Stå upp mot hedersvåld och förtryck!

Kristdemokratiska Kvinnoförbundets (KDK) förbundsordförande Marie-Louise Forslund Mustaniemi och Gudrun Brunegård, ordförande KDK Kalmar län.

Det är dags för en seriös debatt om värderingar och det utbredda hedersrelaterade våldet och förtrycket i Sverige idag. Det måste förebyggas och bekämpas kraftfullt i hela samhället.

Carin Götblad, regionpolischef i Uppsala och tidigare regeringens samordnare för våld i nära relationer, skrev i somras att mörkertalet över hur många som är utsatta för hedersförtryck, bland såväl barn och unga som bland vuxna, är gigantiskt. En rapport hon lade fram 2014 visade att omkring 100 000 tjejer och killar i Sverige i dag lever under förtryckande hederskulturella normer. Normer som påverkar vilka de får umgås med, hur de får klä sig och röra sig utanför hemmet, vilka lektioner de får vara med på, vem de får gifta sig med. En del av dem utsätts även för tvångsgifte, könsstympning och kränkande oskuldskontroller.

I rapporten ”Elvahundra” från förra våren kartläggs förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn, bland 1100 ungdomar mellan 12 och 18 år och ett 50-tal föräldrar med icke-svensk bakgrund. Resultatet visar att hedersnormen råder i både muslimska och kristna familjer. Varje dag inskränks flickors frihetet och rättigheter att bestämma över sitt liv och sin vardag. De är fråntagna de möjligheter till egna val och beslut de flesta av oss inrikes födda tar för givna och självklara.

Flera muslimska feminister har varnat för ökade spänningar i samhället. Soheila Fors, som skapat ett antal säkra miljöer för hederskulturernas offer, har samma budskap. De och deras föräldrar kom just hit för att de hade hört att Sverige var ett land där förtryck under diktatur och religion inte fanns. Ett land där demokrati och mänskliga fri- och rättigheter respekterades och där jämställdhet rådde mellan kvinnor och män.

Idag är det inte så. Antalet utanförskapsområden har ökat till 130 områden år 2014. I många storstadsförorter styr kriminella gäng, det är utanförskap och fattigdom. Rättssamhället utmanas. Bilar sätts i brand och blåljuspersonal utsätts för stenkastning vid utryckningar. Moralpoliser ger sig på kvinnor som inte har rätt klädsel eller är på ”fel” ställe vid ”fel” tid. Det är mycket oroande. Något måste göras nu.

Vi som är uppväxta under 60- och 70- talet fick uppleva att kvinnors rättigheter och friheter ökade stort i Sverige. Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump har inspirerat oss och många flickor långt utanför Sveriges gränser. Boken om världens starkaste flicka behövs mer än någonsin.

Ska vi komma tillrätta med hedersförtryck och våld måste vi våga se. Redan 2009 uppmärksammade Kristdemokratiska Kvinnoförbundet (KDK) hedersvåld och förtryck i en rapport med förslag på åtgärder.

– Kunskap och utbildning om hederskultur måste öka hos all personal inom förskola, skolan, vården och socialtjänsten
– Polis och rättsvårdande myndigheter måste få ökade resurser att utreda brott i hederns namn
– Nationell stödlinje behövs och ökad myndighetssamverkan är nödvändig
– Alla elever ska delta i obligatorisk undervisning

Ett jämställt samhälle är ett hållbart samhälle, både socialt, kulturellt och ekonomiskt. Vi måste våga se och agera mot diskriminering och förtryck. Vi är stolta över att Sverige tagit emot människor på flykt, i behov av skydd. Men i vårt land gäller våra regler och vår värdegrund. Vi välkomnar att Kristdemokraterna vill införa strängare straff och utvisning vid brott som kränker andra människors fri- och rättigheter, som sexualbrott och terrorhandlingar. Alla människors lika och okränkbara värde gäller alla och alltid. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Marie-Louise Forslund Mustaniemi, förbundsordförande KDK
Gudrun Brunegård, ordförande KDK Kalmar län

Ett jämställt samhälle fritt från våld

Ordförande för KDK Kalmar län, Gudrun Brunegård, tillsammans med förbundssekreterare Christina Blom Andersson och vice ordförande Maud Ärlebrant.

