Hur går det med införandet av daglig fysisk aktivitet i skolorna?

Interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Lis-Astrid Andersson (S)

Hur går det med införandet av daglig fysisk aktivitet i skolorna?

Sambandet mellan fysisk aktivitet och förbättrade skolprestationer är väl dokumenterade i forskningen. Det är inte bara den fysiska hälsan som förbättras, med minskad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Som bonus stärks koncentrationsförmågan, liksom förmågan att lösa exempelvis matteproblem. Som resultat förbättras även betygspoäng.
I september 2015 beslutade kommunfullmäktige att bifalla Kristdemokraternas motion om att införa daglig fysisk aktivitet i skolorna, genom att ge rektorerna i uppdrag att ta fram möjliga förslag, inom befintlig ram.

Nu har det gått ett och ett halvt år och frågan är mer aktuell än någonsin, inte minst genom att regeringen aviserat att fler idrottstimmar ska införas i schemat från 2019. I Vimmerby finns på vissa skolor planer på ett pulsprojekt. Man kan dock uppnå goda effekter med relativt enkla medel, vilket olika projekt runt om i landet har visat. På en del skolor har man förlängt skoldagen för att lägga in ett pass med friluftsaktiviteter, som raska promenader, orientering, skridskoåkning eller bollspel någon gång under skoldagen, på andra håll har man utökat ämnet idrott och fördelat lektionerna över veckans dagar.

Jag skulle nu vilja få en redovisning av på vilket sätt motionens intentioner om att införa daglig fysisk aktivitet för att förbättra hälsa och skolresultat har genomförts i var och en av kommunens skolor.

Vimmerby den 26 maj 2017

Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna

Knyt kompetens till landstinget genom resursenheter och överanställning!

Interpellation till Lena Segerberg (S) och Yvonne Hagberg (S)

Resursenheter och överanställningar för att knyta kompetens till landstinget

Sjuksköterskebrist och bemanningssvårigheter är dominerande frågor i dagens sjukvård. Hur ska landstinget kunna konkurrera med andra arbetsgivare för att kunna bemanna livsviktiga funktioner i vården? Grundläggande är självklart att vara en attraktiv arbetsgivare, som ger lön efter ansvar och kompetens, god arbetsmiljö, rimliga arbetstider, med tid för återhämtning efter tunga arbetspass, goda möjligheter till kompetensutveckling och att vars och ens kompetens tas till vara. Kanske behöver landstinget också i viss mån vara mer flexibelt och ta tillvara kompetenta yrkespersoner, även om det för tillfället inte finns någon akut brist inom just det området.

Inom några verksamheter finns det en resursenhet, som samlar ett antal medarbetare utöver den fasta bemanningen på kliniken. Från denna resursenhet kan en medarbetare med rätt kompetens avdelas till en enhet där det finns behov. Det kan exempelvis vara en sjuksköterska eller undersköterska med deltidsanställning, som vill öka sin tjänstgöringsgrad och är beredd att hoppa in då vakanser uppstår inom ett visst område.

Såvitt vi känner till finns det bara resursenheter kopplade till sjukhusen i nuläget. Det kan dock finnas skäl att inrätta sådana inom fler områden, exempelvis inom ambulanssjukvården. Om man ser över ett visst geografiskt område finns förmodligen nästan ständigt behov av vikarier på grund av föräldraledigheter, sjukskrivningar och semestrar. En sådan resursenhet skulle också bidra till större kontinuitet och skulle minska behovet att ringa in timanställda vikarier, med all den osäkerhet som det innebär för dessa vikarier.

Ett annat alternativ är att strategiskt knyta kompetens till en enhet genom överanställning. Om landstinget händelsevis råkar vara fullbemannat inom det aktuella kompetensområdet, kan man på så sätt undvika att en person med viss önskvärd kompetens flyttar från området eller går till annan arbetsgivare. En medarbetare med specifik kompetens kan i många fall vara beredd att vara flexibel och arbeta på olika arbetsplatser inom en viss geografisk area, om det innebär att man får möjlighet att arbeta inom det fält man valt att specialisera sig.

– Är ni, utifrån ovanstående resonemang, beredda att ge klartecken till fler verksamheter att kunna överanställa alternativt bygga upp resursenheter för att knyta kompetens till landstinget?

Kalmar län den 19 maj 2017

Gudrun Brunegård (KD) Jimmy Loord (KD)
Oppositionsråd Personalutskottet

Beroendecentrum slipper flytta!

