Besök på slottet

Jag fick lära mig mer om sten och puts än vad jag trodde var möjligt när jag tillsammans med några andra kollegor i Stadsbyggnadsnämnden, bland annat borgarrådet Regina Kevius, besökte slottet och Statens fastighetsverk. Slottet håller på att fasadrenoveras och ska så göras de kommande 22 (!) åren. Obegripligt för en lekman hur en fasadrenovering kan ta så lång tid men efter besöket igår växte trots allt en förståelse fram. Det är enorma mängder sten som ska monteras ner, huggas, sättas tillbaka och för hand måttanpassas. Ett osannolikt arbete som mitt tålamod aldrig skulle räcka till.

Vi fick också tillfället att se några av slottets fantastiska salar, bland annat spegelsalen. För en person som gillar rokoko så är slottet ett måste – och rokoko är just min favoritstil.

Vilken färg slottet kommer att få är idag inte klart. Många av oss hoppas på en gulare nyans än dagens bruna. Vi får se om det till slut blir så eller inte. Fasadrenoveringen är hursomhelst helt nödvändig. En hel del sten har redan lossnat och skulle ha kunnat förorsaka allvarliga olyckor. Den senaste renoveringen gjordes vid förra sekelskiftet och den gotländska sandstenen från 1700-talets början har visat inte vara i bästa skick 300 år senare. Nu får vi lita på tysk sten istället vilket känns tryggt.

Länge lever monarkin!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

På besök i Norra Djurgårdsstaden

Igår em/kväll var KD:s fullmäktigegrupp på besök i Norra Djurgårdsstaden. Vi fick både en guidad tur i första etappen av bygget och en presentation av hela projektet som blir fullt utbyggt först 2030. Besöket var mycket uppskattat och gav mig mer kött på benen inför kommande beslut i Stadsbyggnadsnämnden rörande det fortsatta detaljplanearbetet.

De första boende flyttar in redan i oktober och det blir så klart en utmaning att skapa en attraktiv boendemiljö så tidigt i processen.

Som vanligt hade jag åsikter om bristen på variation i gestaltningen. Trots att kvarteren är uppdelade med olika byggföretag och arkitekter är gestaltningen inte särskilt varierande. Husens höjder är också nästan identiska. Detta måste ändras i kommande detaljplaner. Variation kan inte komma att bestå av hushöjder på sex och sju våningar, vi måste kräva mer än så.

Husens höjd närmast Husarviken och Nationalstadsparken måste också vara låga för att inte påverka intrycket av Nationalstadsparken. Detta resonemang är helt absurt enligt mitt sätt att resonera. Nationalstadsparken är sex gånger så stor som Central Park i New York. Att detta enorma utrymme ska lägga stora begränsningar för hur vi får bygga utanför parkområdet är helt oacceptabelt. Nationalstadsparken är fantastisk men vi måste få bygga stad utanför annars blir det ohållbart. Men detta kräver ett eget blogginlägg vilket jag nog kommer att skriva i morgon efter att Stadsbyggnadsnämnden har haft sitt sammanträde ikväll.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Grundtrygghet eller inkomstbortfall

Igår var jag på ett av SNS´ många seminarier. Denna gång avhandlades trygghetssystemen och den nya rapporten som visade att Sverige nu normaliserats gällande nivåerna i a-kassa och sjukförsäkring. Vad det gäller a-kassa har vi till och med hamnat under genomsnittet för OECD-länderna.

Det var ett väldigt intressant seminarium med mycket kunniga föreläsare som Joakim Palme och Anna Hedborg. Palme gick igenom olika typer av socialförsäkringssystem från ett teoretiskt perspektiv och presenterade internationella jämförelser. Anna Hedborg som utrett hela socialförsäkringssystemet kommenterade den senaste tidens utveckling och gav uttryck för en stor oro. Hedborg som är en stor försvarare av inkomstbortfallsprincipen hävdade – liksom många andra paneldeltagare – att Sverige i praktiken har infört ett grundtrygghetssystem. Bara tolv procent av dem med a-kassa har 80 procent av sin tidigare inkomst, resten ligger över taket på 18 700 kr/mån. Hedborg menade att arbetsgivaravgifterna har kommit att bli en skatt snarare än en avgift eftersom en stor del av avgifterna inte kopplas till sjukförsäkringen – som de är tänkta att göra. Detta leder till att många privata tilläggsförsäkringar tecknas vilket i sin tur skadar arbetslinjen menar Hedborg. Hon anser att taken bör höjas till ca 150 000 kr/mån.