Igår höll Kristdemokratiska Kvinnoförbundets (KDK) länsförbund i Kalmar län årsmöte, då jag själv blev omvald som ordförande. Förbundssekreterare Christina Blom Andersson var inbjuden talare och gäst.

Kvällen inleddes med ett besök på Kvinnojouren Vändela, där Christina Sjöstrand tillsammans med sina medarbetare berättade om den verklighet många kvinnor lever i och hur Kvinnojouren kan ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Där såg vi en broderad tavla, som inspirerade:

– ”Ett jämställt samhälle fritt från våld”. Det stämmer nästan ordagrant med Kristdemokratiska Kvinnoförbundets (KDK) program, säger Christina Blom Andersson.

Vid årsmötet, som följde därpå, berättade Christina Blom Andersson om KDK:s historia och hur förbundet arbetar idag för att förbättra kvinnors hälsa och jämlika villkor. Ett exempel är den utbredda kvinnosjukdomen endometrios, som orsakar stort lidande för de drabbade. Efter något års aktivt påtryckningsarbete bland annat i riksdagen i samarbete med Endometriosföreningen tar Socialstyrelsen nu fram nationella behandlingsriktlinjer.

– Ett kvinnoförbund behövs för att trycka på inåt i partiet. Det är nödvändigt att ta på sig jämställdhetsglasögonen, för att se kvinnornas och barnens perspektiv. Det är också ett bra sätt att knyta kontakter utåt. Man behöver ju inte heller vara medlem i partiet för att vara med i KDK, säger Christina Blom Andersson.

Vid årsmötet omvaldes Gudrun Brunegård, Vimmerby, till ordförande och Maud Ärlebrant, Västervik, till vice ordförande i länsförbundet. I styrelsen ingår även Madeleine Rosenqvist, Fliseryd, Margreth Johansson, Kalmar och Anna Olaisson, Torsås. Ersättare är Gunnel Ohlin, Gamleby och Nina Åkesson Nylander, Färjestaden.

– Jag är mycket hedrad och glad över förtroendet att få leda KDK Kalmar län ännu ett år. Vi har under vårt första verksamhetsår lyft ett antal angelägna frågor, bland annat om åtgärder för att minska risken för tvångsäktenskap. Särskilt stolt är jag över vår motion i landstinget om handlingsplan mot kvinnlig könsstympning. Motionen ledde till att handlingsplanen mot våld i nära relationer fick ett nytt avsnitt inskrivet om detta ämne. Där trycks det på behovet av samverkan mellan olika myndigheter, som hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst och polis. Det känns mycket bra att kunna vara med och påverka konkret på det här sättet, säger Gudrun Brunegård.

Interpellation om barnmorskekrisen

Interpellation till
Sjukhusansvarigt landstingsråd Lena Segerberg (S) och personalansvariga Yvonne Hagberg (S)


Barnmorskekrisen, patientsäkerheten och personalpolitiken

Under mycket lång tid har kompetensförsörjningen av olika nyckelkompetenser legat högt på dagordningen. Sjuksköterskornas möjlighet till betald specialistutbildning var länge ett debattämne. Vi välkomnade när Landstinget i Kalmar län avtalade med Vårdförbundet om att inrätta Akademisk Specialisttjänstgöring (AST). Ganska snart stod det dock klart att dimensioneringen inte var anpassad efter kända och kommande kompetensförsörjningsbehov.

För ett år sedan kom allvarliga larmsignaler från kvinnoklinken i södra länsdelen. Bristen på barnmorskor var stor och man såg sig nödsakad att under en tid helt stänga föräldrautbildningen.

Nu har krisen nått norra länsdelen med full kraft. Av arton tjänster i mödrahälsovården kommer sju vara vakanta när ett antal barnmorskor går i pension eller slutar av andra skäl. De som blir kvar ställs inför en mycket tuff arbetssituation. Redan idag jobbar många på gränsen för sin förmåga. Nu diskuteras ett antal inskränkningar i verksamhetsutbudet, för att man ska kunna hantera situationen.

Vid möten med barnmorskor uttrycker de stor frustration över läget. Många undrar hur de ska orka med en arbetssituation som kommer att innebära ökat pendlande för att täcka upp på platser där det råder brist. När föräldrautbildningen inskränks till ett tillfälle finns risk att de blivande föräldrarna är sämre förberedda och mer oroliga inför förlossningen.

Där finns också en oro över ökat antal oönskade ungdomsgraviditeter och spridning av sexuellt överförda sjukdomar, när man från årsskiftet stoppat skolornas besök på ungdomsmottagningen. Erfarenheten från i somras, när ungdomsmottagningen i Västervik flyttades in till mödravården, visade att färre ungdomar sökte sig dit. Särskilt tydligt var det bland killar.

Under höstens arbete för att göra Landstinget i Kalmar län till en mer attraktiv arbetsgivare togs det fram en lång rad förslag. I Kristdemokraternas namninsamling ”Öppna vårdplatserna! Höj sjuksköterskornas status!” uttryckte 8820 personer starkt stöd för att ge sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska assistenter lön efter ansvar och kompetens. I våra ”Skarpa förslag för att vända sjuksköterskekrisen”, som mottogs väl och överlämnades till Personaldelegationen för inarbetande i landstingets handlingsplan, framförde vi bland annat förslag om strategisk lönesättning inom bristområden.

Förvåningen är därför stor när vi får rapporter om hur flera barnmorskor har bemötts. En barnmorska begärde förhandling om lön, men nekades möjlighet till förhandling, med kommentar att hennes familjesituation var sådan att hon inte förväntades lämna orten. Hon sade då upp sig och har fått jobb som kommunsjuksköterska. En annan barnmorska fick tillåtelse att göra en löneförhandling, men nekades någon förändring i sin lön. Även hon sade upp sig från MHV norr, men fick den begärda lönen i södra länsdelen. En tredje är tjänstledig och arbetar på 1177. Detta kan knappast ses som bästa sätt att ta tillvara eftertraktad barnmorskekompetens.

Kort sagt, oron och frustrationen är stor i barnmorskekåren. Jag har hört flera uttrycka att de allvarligt överväger att säga upp sig, för att de är rädda att digna under sin arbetsbörda, med rådande babyboom kombinerat med färre kollegor. Engagemanget för de blivande föräldrarna är stort, men man närmar sig gränsen för hur långt man orkar tänja sig. Liknande signaler hörs även från södra länsdelen.

Till detta kommer Socialstyrelsens alldeles färska Öppna jämförelser, där länets förlossningsvård uppvisar fortsatt höga tal i när det gäller bristningar hos kvinnor i samband med förlossning, samt skador hos nyfödda.

Jag vill med anledning av ovanstående ställa följande frågor:

1. Hur bedömer ni att patientsäkerheten inom mödrahälsovården, på förlossningen och inom andra delar av hälso- och sjukvården kan komma att påverkas av de inskränkningar i uppdraget som planeras för att hantera barnmorskebristen?
2. Hur har det kunnat vara en överraskning att flera barnmorskor närmat sig pensionsåldern, eftersom man inte sett till att utbilda nya barnmorskor i tid?
3. Vad tänker ni göra för att fylla vakanserna inom mödravård, förlossning, BB och gyn?
4. Är det förenligt med landstingets personalpolicy att neka en medarbetare möjlighet att förhandla om sin lön, med hänvisning till vederbörandes familjesituation?
5. Är det rimligt att landstingets båda kvinnokliniker har olika riktlinjer för lönesättning, så det uppstår konkurrens om medarbetarna inom ett och samma landsting?
6. Vad tänker ni göra för att locka tillbaka de barnmorskor som slutat och som nu jobbar som exempelvis kommunsjuksköterskor eller inom andra förvaltningar?

Kalmar län den 26 januari 2017

Gudrun Brunegård
Oppositionslandstingsråd (KD)

Oro för mödravården

I höstas var det stor fokus på bemanningssituationen i landstinget. Ett sjuttiotal vårdplatser hölls stängda för att man inte kunde bemanna med sjuksköterskor. I den kristdemokratiska landstingsgruppen arbetade vi fram ett program med tolv punkter för hur landstinget ska bli mer attraktivt som arbetsgivare. Det handlade exempelvis om lön efter ansvar och kompetens, arbetsmiljö, med rimlig arbetsbelastning, rätt till vila och återhämtning och möjlighet till löneutveckling och karriär. 8820 personer skrev under vår namninsamling om att höja sjuksköterskors, barnmorskors, röntgensjuksköterskors och biomedicinska teknikers status.

Nu kommer mycket oroande signaler gällande mödravården i norra länsdelen. Sju av arton barnmorsketjänster kommer inom kort vara vakanta inom mödravården och ytterligare ett antal inom förlossning, BB och gyn.

Bristen på barnmorskor är i norra länsdelen så stor att man diskuterar om man ska kunna ha mödravårdsmottagning i alla kommuner i fortsättningen. En sådan åtgärd skulle sannolikt främst drabba socioekonomiskt utsatta grupper, med risk att graviditetskomplikationer inte upptäcks i tid, vilket kan öka risken för både mamma och barn.. Välutbildade blivande mammor med god inkomst tar sig förmodligen till mödravården, även om den finns i grannkommunen.

Skolornas studiebesök riskerar att strykas helt, när man tvingas prioritera. Det är för många ungdomar det första besöket, då man får möjlighet att bekanta sig med miljön och bygga det förtroende som behövs för att vid behov veta vart man kan vända sig med frågor om sin kropp och sin sexualitet. Man ser också svårigheter att klara av de gynekologiska cellprovskontrollerna.

Mitt i denna akuta krissituation, med kraftigt ökad arbetsbelastning för de barnmorskor i norra länsdelen som finns kvar, vore det inte orimligt med ett lönepåslag. Det tycks dock inte finnas någon sådan tanke om strategiska lönesättningar. Istället har nu en barnmorska fått tjänst i södra länsdelen, med den lön hon nekades i norra länsdelen.

Detta är mycket oroande. Hur ska landstinget klara av att bemanna nödvändiga funktioner, när medarbetarna inte bemöts med större respekt? Hur kan det vara rimligt med olika lönepolicy i samma län?

Hur många kvinnor ska riskera att inte få en tidig livmoderhalscancer upptäckt om man inte kallar till cellprovskontroll?

Hur många ungdomar ska riskera en sämre sexuell och reproduktiv hälsa, om man inte får chansen att göra studiebesök på ungdomsmottagningen, som för många ungdomar är den första kontakten?

Nu siktar vi på riksdagen!

Som topptrio inför riksdagsvalet 2018 har vi siktet inställt på att ta en plats i riksdagen för Kristdemokraterna i Kalmar län. Det vill vi göra genom frågor med klassisk kristdemokratisk profil av trygghet och tillit.

Solidariteten med utsatta grupper är tydlig i höstens budgetförslag. Barnfamiljer, särskilt ensamföräldrar, sackar efter ekonomiskt. Vi förstärker deras ekonomi genom höjt bostadsbidrag. En ensamstående förälder får på så sätt nästan 2,000 kronor mer i månaden att leva på. En barnomsorgspeng på 6,000 kronor per barn gör det möjligt att stanna hemma med barnet upp till tre års ålder. För dem som väljer att jobba utanför hemmet ger vi ett extra jobbskatteavdrag på 500 kronor per förvärvsarbetande förälder.

Även äldre med låga pensioner halkar efter. Därför höjer vi bostadstillägget, men framför allt tar vi bort skatten på inkomster upp till 14,000 kronor, som ett första steg. På sikt ska det inte vara någon skillnad på skatten för pensionärer och löntagare. Som en extra stimulans att fortsätta jobba ger vi dubbelt jobbskatteavdrag efter 64 års ålder. En äldreboendegaranti ska införas från 85 år.

Vi reagerar starkt mot den socialdemokratiska regeringens kraftiga neddragningar för personer med behov av assistans på grund av funktionsvariationer. LSS-lagstiftningen är en frihets- och rättvisereform som haft ofantlig betydelse för att bryta isolering och ge ett lika innehållsrikt liv som för oss andra. Det är missbruk som ska jagas och stoppas, inte de funktionsnedsatta!

