en patient med sjukdomen ökar och klumpar ihop sig. Det kan ske i benmärg, lever, mjälte, lymfkörtlar eller i mag- och tarmkanalen. Symtomen hos de som drabbas är ofta potentiellt livshotande med återkommande och oförklarad anafylaxi (allergisk chock).

Behandling genom läkemedel finns att tillgå men de är mycket dyra. Efter en lång kamp och medial uppmärksamhet fick hon sina läkemedel finansierade via Stockholms läns landsting. Hon är inte ensam. Människor runt om i våra landsting är i behov av en högspecialiserad vård. Det är människor med så kallade sällsynta diagnoser och som ofta behöver mediciner specialanpassade till deras sjukdomsbild. Mediciner; ofta mycket kostsamma och där tillgången på medicinerna skiljer sig beroende på vilket landsting patienten bor i.

I mina möten med ensiklda patienter och patientföreningar hör jag berättelser som denna och jag blir mer och mer övertygad om att vi behöver ett ökat nationellt ansvar för vården. Kristdemokraterna menar att det behövs en bättre nationell samordning av denna vård där inte minst staten behöver ta ett större ansvar för kostnaderna.

Idag har vi 21 landsting, där det är svårt att framkalla förändringar. Ingen har befogenhet att hjälpa genom att flytta patienter över gränserna till bättre sjukhus för just en specifik diagnos. Alliansen har förvisso inrättat regionala medicinska centrum för sällsynta diagnoser vid universitetssjukhusen men det saknas fortfarande en nationell samordning för dessa centrum och det finns i dagsläget inga nya statliga pengar för verksamheterna.

Att vården är ojämlik med stora skillnader mellan de olika landstingen är särskilt kännbart för dem som har sällsynta diagnoser vilket inte är acceptabelt. Patienter som faller in i denna grupp har dessutom ofta en sammansatt problematik med stort vårdbehov och är i behov av en väl sammanhållen vårdkedja. Med ett bibehållet landstingsansvar riskerar vi att ingen ser till fullständigheten av vård. En statlig vårdsamordnare med betalningsansvar för mediciner och behandling skulle avhjälpa detta. Regionala istället för landstingsanknutna vårdcentrum för diagnoserna är tillexempel ett första förslag Kristdemokraterna skulle vilja prova. Det anser vi vara det enda sättet att uppnå en god, jämlik vård som håller hög kvaliet.