(2014-jan?)

Alliansregeringen presenterar en överenskommelse om tre förslag på skolans område som ska utredas.

* Tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder

* Förlängd skolplikt med ytterligare ett år för de elever som saknar behörighet till gymnasieskolan

* Obligatorisk sommarskola

Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder

Alliansregeringen vill utreda hur skolstarten skulle kunna ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och förskoleklassen skulle bli den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.

En betydande majoritet av alla svenska barn går i förskoleklass. Men det finns stora skillnader i hur förskoleklassen bedrivs runt om i landet. Förskoleklassen varierar mellan att vara mer av traditionell förskola till att vara fullt integrerad i grundskolan.

Med allmän skolstart vid sex års ålder tydliggörs utbildningsperspektivet, samtidigt som lärandet sker med en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder. De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar, men det nya lågstadiet blir fyraårigt. Den nya lärarutbildningen, den nya läroplanen med kunskapskrav och de nationella proven är redan anpassade till en sådan stadieindelning. I ett internationellt perspektiv sker den obligatoriska skolstarten i Sverige sent. I majoriteten av de europeiska länderna är skolan tioårig och barnen börjar skolan vid sex års ålder.

Rätt till särskilt stöd och tidiga insatser

De allmänna målen i läroplanen för grundskolan (Lgr 11) gäller även för förskoleklassen, men kursplanerna för de olika ämnena i grundskolan, med bl.a. centralt innehåll och kunskapskrav, gäller inte för förskoleklassen. När ämnen nu införs i förskoleklassen betyder det också att eleven ska ha rätt till särskilt stöd för att nå kunskapskraven i t.ex. svenska och matematik. Genom ökad tid i skolan och tidiga insatser för de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven kan fler elever nå målen.

Grundskoleutredningen tillsätts

Alliansregeringen kommer att tillsätta en särskild utredning, Grundskoleutredningen, som ska föreslå hur en tioårig grundskola lämpligast kan införas. Utredningen ska bl.a. föreslå vilka behörighetskrav som ska gälla för att undervisa i den nya årskurs 1. Utredningen ska också överväga behoven av övergångsregler och fortbildningsinsatser för de som i dag arbetar iF-3. I dag arbetar ofta både förskollärare och lärare i förskoleklassen, men andelen av respektive kategori varierar.

Tidplan och kostnad

Utredningen ska vara klar sommaren 2015 och i uppdraget ingår att föreslå en tidplan för genomförandet. Eftersom tioårig grundskola och skolstart vid sex års ålder innebär stora förändringar för skolan och för barnen är det viktigt att det finns gott om tid för genomförandet.

Budgetutrymmet framöver är mycket begränsat. Alliansregeringen har varit tydlig med att de resurser som finns eller kan frigöras genom omprioriteringar ska användas för satsningar för stärkt kunskap i skolan. Utredaren har i uppdrag att uppskatta kostnaden för reformen, samt ta fram förslag på finansiering (följer av Kommittéförordningen). Därefter kommer utredningens förslag att beredas inom Regeringskansliet.

Förlängd skolplikt för den som saknar behörighet till gymnasieskolan

För att bli behörig att börja på nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan krävs i dag minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska samt ytterligare minst fem ämnen. Andelen elever som inte når detta efter årskurs 9 är i dag cirka 12~procent.

Dessa elever, som inte är behöriga till gymnasieskolan, kan behöva mer tid för att nå de av grundskolans kunskapskrav som krävs för behörighet. Alliansregeringen vill införa en förlängd skolplikt med upp till ett år för dessa elever, dvs. upp till elva års skolplikt när tioårig grundskola har införts.

Skolplikten upphör i dag vid utgången av vårterminen det nionde året. Grundskoleutredningen ska utreda hur förlängd skolplikt ska utformas och införas, men det ska vara upp till huvudmannen att bestämma om eleven ska gå kvar på grundskolan eller fortsätta på något av gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anledningen till att det över huvud taget finns en skolplikt är att det finns kunskaper och förmågor och värden som alla elever, oavsett bakgrund, bör få möjlighet att inhämta och utveckla. Att då bestämma skolplikten enbart utifrån antalet år, inte utifrån om målen för utbildningen har uppnåtts, är ett alltför fyrkantigt sätt att se på människor.

Därför finns det redan undantag för den som har uppnått kunskapskraven tidigare än vid utgången av årskurs 9. För den eleven upphör skolplikten tidigare. För de elever som inte har uppnått kunskapskraven upphör skolplikten i dag ändå efter årskurs 9.