Sedan Stefan Löfven tog bort Göran Hägglunds kömiljard har väntetiderna i vården ökat. Idag är det bara sex av tjugoett landsting som klarar vårdgarantins tre månader. Vi återinför därför kömiljarden.

Människor som flytt hit från krig och förföljelse har rätt till en fristad. De måste få möjlighet att redan under asyltiden anpassa sig till svenska förhållanden, genom språkutbildning och samhällsorientering. Vi vill också införa ett arbetskrav om 16 timmar i veckan under asyltiden. Med introduktionsanställningar, som kombinerar lärande och arbete, kan man snart stå på egna ben och bidra till samhället.

Allt fler människor upplever otrygghet. Omvärlden förändras. Allt mindre andel brott utreds och leder till straff för den skyldige. Kristdemokraterna anslår medel för 2,000 fler poliser och bättre rättsprocesser. På så vis ska människor som utsätts för brott kunna känna större tillit till rättssystemet. Även säkerhetsläget har skärpts, med en allt starkare och mer självsäker granne i öster, parallellt med den osäkerhet som en ny president i USA medför. Vi i Sverige behöver allt mer kunna förlita oss till vår egen förmåga. Vi ökar därför försvarsbudgeten med 50 procent och vill samtidigt driva på för ett ökat internationellt försvarssamarbete. Personer som krigar för terrorstämplade organisationer ska dömas för landsförräderi mot Sverige.

Vi är beredda att arbeta hårt för att ta en plats i riksdagen för Kristdemokraterna i Kalmar län. Med denna budget för ökad trygghet och tillit är vi är övertygade om att vinna väljarnas förtroende.

Jimmy Loord, Gudrun Brunegård, Eric Dicksson,
Kristdemokraternas riksdagskandidater i Kalmar län

Kristdemokraterna prioriterar tillit och trygghet

I Kristdemokraternas budget lägger vi mycket pengar på att förbättra den ekonomiska situationen för pensionärer och barnfamiljer, rättssystem och försvar.

För varje riksdagsparti gäller att kunna finansiera sina budgetförslag för att lägga en budget i balans. Då gäller det att prioritera. Till skillnad från regeringen tar Kristdemokraterna ansvar för finanserna och presenterar en budget i balans. Vi lånar inte till vare sig löpande utgifter eller till våra reformer. I den högkonjunktur vi befinner oss i bör reformer finansieras fullt ut. Vi har därför ett saldo som är mer än 11 miljarder bättre än regeringen.

Kristdemokraterna värnar om ett samhälle som hänger ihop, med tillit och trygghet och där de som släpat efter får stöd att komma vidare. Budgeten går därför ut på jobbskapande och integration, trygghet och säkerhet, utbyggd välfärd och bättre ekonomi för familjer och äldre.

När människor kommer i arbete minskar beroendet av bidrag och skatteintäkterna ökar. Det skapar i sin tur möjlighet till reformer på välfärdsområdet. Regelförenklingar och minskat krångel ska stimulera till ökat företagande. Vi underlättar även för företagare att skapa arbetstillfällen, bland annat genom att minska arbetsgivaravgiften för personer som behöver introduktion för att lära sig jobbet.

Pensionärer hör till de grupper som släpat efter ekonomiskt. Kristdemokraterna var under förra regeringen pådrivande för att skatten även för pensionärer skulle sänkas, vilket gjordes vid fem tillfällen. Vi vill nu helt ta bort skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare. Det finansierar vi med en höjning av momsen med en procentenhet. Det påverkar främst dem som konsumerar mest, dvs höginkomsttagare. För en ensamförälder med två barn beräknas merkostnaden bli knappt 100 kronor. En ensamstående pensionär har sannolikt lägre konsumtion, med ännu lägre kostnad. Det kompenseras mer än väl genom sänkt skatt och vår höjning av bostadstillägget.

