Allt kan inte vara gratis

Sällan har jag varit så upprörd över dålig journalistik som när TV4 skulle rapportera om att priset för ett SL-kort ska höjas från 690 kronor till 790 kronor. Reportagen hade alltid ingångsvärdet att förslaget var fruktansvärt och att landstingsledningen uppmanade människor att söka socialbidrag för att ha råd med höjningen. Icke en kritisk fråga ställdes till oppositionen som sagt nej till skattesänkningar på ca 2000 kr/mån och icke en kritisk fråga ställdes till alla de som uppenbart inte tycker att SL-kortet ska kunna täckas av socialbidrag (hur ska man annars kunna tolka de upprörda känslorna över Rosdahls uttalande?).

Metro hänger på i dagens upplaga. Det är väl klart som korvspad att frågar man en person på stan om de vill höja priset på någon vara eller tjänst överhuvudtaget så blir svaret nej. Föga överraskande alltså att vanligaste svaret på hur mycket ett SL-kort borde kosta var noll kronor. Allra helst skulle allt vara gratis och inga skatter betalas. Men så ser inte verkligheten ut. SL bygger ut för fullt. Tvärbanan förlängs, busslinjer byggs ut, ny spårvagn läggs och båttrafiken utökas. Sedan första månadskortet introducerades 1971 (då för 50 kr/mån) har också tunnelbanan byggts ut rejält. Skulle priset inte påverkas alls av denna utbyggnad? Lönerna har också höjts liksom kostnaderna för klottersanering, städning och övervakning.

Med det nya priset betalar passagerarna hälften av en åktur och landstinget betalar hälften. Jag tycker att det är en rimlig fördelning. Men självklart tycker den som åker att det är för dyrt, allt annat skulle förvåna.

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,