Jag håller inte alls med Anna Hedborg. Jag anser att det är ett val man gör. Med så kraftigt höjda tak väljer man att höja ersättningen till personer med normala och höga inkomster istället för att exempelvis sänka skatten för människor med låga inkomster. Utifrån mitt synsätt är det en dålig prioritering. Exempelvis bör ytterligare jobbskatteavdrag gå före höjda tak i a-kassa och sjukförsäkring. Jag tycker att taken ska vara relativt låga även om a-kassetaket borde höjas i takt med KPI precis som sjukförsäkringen gör. Statens uppgift ska inte vara att skydda höga inkomster utan att ge alla en dräglig levnadsnivå. Vill personer ha ett bättre försäkringsskydd får privata försäkringar tecknas. Det kan inte vara rimligt att staten betalar upp till 120 000 kr i månaden till en person som inte arbetar samtidigt som en undersköterska som arbetar nästan 40 timmar per vecka får nöja sig med en lön under 20 000 kr/mån.

Det finns olika synsätt kring socialförsäkringar och statens ansvar. Mitt synsätt är tydligt och det skiljer sig från Anna Hedborgs och framför allt Socialdemokraternas, Folkpartiets och Vänsterpartiets syn. Statens uppgift kan aldrig vara att garantera lyxkonsumtion utan att skydda människor från fattigdom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kan alla skolor bli lika bra? Nej

Igår kväll var jag på Timbros seminarium ”Kan alla skolor bli lika bra?”. Svaret på frågan är så klart nej. Alla landets tusentals skolor kan inte bli lika bra även om skollagen betonar kravet på likvärdighet. Dessutom vore det inte önskvärt. Det kommer alltid finnas möjlighet till förbättring och i sådana lägen måste någon aktör visa vägen och bli lite bättre än sina konkurrenter. Det beteendet föder framgång inom alla andra sektorer och borde också göra det inom skolans värld.

Seminariet hölls med anledning av Skolverkets senaste rapport som visar på ökad segregation mellan de bästa och sämsta skolorna. Även om jag tycker att det är viktigaste är att hålla koll på hur de sämsta skolorna utvecklas snarare än att hela tiden jämföra skillnader mellan skolor så ger Skolverkets rapport anledning att känna oro. Det påstås ofta att det är välsituerade föräldrar som väljer de bästa skolorna åt sina barn och kvar blir elever från hem med låg studietradition. Det är så klart inte bra. Men det kan aldrig vara en ursäkt till att vrida klockan tillbaka och ta bort det fria skolvalet.

Vi måste öka möjligheterna för alla hushåll att välja skolor genom ett aktivt val. Alla elever ska kunna välja skolor med bra resultat. Det kommer säkert leda till att en och annan skola får läggas ner, i så fall är det bra. Dåligt fungerande skolor ska läggas ner. Det kan aldrig vara en absolut sanning att föräldrar med låg studievana inte är förmögna att välja bra skolor åt sina barn. Alla föräldrar vill sina barns bästa.

Jag tror dock det är farligt att göra som många liberaler gör, inklusive Timbro, förlita sig helt på marknaden och det fria valet. Vi måste inse att barn föds med väldigt olika förutsättningar. Vissa familjer behöver mer stöd än andra liksom vissa skolor och områden behöver mer stöd än andra. Det är en viktig insikt. I Stockholm har vi ett bra resursfördelningssystem där skolpengen följer eleven och där vissa elever har betydligt högre skolpeng än andra om behovet är större. Det är ett erkännande av att vi föds med olika förutsättningar.