Kristdemokraternas hälso- och sjukvårdspolitik utgår från varje människas absoluta värde. Den som har störst behov ska ges företräde till hälso- och sjukvården. När vi satt i regeringen prioriterade vi insatser för de mest utsatta patienterna, med stora satsningar på psykiatri, cancervård och vård av kroniskt sjuka. Genom vårdgarantin och kömiljarden har vi bidragit till kortare vårdköer. Vi har tagit viktiga steg mot en bättre, mer tillgänglig och jämlik vård. Nu har Stefan Löfven avskaffat kömiljarden. Vi kan redan se köerna växa. Många landsting lever inte längre upp till vårdgarantins krav på vård och behandling inom tre månader. Löfvens professionsmiljard har inte haft någon effekt. De pengarna vill vi istället använda för att återinföra kömiljarden.

Tyvärr finns sällan utrymme för så utförliga svar som kan behövas, men här har jag i alla fall försökt beskriva några av de prioriteringar som Kristdemokraterna vill göra för ett tryggare samhälle, där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.

Vad händer med vårdplatserna efter nyår?

Höstens stora samtalsämne har varit de över sjuttio vårdplatserna på länets tre sjukhus, som plötsligt skulle fortsätta att hållas stängda efter sommaren. Till en början var beskedet att de skulle öppnas den 1 november, men sedan beslutade den rödgröna majoriteten att hålla dem stängda fram till nyår. Till att börja med hänvisade man till den stora bristen på sjuksköterskor, men efterhand har fokus allt mer blivit besparingar.

Många patienter, anhöriga och medarbetare har upplevt stor oro över vad stängningarna har inneburit. Patienter har blivit inlagda på annan klinik än där man egentligen skulle ha fått vård. En del patienter har inte fått plats på sitt närmaste sjukhus utan skickats till annat sjukhus. Personal har vittnat om en pressad arbetssituation, där beläggningstoppar hanteras med att ”stängda” sjuksalar öppnas igen, utan att mer personal har satts in. Sjuksköterskor är hårt ansträngda på grund av nya patientgrupper och andra arbetssätt än man varit van vid. Allt detta hotar patientsäkerheten.

Personer som jobbar i den kommunala hemsjukvården har beskrivit att de upplever att deras patienter måste vara sjukare för att bli inlagda och skickas hem i sämre skick än tidigare, med större vårdbehov. Vi har till och med hört läkare urskuldra att patienter skrivs ut innan man egentligen bedömt det vara medicinskt motiverat, ”för att man ska kunna uppvisa en beläggningsstatistik med tomma vårdplatser”, allt i syfte att bekräfta tesen att det var rätt att stänga vårdplatserna.

Nu meddelas att sex av de 28 stängda vårdplatserna i Västervik, sex av drygt 70 vårdplatseri hela länet, kommer att öppnas den 1 februari. Det är naturligtvis bra, men det innebär ju samtidigt i praktiken att stängningen av ett sextiotal vårdplatser permanentas. Utan några politiska beslut och utan någon analys av hur det totala antal vårdplatser borde fördelas över länet, för att ge jämlik vård i förhållande till patienternas behov och geografiska förhållanden. Det enda som tycks styra är tillgången till sjuksköterskor på respektive sjukhus.

Detta svarar inte upp emot de krav vi kristdemokrater tillsammans med övriga Allianspartier ställde i vårt budgetförslag. Det är inte heller vad de 8820 personer runt om i länet uttryckte när de skrev under vår namninsamling.

Karin Båtelson, förste vice ordförande i Läkarförbundet, skriver under rubriken ”Brist på vårdplatser skapar kris i vården” i senaste Läkartidningen om sambandet mellan allt kortare vårdtider och ökad dödlighet efter utskrivning. Hon påtalar att den kommunala äldreomsorgen varken har kompetens eller resurser att ta hand om nyopererade mulitsjuka äldre människor. ”Våra medlemmar larmar nu om en allt mer allvarlig utveckling. Läkarna tvingas ta medicinskt ansvar för en allt orimligare situation där de medicinska ställningstagandena till vem som ska få stanna, skickas hem direkt eller skrivas ut blir allt hårdrare och mer omänskliga.”

Låt patienter och medarbetare i Kalmar län åter få en mänsklig vårdsituation! Öppna vårdplatserna!

Gudrun Brunegård (KD)
Oppositionsråd i landstinget

Kravet kvarstår: Öppna vårdplatserna på sjukhusen!

Pressmeddelande den 7 december 2016

Kravet kvarstår: Öppna vårdplatserna på sjukhusen!

Under den här hösten har kristdemokraterna i länet engagerat sig i vårdplatsfrågan. Vi har genomfört en namninsamling för att återigen öppna vårdplatserna. 8820 personer skrev under uppmaningen. Av de 28 stängda vårdplatserna i Västervik, och totalt över 70 i länet, öppnas snart 6 platser.

– Att man på Västerviks sjukhus från 1 februari öppnar 6 vårdplatser kan vid första påseende tyckas vara bra. Men ur ett annat perspektiv så måste det rimligtvis innebära att nu 66 stängda vårdplatser i länet förblir permanent stängda. Det är fortsatt en oacceptabel lösning för oss Kristdemokrater, säger landstingsråd Gudrun Brunegård (KD).

Det har varit ett högt tryck på platserna på länets sjukhus. Att man nu behöver öppnar några av de stängda vårdplatserna i Västervik visar att Kristdemokraternas kritik mot stängningarna varit befogad. Vi anser dock att 66 fortsatt stängda vårdplatser riskerar att försämra patientsäkerheten och tillgängligheten till vården. Det finns risk att patienter inte får den vård de skulle behöva och personalen sliter hårt.

– Att nu ge besked om att öppna sex av 72 stängda platser motsvarar varken våra krav eller vad 8820 länsinvånare gett uttryck för i höstens namninsamling. Dessutom kan jag inte annat än tycka att det är fel att den rödgröna majoriteten inte själva tar ansvar för en så här viktig fråga, utan överlåter den till tjänstemän, avslutar Gudrun Brunegård (KD)

Hur påverkar sjukhusens stängda vårdplatser den kommunala hemsjukvården?

Vimmerby kommun

INTERPELLATION till kommunstyrelsens ordförande Tomas Peterson (M)

Angående effekterna av de stängda vårdplatserna på länets sjukhus

Den rödgröna politiska majoriteten i landstinget har under hösten hållit drygt sjuttio vårdplatser på länets tre sjukhus stängda. I första läget gällde beskedet fram till oktober månads slut, men förlängdes sedan året ut. Vid Västerviks sjukhus har 28 platser berörts, hälften av dem på medicinkliniken.

Det som började med en mer omfattande sommarstängning än vanligt, har vid utgången av året inneburit att omkring en fjärdedel av sjukhusets totala antal vårdplatser har varit stängda över ett halvår. Detta är oacceptabelt, inte minst då det inte gjorts någon konsekvensanalys av så omfattande neddragningar. Patienterna blir ju inte friska för att vårdplatser stängs; istället måste de få vård någon annanstans. Eftersom de flesta av patienterna är äldre så blir det ju rimligtvis primärvården och kommunerna som får ta ansvar för deras vård.

På initiativ av Kristdemokraterna har en namninsamling gjorts i protest mot neddragningarna, med totalt 8,820 underskrifter från hela länet, varav närmare 5,000 underskrifter från norra länsdelen. Många personer har beskrivit hur de själva eller anhöriga upplevt negativa effekter, som patient eller vårdpersonal.

Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

1. Hur informerades kommunen från landstingets sida inför stängningarna?
2. Har kommunalrådet tagit några initiativ för att söka påverka landstinget att återöppna de vårdplatser som bland annat våra kommuninnevånare kan behöva?
3. Finns det i dagsläget tillräckligt antal korttidsvårdplatser i kommunen, för att ta emot personer som behöver vård?
4. Har det förekommit diskussioner om skatteväxling för att kommunen ska ta ett större ansvar?

Vimmerby den 27 november 2016

Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna

Utveckla primärvården i Kalmar län!

img-3088

Inledningsanförande Primärvård/Folkhälsa
Landstingsfullmäktige den 23-24 november 2016

Primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården. Det är de flesta överens om. Distriktsläkarna, distriktssköterskorna, fysioterapeuterna och den övriga personalen finns nära till hands, runt om, i alla länets kommuner. Där finns en bred kompetens för att ta hand om de vanligaste sjukdomarna, och för att inleda och samordna utredningar av allvarligare sjukdomar, i samverkan med slutenvårdens specialister. Primärvården kan i ett senare skede ta över de delar av behandling och uppföljning som kan skötas på hemmaplan.