Personer med missbruks- och beroendeproblematik har stort behov av trygghet och kontinuitet. Samtalsbehandlingen är en viktig del av uppföljningen för dem som står på tablettbehandling. Oron blev därför stor när personalen fick besked om att alla samtalsbehandlingar skulle avslutas och tablettutdelning skulle samlokaliseras med psykakuten, där det finns mindre möjlighet till kontroll av eventuellt återfall. Lättnaden är därigenom desto större, när det nu står klart att Beroendecentrum blir kvar i sina lokaler i sommar.

Det känns bra, när det går att rätta till ett beslut, så att inte en utsatt patientgrupp riskerar att hamn i kläm.

Pedagogisk omsorg och förskolor med mångfald och valfrihet

Kommunfullmäktige
Vimmerby kommun

Motion
Pedagogisk omsorg och förskolor med mångfald och valfrihet

Familjer och barn är olika och har olika behov. Det som passar de flesta är inte säkert att det är bäst för alla. Det är därför viktigt att kunna erbjuda barnomsorg av olika karaktär och med varierade inriktningar. I Vimmerby kommun finns dock inte någon större variation att välja mellan. Det har exempelvis vid det här laget gått ganska många år sedan de sista familjedaghemmen (”dagmammorna”) försvann. Det var en förlust för de barn som mådde bäst i en hemmiljö, med ett mindre antal barn omkring sig än vad det blir på en stor förskola.

Vi kristdemokrater ställer oss mycket tveksamma till att bygga ytterligare en stordriftsförskola i VOK-området, särskilt i ett läge då kommunens låneskuld är bland rikets högsta, fördelat per invånare. I första hand borde vi till fullo utnyttja andra möjligheter som finns, för att lätta på trycket i barnomsorgen och samtidigt öka landsbygdens livskraft. För övrigt bör alternativa lokaliseringar för eventuella ytterligare förskolor i Vimmerby utredas, för att inte nagga friluftsområdet ytterligare i kanten.

Kommunen borde ta tillvara lagstiftningens möjligheter beträffande barnomsorgspeng. I Vimmerby fungerar den enbart som beräkning för hur stort anslag per barn som tilldelas respektive förskola, men samma peng kan enligt lagen också tillfalla annan form av pedagogisk omsorg, exempelvis föräldrakooperativ, där kooperativet kan anställa behörig personal. Även enskilt drivna familjedaghem kan finansieras med barnomsorgspengen. I sådana fall utgår ersättning för lika många av dagbarnvårdarens egna barn som barn ifrån andra familjer som får sin omsorg i familjedaghemmet. Dessa alternativ behöver marknadsföras bättre.

Vimmerby kommun har en i högsta grad levande landsbygd. Drygt hälften av invånarna bor i staden och resten är fördelade på kransorter och ren landsbygd. De värden som är förknippade med detta borde tas bättre tillvara. Tyvärr lades Pelarne förskola ned, trots folkomröstningens tydliga utfall. Nu vill majoriteten göra sig av med byggnaden, trots kommunens skriande brist på förskoleplatser och att bygdens folk vädjar om att kunna fortsätta använda den som samlingspunkt.

Möjligheten att öppna en andra förskoleavdelning i Djursdala behöver tas tillvara. Enligt samhällsföreningen finns tillräckligt många barn som står i kö för att fylla en avdelning, vilket skulle lätta på trycket inne i Vimmerby.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen i uppdrag

Att ta fram ett regelverk för hur Vimmerby kommun kan dra nytta av
barnomsorgspengens alla möjligheter och marknadsföra dem på
hemsidan,

Att omgående ta fram beslutsunderlag för att snarast möjligt kunna öppna
en andra förskoleavdelning i Djursdala,

Att ta fram beslutsunderlag för att byta ut oljeeldningen i Pelarne skola till
fossilbränslefritt alternativ och parallellt inleda planering för att öppna en
ekologisk förskola i Pelarne,

Att bjuda in fler aktörer att starta fristående förskolor finansierade med
barnomsorgspeng,

Att stimulera intresserade föräldrar att starta familjekooperativ, finansierade
med barnomsorgspeng,

Att marknadsföra möjligheten att starta enskilt drivna familjedaghem och skolbarnsomsorg,

Att återinföra kommunala familjedaghem, samt

Att utreda lämpligaste placering för eventuell ytterligare förskola i staden, ur
ett långsiktigt demografiskt och bostadsperspektiv, och vid behov inleda
planprocess för förskola på Astrid Lindgrens gata, mitt emot VOK-
parkeringen.