Obligatorisk sommarskola

Den elev som bara saknar godkänt betyg i något ämne för att bli behörig till ett nationellt program kanske inte behöver mer än några veckors koncentrerade studier för att klara även det ämnet. Alliansregeringen vill ge dessa elever möjlighet till sommarskola.

Grundskoleutredningen ska föreslå hur en skyldighet för huvudmän att erbjuda sommarskola kan utformas och genomföras. Utredningen ska också överväga om det ska vara obligatoriskt för eleverna att delta. Sommarskolan ska vara till för de elever som efter nuvarande årskurs 9 inte har nått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna ska ha rätt att pröva för betyg efter genomförd sommarskola.

Även efter nuvarande årskurs 8 kan sommarskola göra stor nytta för elever som löper risk att inte nå behörighet till ett nationellt program. Därför ska utredningen även föreslå hur man kan genomföra en skyldighet att erbjuda sommarskola också för dessa elever.
Förslagen måste utformas så att de inte minskar huvudmännens incitament att sätta in särskilt stöd i ordinarie undervisning.

I budgetpropositionen för 2014 har regeringen föreslagit statsbidrag för sommarskola på 78 miljoner kronor årligen under perioden 2014-2016. Syftet är att stimulera kommunerna att anordna sommarskola för de elever i årskurs 6-9 som riskerar att inte klara kunskapskraven.

Utredaren har i uppdrag att uppskatta kostnaden för reformen, samt ta fram förslag på finansiering (följer av Kommittéförordningen). Därefter kommer förslagen att beredas inom Regeringskansliet.

Frågor och svar

Hur fungerar förskoleklassen i dag?

I dag ser det olika ut hur förskoleklassen är organiserad. Förskollärare och lärare är behöriga att undervisa i förskoleklassen, men personalsammansättningen i förskoleklassen varierar betydligt mellan olika kommuner:
• Andel i personalen med lärarexamen: från 0 till 82 procent.
• Andel i personalen med förskollärarexamen: från 9 till 100 procent.

Förskoleklassen är, enligt Skolverkets erfarenhet, en verksamhet som inte har synliggjorts tillräckligt och att det råder en vilsenhet om dess syfte.

Men sexåringar kan ju börja i skolan i dag?

Ja, det finns en möjlighet att börja årskurs 1 vid sex års ålder eller, om det finns särskilda skäl, vid åtta års ålder. Dagens förslag handlar om vad som ska vara huvudregel för skolstartsålder.

Skolplikt i andra länder

I majoriteten av de europeiska länderna börjar barnen skolan vid sex års ålder. I bl.a. Storbritannien, Polen och Holland börjar barnen skolan vid fem års ålder och Nordirland har Europas lägsta ålder för skolstart med fyra år. Finland har aviserat att skolstart ska ske vid sex års ålder och skolstartsåldern i Norge har också sänkts till sex år. Att skolplikten är nio år är också kort i ett internationellt perspektiv.

Vad krävs för att vara behörig till ett nationellt program?

För att bli behörig att börja på nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan krävs i dag minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska samt ytterligare minst fem ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs fler godkända betyg. Antalet ämnen i grundskolan är minst sexton.

Hur många elever lämnar idag grundskolan utan att vara behöriga till ett nationellt program?

Cirka 12 procent av de elever som slutar årskurs 9 saknar behörighet till ett nationellt program. En årskull är ca 100 000 elever. Andelen obehöriga är betydligt högre i en del elevgrupper. När det gäller nyanlända elever, dvs. elever som gått i svensk skola i högst fyra år, är det drygt 70 procent av eleverna som inte är behöriga.

Hur många elever kan vara aktuella för sommarskola?

Utredaren ska överväga om sommarskolan ska vara obligatorisk att delta i för eleverna. Det kan innebära att den blir obligatorisk för alla elever som saknar behörighet, dvs. ca 12 procent av eleverna efter nuvarande årskurs 9. Om den inte blir obligatorisk kommer den framför allt att vara intressant för elever som saknar godkänt betyg i ett eller ett par ämnen för att uppnå behörighet. Den sommarskola som vänder sig till elever efter nuvarande årskurs 8 kan bli aktuell för en större andel av eleverna, eftersom det handlar om elever som löper risk att inte bli behöriga. Hur stor andel är svårt att säga.

Vad händer idag med de elever som inte klarar behörighet till gymnasiet?

Elever som inte klarar behörighetskraven till något av gymnasieskolans nationella program hänvisas i dag till något av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. Beroende på elevens behov ser introduktionsprogrammen olika ut, men utbildningen syftar till att förbereda eleverna för vidare studier på ett nationellt program och för inträde på arbetsmarknaden.