Ändå finns det många exempel på att det haltar. I Kalmar län har andelen patienter som får vänta längre än sju dagar på att få tid hos distriktsläkare ökat. Vi toppar inte längre listan för tillgänglighet.
I praktiken har den rödgröna majoriteten tappat styrningen. Sedan flera år pågår en övervältring av arbetsuppgifter från sjukhusvården till primärvården, utan att det samtidigt följer med en överföring av resurser. Det leder till att allt fler distriktsläkare dignar under en ständigt ökande arbetsbörda.

Ni rödgröna måste inse att hälso- och sjukvårdens olika delar hänger ihop som kommunicerande kärl. Förändrar man det ena, så får det konsekvenser för det andra. Stänger man vårdplatser på sjukhusen och trycker ut allt fler patienter för utredning och uppföljning, så drabbar det dorelt primärvården.

Flera av våra hälsocentraler har svårt att bemanna med fast anställda läkare. Den offentligt drivna primärvården går med närmare 40 miljoner kronor i underskott, medel som landstinget skjuter till i efterhand.

Samtidigt kan man läsa i Dagens Samhälle att Kalmar län är tredje sämsta län för andel vårdkontakter i privat regi. I ett läge där nästan vartannat besök i primärvården numera är privat ligger det i vårt län på 15 procent. Trots att de privat drivna mottagningarna kännetecknas av mycket god kontinuitet och ofta toppar i mätningar av patientnöjdhet.

Det är inte svårt att se sambandet. De privat drivna mottagningarna missgynnas systematiskt, genom att inte få del av den underskottstäckning som de offentligt drivna hälsocentralerna får. Därigenom straffas de patienter som listat sig på privat drivna mottagningar. Deras läkare behöver ta emot fler patienter per dag för att få verksamheten att gå runt. Det är inte utan anledning som tre privat drivna läkarmottagningar har slagit igen på grund av ekonomiska svårigheter på senare år.

Vart tog jämlikhet och likabehandling vägen? Varför låter ni ideologiska skygglappar förblinda er, så att ni inte erkänner att vi i Kalmar län, lika väl som i andra delar av landet, behöver en mix av både privata och offentliga utförare?

På första dagen den här mandatperioden lade jag, som oppositionsansvarig för primärvården, en motion om hur primärvården skulle kunna utvecklas och bli mer attraktiv. En del av tankarna genomför nu majoriteten, bland annat att bygga upp en utbildningsvårdcentral. När Alliansen tog upp förslaget för ett år sedan avslogs det, men nu har majoriteten vaknat och hakar på vårt förslag. Majoriteten behöver en aktiv och idérik opposition, som tar fram goda och konstruktiva förslag. Men varför låta flera år gå till spillo? Hur länge ska till exempel Sveriges äldsta befolkning behöva vänta på att det införs äldrevårdcentraler?

I Alliansens budgetförslag för kommande budgetperiod lägger vi fram fler konstruktiva förslag för att ge primärvården främsta platsen i sjukvården, med rättvisa villkor för länets invånare, oavsett om de valt att lista sig hos en privat eller en offentligt driven vårdcentral.

Sammanlagt tillför vi 15 miljoner kronor till primärvården, utöver majoritetens förslag.

Fyra miljoner lägger vi på att få bättre fart och struktur på det förebyggande arbetet i länet. Vi gläder oss åt att majoriteten äntligen har anammat vårt förslag om förebyggande hembesök, som vi fört fram i flera år. Det är min förhoppning att ni gör det även med hälsoundersökningar för 40, 50 och 60-åringar. Våra grannlän har genomfört det, med gott resultat.

Dessutom är vi beredda att satsa på att göra det mer attraktivt att arbeta i landstinget, för att minska beroendet av hyrbolag.

Nu är det upp till den rödgröna majoriteten att ansluta sig till våra förslag. Bifall till Alliansens samtliga förslag!

Gudrun Brunegård
Oppositionsråd (KD)