Slutligen föreslår vi

Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillskriva regeringen med uppmaning
att återinföra vårdnadsbidraget. Sedan det avskaffades ökade behovet
av förskoleplatser i Vimmerby med ungefär en avdelning.

Vimmerby den 12 maj 2017

Gudrun Brunegård Torbjörn Sandberg
Kristdemokraterna Kristdemokraterna

Satsa på BUP – för barnens skull!

Barn som mår dåligt måste få den vård och behandling de behöver, utan utdragen väntan. Deras familjer behöver stöd för att kunna hjälpa sitt barn eller sin tonåring att orka med tillvaron. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en nyckelroll, men idag har de svårt att klara sitt uppdrag.

Idag har jag besökt BUP Norr. Jag mötte en kompetent och engagerad grupp medarbetare, som börjar ifrågasätta sin förmåga att kunna bedriva patientsäker vård. De går med ständig oro över att ytterligare en kollega ska säga upp sig, i en personalgrupp där det redan finns vakanser inom alla professioner. Det behövs nu särskilda insatser för att skapa energi och motivation för dem som finns kvar att orka fortsätta. Börja diskutera friskvård, resor på arbetstid, arbetstidsförkortning eller vad som behövs!

Det är djupt oroande att höra personalen på BUP berätta hur barn och ungdomar med allvarliga tillstånd drabbas av långa väntetider som följd av den svåra underbemanningen. De medarbetare som finns kvar delar på arbetsbörda som hotar knäcka dem. Flera uttryckte oro över att hela organisationen var nära kollaps. Det skulle vara förödande för de barn och ungdomar verksamheten är till för.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga växer. Samverkan med kommunernas elevhälsa behöver förbättras, så att barnens behov tillgodoses i ett tidigare skede. Vi kristdemokrater vill samla all hälso- och sjukvård för barn och unga i en gemensam organisation, Ungdomshälsan. Det är en fråga som jag själv har fört fram, både som motion till KD-rikstinget 2015 och i motion i landstinget. I Kristdemokraternas vårdbudget skjuter vi till rejält med resurser i ett paket med flera åtgärder för att förbättra barns välmående.

• Förstärkt barn- och ungdomshälsovård, 400 milj kr
• Förstärkt vårdgaranti för kortare väntetider till BUP, 250 milj kr
• Elevhälsogaranti, rätt till kontakt med elevhälsan inom ett dygn, 380 milj kr
• Föräldrautbildning för tonårsfamiljer, 100 milj kr
• Evidensbaserade antimobbningsprogram i skolorna, 250 milj kr

Pruta inte bort demokratin!

Pressmeddelande
Vimmerby den 11 maj 2017

– Det är oroande att företrädare för majoriteten är så maktfullkomliga att de vill pruta bort den breda politiska representationen i kommunfullmäktige. Med en mindre fullmäktigeförsamling finns det plats för färre partier. Det underminerar demokratin, om det blir en större andel invånare som saknar företrädare som de känner representerar deras åsikter.

Det säger Gudrun Brunegård, ordförande för Kristdemokraterna i Vimmerby, med anledning av att företrädare för Socialdemokraterna och Moderaterna uttryckt en inriktning att minska ned kommunfullmäktige, redan innan den parlamentariska arbetsgruppen inlett sitt arbete. Gruppen ska ta fram förslag till hur den politiska organisationen ska se ut nästa mandatperiod.

– Det är viktigt att den politiska organisationen speglar den bredd i åsikter som väljarna uttrycker på valdagen. Vi kristdemokrater har haft synpunkter på den nuvarande modellen. Nämnderna är så små att hela oppositionen endast har två platser att dela på. Det innebär i vissa fall att nämndens ordinarie ledamöter endast representerar tre partier. Det är inte någon god demokratisk representation, när merparten av partierna utestängs från information och beslutsfattande.

– Tänker sig majoriteten att krympa ihop fullmäktige kan det gå så illa i Vimmerby att bara de tre största partierna får något att säga till om. Det kan vi inte acceptera. Därför har Kristdemokraternas styrelse gett våra representanter i den parlamentariska gruppen i uppdrag att verka för att bibehålla 49 ledamöter i fullmäktige och att öka nämndernas storlek, avslutar Gudrun Brunegård (KD).