Barn har rätt till en bra utbildning. Det gör både människor och samhället rikare. Vi är tyvärr inte där idag. Att vrida tillbaka klockan och förbjuda valfrihet är knappast en lösning. Lösningen finns bland annat genom en stärkt lärarroll, bra rektorer och trygga och lugna skolmiljöer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Oroligt i Rinkeby och Tensta

Det är inte ofta det händer men när det händer blir man väldigt nedstämd – ungdomsupplopp i Stockholm. Det har varit orligt i Tensta och Rinkeby i veckan, läs här. Stenkastande ungdomar, bränder och förstörelse. Det sker ibland men Stockholm är trots allt relativt förskonat. Polis, skola, fastighetsägare, socialtjänst och frivilliga gör alla ett bra arbete för ett tryggt Järva. Och stadsdelarna runt Järva är också tryggare än vad ryktet säger. Men den senaste veckans rapportering från Tensta och Rinkeby har varit allt annat än positiv.

Det är viktigt att de trygghetsskapande åtgärderna i Järva inte tappar fart. I Rinkeby ska ett lokalt poliskontor öppna vilket är mycket positivt. Föräldrarna behöver involveras mera. Samverkan mellan framför allt polis och socialtjänst behöver stärkas. Men inte minst är det viktigt att polisen lyckas gripa och lagföra många av de ungdomar som ligger bakom upploppen, även om det är unga. Samhället måste reagera på många sätt.

Men den viktigaste förebyggande insatsen på lång sikt  – förutom trygga uppväxter – är ändå utbildning och arbete. Klarar vi det uppdraget ökar också tryggheten. Misslyckade studier är ofta en grogrund till långvarigt utanförskap som i sin tur kan leda till destruktiva beteenden. Att satsa på arbete och på bra skolor i våra förorter är en mycket viktig uppgift för att på lång sikt minska risken för det som Järvaborna har fått uppleva den senaste veckan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Ankersjös (C) artikel ett hot mot cyklister

På DN:s Stockholmsdebatt skriver idag Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) om att vi ska sluta se cyklister som trafikens svarta får. Läs artikeln här. Jag håller med Per om att cyklister ibland får ta emot väl mycket stryk och att bilister och fotgängare många gånger kommer skonsamt undan. Men vi kan inte blunda för att många cyklister beter sig som idioter i trafiken. Jag ser det nästan dagligen när jag själv cyklar i Stockholm både till och från arbete och till och från fritidsaktiviteter. Därför delar jag inte Ankersjös inställning att Polisen ska sluta jaga trafiksyndande cyklister. Att köra mot rött är faktiskt en trafikfara och ska vara förlagt med böter. Inte kan det vara fel att Polisen ibland har särskilda insatser för att komma åt detta problem. Jag tror att vi gör cyklismen en otjänst om vi tillåter cyklister att leka vilda västern i trafiken. Det står knappast emot att bötfälla bilister som parkerar på cykelbanor och därmed skapar en stor trafikfara för framför allt cyklister.

Sen tycker jag att vissa lagar behöver ändras. Jag tycker inte alltid att man kan jämföra cyklister med bilister. Exempelvis anser jag att man bör få cykla på övergångsställen, att man bör få cykla mot rött vid högersväng, att visa enkelriktade gator ska vara öppna för cykeltrafik och jag tycker det är fel att lägga övergångsställen på cykelbanor. Man kan också överväga om man borde få cykla på fotgängares villkor på trottoarer. Men de trafikregler som finns för cyklister ska följas oavsett om man gillar dem eller inte, så är det med all annan lagstiftning.

Visst, jag erkänner att det händer att jag bryter mot vissa trafikregler också när jag cyklar. Men då får jag vara beredd på böter och kan inte bli upprörd över att få det.

Ska vi få väljarnas stöd att lägga skattepengar på förbättrad infrastruktur för cyklister, då tror jag vi gör bäst i att ställa samma krav på att cyklister ska följa trafikregler som vi gör på andra medtrafikanter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,