Nya Liljevalchs en besvikelse

LiljevalchsIdag presenterades vinnaren i tävlingen om Liljevalchs utbyggnad. Det känns sorgligt att behöva konstatera att förslaget inte håller måttet. Som så många gånger förr är det betongen och det brutala som sätts i fokus framför det mänskliga och varma. Som politiker ska man akta sig föra att ha synpunkter på exakta utformningar av nya byggnader. Men detta nya hus ska placeras på en av Stockholms värdefullaste och mest uppskattade platser – Djurgården. Då måste vi visa respekt för platsens kulturhistoriska värden. Här hölls en gång Stockholmsutställningen, närmare bestämt 1897. Då byggdes Strandvägen som en pampig boulevard ända fram till till Djurgårdsbron som en stolt entré till Stockholmsutställningen. Tyvärr har inte det minnet hedrats. Idag ersätts trä och andra mjuka material av betong. Asymmetri och snickarglädje ersättas av raka linjer och släta fasader. Idag ersätts det mänskliga med det brutala. Det är sorgligt att beskåda denna utveckling. Det finns så klart mycket nybyggnation att vara stolt över, men det finns alltför många exempel som avskräcker för att jag tyst ska låta det passera. Det förslag som nu vunnit gehör på Djurgården kommer tyvärr inte bidra till att stärka Djurgårdens kvaliteter och kulturhistoriska värden, snarare försämra dem.