Vad händer med beroendevården?

Hur påverkas missbruksvården om man samlokaliserar Beroendecentrum i Kalmar med psykakuten, avvecklar samtalsbehandlingarna och blir en ren medicinutdelningsstation? Det undrar jag, efter att ha samtalat med medarbetare på Beroendecentrum angående det besked de fått om förändringar som ska genomföras före sommaren.

50-70 patienter kommer dagligen till Beroendecentrum för att ta Antabus, Metadon eller liknande. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska patienter med sådan behandling ha daglig, övervakad tillsyn med psykosocialt stöd, framför allt under de första månaderna av behandlingen. Hur går det ihop med beskedet till medarbetarna, att alla pågående samtalsbehandlingar ska avslutas under de närmaste veckorna och patienterna sedan endast ska erbjudas medicinbehandling?

Personalen på Beroendecentrum känner patienterna väl och kan se när det strular. På psykakuten finns endast en toalett. Den är inte tillfredsställande utrustad för att ta övervakade urinkontroller vid misstänkt återfall, jämfört med de tre toaletterna i nuvarande lokaler. Förändringen innebär överhängande risk att återfall inte upptäcks i tid.

Missbruket har förändrats under de senaste tio åren. Tyngre droger förekommer tidigare i ”missbrukskarriären”. Heroinmissbruk har blivit vanligare, även bland yngre. Det är vårdens skyldighet att följa angivna rutiner för att förbättra patienternas förutsättningar att ta sig ur beroendet.

Jag har för avsikt att ställa en interpellation i ärendet vid kommande landstingsfullmäktige. Det här kan bli några av frågorna:
Varför riskera patientsäkerheten för en väldigt skör grupp, med stort behov av kontinuitet i personal, som känner igen dem som personer och som kan se när det strular?
Varför avsluta samtal, tvärt emot Socialstyrelsens föreskrift, och bli en ren medicinutdelningsfabrik?
Anser ansvariga landstingsrådet Linda Fleetwood (V) att förändringarna är patientsäkra?

Jämlik vård i livets slutskede

Självklart ska varje invånare i vårt län kunna känna sig trygg i att få bästa möjliga vård, oavsett var i länet man bor. Den principen ska vara ett rättesnöre inom hela landstinget. Vi i Alliansen strävar efter att rätta till varje detalj där vi ser att jämlika villkor inte råder.

Ett sådant område är vården i livets slutskede, den så kallade palliativa vården. För dem som kan vårdas i hemmet finns likartade palliativa rådgivningsteam i länets olika delar, som stöttar såväl den aktuella familjen som personalen i hemsjukvården.

För dem som behöver vård på sjukhus under den sista tiden är det dock stora olikheter. I Kalmar finns en palliativ vårdavdelning. I Oskarshamn finns ett antal palliativa vårdplatser samlade på en medicinavdelning.

I Västervik, däremot, är enstaka palliativa vårdplatser utspridda på medicin-, kirurg- och kvinnokliniken. Inga särskilda rum är utpekade, utan det kan variera. Det betyder att man inte kan avskilja särskilt utbildad personal, med ett särskilt förhållningssätt som fokuserar på de palliativa patienternas fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Istället riskerar den stress som råder på en vårdavdelning påverka personalen.

Detta har landstingets revisorer påtalat flera gånger. 2006 beslutade landstingsfullmäktige att det ska finnas samlade palliativa enheter på alla tre sjukhusen. Alla fyra allianspartierna har gång på gång upprepat kravet på att samla de palliativa vårdplatserna i Västervik till en palliativ vårdenhet. Hittills har våra krav avvisats av den rödgröna majoriteten. De har försökt komma ifrån frågan på olika sätt, men det förändrar inte den ojämlikhet som råder i länet.

Det är snudd på skandal att elva år nu har gått sedan fullmäktiges beslut att inrätta en palliativ enhet även i Västervik. Vi kristdemokrater och övriga allianspartier kommer inte att släppa frågan. Så snart det öppnar sig en möjlighet till praktisk lösning vill vi att det ska genomföras.

Självklart ska döende patienter som inte kan vårdas hemma ha rätt att få samma goda omvårdnad i norra länsdelen som i södra.

Gudrun Brunegård (KD)

Doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård

Motionärerna Gudrun Brunegård och Maud Ärlebrant, tillika ordförande och vice ordförande i KDK Kalmar län.

Motion

I vårt samhälle lever numera människor från många kulturer sida vid sida. Vilsenheten kan vara stor när man möter vårt moderna västerländska samhälle, om man exempelvis kommer från en kultur med svagt utbyggd hälso- och sjukvård, men med stark sammanhållning i byn eller klanen. Denna vilsenhet kan exempelvis leda till att en gravid kvinna inte följer kontrollerna på mödravården och att risker för modern eller barnet därför inte upptäcks i tid.

Men vem kan hjälpa att förstå vårt samhälle, långt från hemlandets trygghet?

Doula är ett begrepp som börjar sprida sig. Ordet är grekiska och betyder ”kvinna som ger omvårdnad”. Doulan har inget medicinskt ansvar, utan är till för att vara ett stöd till föräldrarna. På flera håll i världen finns doulor för blivande föräldrar oavsett etnisk bakgrund.

Effekten av en stödjande doula har mätts i flera internationella vetenskapliga studier och visar på mycket goda resultat. Med en doula minskar antalet kejsarsnitt, förlossningens längd, behovet av medicinsk smärtlindring och önskemål om ryggbedövning. Av studierna framgår också att föräldrar som haft stöd av doula är mer delaktiga i förlossningen och känner sig mer tillfreds med sin upplevelse. Det finns även särskilda utbildningar för doulor, som leder till en certifiering.

I områden med många nyanlända, exempelvis Angered i Göteborg, ger Hälso- och sjukvårdsnämnderna ett särskilt stöd till doulor som samtidigt är kulturtolkar. Gravida kvinnor som inte talar svenska kan på så sätt få en stödperson under graviditet, förlossning och eftervård. Doulan förklarar, ger trygghet och hjälper till med kommunikationen mellan kvinnan och vårdpersonalen. Det upplevs ha bidragit tills större trygghet för nyanlända kvinnor. De har i större omfattning gått på kontroller under graviditeten och eventuella risker har kunnat upptäckas tidigare.

Vi vill med hänvisning till ovanstående att landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag

att utreda om doulor i strategiska geografiska områden skulle bidra till bättre hälso- och sjukvård för några grupper i vårt län, och i så fall ta initiativ till att utforma
ett förslag till hur det kan genomföras.

Gudrun Brunegård Maud Ärlebrant
Kristdemokraterna Kristdemokraterna

Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar

Motion

Vid mötet med personer med funktionsnedsättningar kan man som vårdpersonal behöva vara extra förberedd, för att underlätta mötet med vården för en person som redan har en utsatthet. Att undvika parfymerade produkter är väl numera en självklarhet för de allra flesta som möter doftallergiker, att vara vänd mot en hörselskadad person när man talar, och helst ha ansiktet belyst, likaså.

Det finns dock ett stort antal varierade funktionsnedsättningar och det kan vara svårt som vårdpersonal att hålla reda på allt. I vissa fall kan det finnas särskilt anpassade hjälpmedel eller lokaler, som nyanställda eller vikarier inte känner till per automatik, eller ens erfaren personal, om det gäller en mer sällsynt patientgrupp. I vissa fall kan en person med en specifik funktionsnedsättning ha kunskap om sådana speciallösningar, men det kan inte förutsättas att man i ett akut sjukdomstillstånd ska ha ork och förmåga att samtidigt kunna informera vårdpersonalen om hur man behöver bli omhändertagen för att inte tillståndet ska förvärras.

Det skulle därför underlätta om det exempelvis under en lätthittad flik på landstingets intranät Navet kunde finnas en samling med sådana tips och råd. Dessa skulle lämpligtvis kunna tas fram i samarbete med de olika funktionshindersorganisationerna och –föreningarna, som har god kännedom både om den egna funktionsnedsättningen och lokala förhållanden.

Det skulle också kunna finnas ett individuellt dokument, som personen exempelvis själv bär med sig eller skulle kunna finnas kopplad till journalen, som beskriver det som vårdpersonalen behöver veta för att kunna ge bästa möjliga vård, omsorg och bemötande.

Jag föreslår därför

Att landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att i samarbete med länets funktionshindersföreningar ta fram tips och råd om bemötande och praktiska frågor gällande olika typer av funktionshinder och hur man på bästa sätt gör sådan kunskap lätt tillgänglig för vårdpersonal.

Kalmar län den 18 april 2017

Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna