Bara fem kommuner svarade om planer mot hedersförtryck och våld

Som ordförande för KDK Kalmar län har jag idag hållit presskonferenser om kommunernas svar på vår skrivelse om handlingsplaner vid hedersrelaterat förtryck.

För oss i Sverige är det självklart att flickor och kvinnor ska ha samma rättigheter som gäller för pojkar och män. Det gäller både studier och utbildning, att göra egna val av livsstil, val av partner och att bestämma över sin kropp.

Många flickor och kvinnor, och för all del även pojkar, från andra kulturer lever dock under andra förutsättningar här i vårt land. Ingen ska behöva utsättas för att tvingas att gifta sig eller bli utsatt för könsstympning. Därför är det viktigt att det finns lagar och regler som förbjuder tvång och våld, med en tydlig straffskala för den vårdnadshavare som utsätter sitt barn för sådant. I både förskola, skola och SFI ska det informeras om hur vi i Sverige ser på frågan och om barnets rätt till skydd. Flickor, kvinnor och pojkar som riskerar att utsättas ska veta att de har rätt till stöd och skydd från samhället.

I december skickade Kristdemokratiska Kvinnoförbundet (KDK) i Kalmar län en skrivelse till de tolv kommunerna, där vi ställde följande frågor:

  • Har personalen i förskola, skola och socialtjänst utbildats i hur man känner igen tecken på att en flicka eller kvinna lever i riskmiljö för att utsättas för hedersrelaterat tvång och/eller våld?
  • Finns handlingsplaner utarbetade för hur personal ska agera om man befarar att någon riskerar att tvingas utsättas för könsstympning eller tvångsäktenskap?
  • Hur agerar kommunens befattningshavare om det kommer till er kännedom att någon har utsatts för något av ovanstående?

Några kommuner svarade direkt efter jullovet, en kommun dröjde till efter sportlovet. Men sju kommuner har inte svarat alls (även om en tjänsteperson i Kalmar uttryckte lite dåligt samvete för att man inte svarat, när vi möttes i ett annat sammanhang för någon månad sedan).

Det är min förhoppning att någon form av arbete pågår i alla kommuner. Det blir nu mina KDK-kollegors uppgift i de berörda kommunerna att ta reda på vad det finns för beredskap, vilka förebyggande insatser som görs – och hur man agerar när det upptäcks att någon blivit utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld av något slag.

Här kan du läsa skrivelsen: KDK skrivelse hedersförtryck

Och här finns en sammanställning av svaren. KDK Sammanställning kommuners svar på skrivelse hedersvåld

Nytt Västerviks sjukhus vid E22?

Maud Ärlebrant, Gudrun Brunegård och Kerstin Lahi framför Västerviks sjukhus.

Landstingsfullmäktige

Landstinget i Kalmar län

Motion

Utred fördelarna med att bygga nytt Västerviks sjukhus vid E22

Västerviks sjukhus är livsviktigt för befolkningen i norra och mellersta delarna av Kalmar län. Kalmar län är långsträckt, med stora avstånd från norr till söder. Länssjukhuset i Kalmar ligger allt för långt söderut för att kunna ge basal akut sjukvård till invånarna i norra länsdelen.~

Men Västerviks sjukhus består till stora delar av ålderstigna och ofunktionella byggnader, inträngda på en långsmal tomt mitt inne i stadsbebyggelsen. Det saknas nödvändigt utrymme att tillfälligt förlägga verksamheter någon annanstans på sjukhusområdet. Det har fördröjt den sedan länge efterfrågade ombyggnationen av hus 7, där särskilt kvinnokliniken och neonatalavdelningen för de för tidigt födda barnen är i akut behov av funktionella lokaler. Andra delar av sjukhusets äldre delar har egentligen tömts på verksamhet på grund av lokalernas skick, men nyttjas ändå, i brist på annat.~

En komplicerad plan för i vilken ordning de olika projekten behöver utföras för att ge utrymme för sådana evakueringsplatser, leder till att processen blir så utdragen i tid, att man behöver göra tillfälliga renoveringar på psykiatrihuset, trots att ett nytt psykiatrihus är bland de första leden i kedjan.

Placeringen mitt inne i staden medför att såväl patienter som personal, ambulansutryckningar och varutransporter behöver snirkla sig in via den långa infartsleden, genom handels- och bostadsområden, med ökad belastning på gatunätet och risk för olyckor. Reservförsörjningen vid ett krisläge kan vara betänklig.~

Parkeringsplatserna räcker inte alltid till för patienter och personal, eftersom det stadsnära läget gör att även allmänheten nyttjar sjukhusets parkeringsplatser. När den sedan länge beslutade psykiatribyggnaden läggs på en av de få fria ytorna på sjukhusområdet lär parkeringsproblemen bli än värre.~

Allt detta sammantaget visar att nuvarande placering av Västerviks sjukhus är långt ifrån optimal. Dessvärre finns inga lediga granntomter att expandera på.~

Av och till har tanken att flytta hela sjukhuset till infarten från E22 lyfts. Enligt vår bedömning skulle ett sådant förslag kunna medföra flera vinster. Hela sjukhusets alla delar skulle få ändamålsenliga lokaler, inbördes placerade enligt genomtänkta vårdlogiker. Ambulanstransporter till och från sjukhuset skulle nå fram avsevärt snabbare. Enligt ekonomiska bedömningar skulle kostnaden för en nybyggnation snarare bli lägre än att lappa och laga de omfattande renoveringsbehoven på befintliga byggnader.~

Vi vill satsa på ett modernt och funktionellt sjukhus för norra länsdelen. Om en utredning ur ett helhetsperspektiv finner det lämpligt att genomföra en nybyggnation, utifrån det vi i denna motion redovisat, så är vi övertygade om att en nybyggnation av sjukhuset vid E22 också skulle vara en tydlig signal om att Västerviks sjukhus också i framtiden behövs som akutsjukhus för norra delen av länet.

Vi vill därför att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag

Att utreda möjligheten att placera Västerviks sjukhus vid E22 utifrån ett funktionellt, ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv, med beaktande även av säkerhetsaspekterna, jämfört med motsvarande aspekter om nuvarande placering bibehålls.

Västervik den 28 maj 2018

Gudrun Brunegård

Kerstin Lahi

Maud Ärlebrant

Förbättra dialogen med företagarna!

Lyhörd dialog med företagarna livsviktig för kommunen!

Man kan inte bli annat än bedrövad när man ser hur Vimmerby återigen dalat i Svenskt Näringslivs enkät. När en av de svaga punkterna återigen visar sig vara attityden till företagande bland kommunens politiker och tjänstemän, då är det riktigt allvarligt.

Det är i företagandet som resurserna till välfärden skapas. En svällande offentlig sektor behöver ett inflöde av resurser. Det kan bara skapas genom den privata sektorn. Genom att det går bra för ett privat företag ökar sysselsättningen, fler människor kommer i arbete och betalar skatt. Alf Svensson (KD) kallade företagandet för ”loket som drar hela välfärdståget, där vagnarna heter Skola, Vård och Omsorg”. Därför är det en mycket allvarlig signal när företagare inte upplever att den kommunala servicen fungerar.

Vimmerby har under åren uppvisat en kraftigt svängande kurva, från långt över rikets snitt till lika långt under och upp emot snittet, innan den vek nedåt igen.

En del saker har vi svårt att påverka, som hur kommunikationer och infrastruktur ser ut. Vi kan svårligen konkurrera med Markaryds läge vid en av Sveriges trafiktätaste Europavägar, på lagom avstånd till den dynamiska Öresundsregionen. Det sammanvägda värdet i årets mätning i Markaryd är 4,52 mot Vimmerbys 3,02.

Men vi skulle verkligen kunna påverka attityderna till företagande!

Just i Markaryd finns kommunalrådet Bengt Germundsson (KD), som med stor framgång leder kommunens arbete. Redan när jag satt i kommunstyrelsen och arbetsutskottet försökte jag, inspirerad av honom, verka för en tätare dialog med företagarna.

Åtskilliga gånger har jag föreslagit att vi, liksom i Markaryd, skulle inleda varje kommunstyrelse och arbetsutskott med studiebesök på ett företag. Det skulle vara en väl investerad timme. Under en mandatperiod skulle man på så sätt hinna besöka något hundratal företag i kommunen. Jag är övertygad om att det skulle bli en drivkraft till förbättring, att höra deras villkor och förutsättningar. Jag upprepade förslaget vid Företagarnas utfrågning på Stadshotellet för några månader sedan, men tyvärr har ännu ingen tagit upp vårt förslag.

Liksom i Markaryd har vi kristdemokrater i Vimmerby försökt införa tjänstegarantier, för att förtydliga kommunens uppdrag gentemot befolkning och företag och ge kompensation vid förseningar, exempelvis i form av nedsatta avgifter. Tyvärr visade sig motståndet vara stort i den kommunala byråkratin. Efter vår motion infördes en tjänstegaranti i några av nämnderna, men i de verksamheter som arbetar gentemot företag har dessvärre aldrig några tjänstegarantier införts.

Vimmerby behöver ett blomstrande företagande. Därför behövs lyhörda politiker och kommunala tjänstemän, som kan rensa i regelkrångel och lotsa genom byråkratin. Tänk på det när du röstar i hö

Mindre barngrupper och fler förskoleenheter

Många föräldrar upplever att deras barn blir stressade av stora barngrupper. Skolverket pekar på studier som visar att stora barngrupper kan skapa otrygghet hos små barn. Kristdemokraterna vill därför minska barngrupperna. Vi har lagt bifogade motion i fullmäktige.

Kommunfullmäktige
Vimmerby kommun

Motion
Mindre barngrupper och fler förskoleenheter
Barn är olika och har olika behov. Behoven förändras också efter barnets utvecklingsfaser. Små barn behöver små grupper med ett begränsat antal vuxna att knyta an till, för att känna trygghet och utvecklas väl.

Därför har Skolverket 2016 rekommenderat att för barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Skolverkets riktmärken för barngrupper ska bidra till att kommuner och fristående förskolor kan skapa en bra förskola för barnen.

Enligt Skolverkets statistik var genomsnittet för barngruppernas storlek i Vimmerby 16,6 år 2014. Ingen uppgift finns tillgänglig för åldersgruppen 1-3 år. Man kan dock befara att barngruppernas storlek för de minsta barnen ligger över rekommendationen.

För stora grupper påverkar enligt Skolverket både barn och personal. Studier visar också att barn som har gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter när de sedan går i skolan. Personaltäthet är viktigt men stora barngrupper är i sig ett problem, i synnerhet för de yngsta barnen. Stora barngrupper leder till att barnen tvingas ha relationer till för många andra barn och vuxna vilket påverkar tryggheten. Studier visar också att förskolepersonal i många fall upplever att barngrupperna är för stora och att det leder till att pedagogiken blir lidande.

Med detta i åtanke är vi fortsatt mycket tveksamma till den rådande trenden i kommunen, med allt fler mastodontförskolor, med många avdelningar som samarbetar. Det ger barnen ännu fler barn och vuxna att relatera till, än de som ingår i den egna gruppen, och kan riskera att öka otryggheten ytterligare. Vår uppfattning är att kommunen därför bör avbryta planeringen av en tredje förskola i VOK-skogen och istället planera för fler mindre enheter, exempelvis en andra avdelning i Djursdala.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen i uppdrag

Att ​ta fram aktuell statistik för hur stora barngrupperna är för olika åldersgrupper i kommunen,
Att ​ta fram underlag för hur man i etapper ska kunna uppnå Skolverkets
rekommendationer med sex till tolv barn i grupper för barn mellan ett och tre år, samt
Att​avbryta planeringen för en tredje förskola i VOK-skogen och istället planera för fler mindre förskolor.

Vimmerby den 22 maj 2018

Gudrun Brunegård​Torbjörn Sandberg​Ola Gustafsson

Utbilda fler medicinska sekreterare!


Gudrun Brunegård, Arne Sjöberg och Jimmy Loord vill att landstinget ska utbilda fler medicinska sekreterare, för att avlasta läkare och sjuksköterskor administrativa uppgifter, så att de istället kan ägna sig åt mötet med patienten.

Pressmeddelande
Kalmar den 8 maj 2018

– Det råder stor brist på kompetent personal inom en rad områden inom hälso- och sjukvården. Det är då viktigt att avlasta läkare, sjuksköterskor och undersköterskor administrativa uppgifter, så att deras specifika kompetenser används på bästa sätt i mötet med patienten. De medicinska sekreterarna har där en nyckelroll.

Det säger oppositionsrådet Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, med anledning av att Kristdemokraterna lägger en motion om att kunna utbilda medicinska sekreterare på någon eller några fler av landstingets folkhögskolor.

Medelåldern är relativt hög bland landstingets medicinska sekreterare. Inom en femårsperiod kommer 150 av de 426 medicinska sekreterarna fylla 65 år, dvs en dryg tredjedel av kåren.

– Jag brukar jämföra de medicinska sekreterarna med blodomloppets lilla kretslopp, som syresätter hjärtat och rensar från koloxidpartiklar. Det arbete de gör är tidsbesparande för hela organisationen. Läkare och sjuksköterskor har otrolig nytta av det administrativa stödet. Deras uppgift kommer bli än större med den IT-utveckling som pågår. Utöver de uppgifter de redan gör skulle de kunna avlasta första linjens chefer med administrativt stöd i Heroma och administration kring sjukskrivningar och rehabärenden bland personalen. Vi skulle behöva fler medicinska sekreterare för att ytterligare avlasta administrativa uppgifter och effektivisera vårdflödet, säger Arne Sjöberg, som utöver sitt uppdrag som landstingsledamot till vardags arbetar som läkare och verksamhetschef på länssjukhuset.

– Vi känner stor frustration över landstingets problem att bemanna hälso- och sjukvården. Det inger oro att så stor andel av de medicinska sekreterarna närmar sig pension, utan att det finns något naturligt tillflöde. Den YH-utbildning som tidigare fanns i Nybro förlorade statsbidraget härom året och lades ned. Därför är det angeläget att vi i landstinget tar tag i saken på egen hand, säger Jimmy Loord, landstingsledamot och Kristdemokraternas representant i personaldelegationen.

– Att avlasta den hälso- och sjukvårdsutbildade personalen administrativa uppgifter är helt rätt väg att gå. Sedan mycket lång tid finns en utmärkt utbildning i medicinsk administration vid Vimmerby folkhögskola. De medicinska sekreterare som utbildas där får snabbt jobb i hela norra och mellersta länsdelen. Därför vore det naturligt att starta liknande utbildning i södra länsdelen, förslagsvis på Högalids folkhögskola, avslutar Gudrun Brunegård.

Börja planera för att bygga helikopterplatta vid sjukhusen!

Landstingsfullmäktige
Landstinget i Kalmar län

Motion
Börja planeringen för att bygga ambulanshelikopterplattor!

Ambulanshelikopter räddar liv och minskar lidande, genom att snabbt vara på plats med intensivvårdsläkare, som kan ställa diagnos och inleda behandling direkt vid olyckor eller vid svåra akut sjukdomar som stroke eller hjärtinfarkt.

Ambulanshelikoptern kan under pågående intensivvårdsbehandling transportera patienten till rätt instans, vare sig det gäller PCI-lab i Kalmar, neurokirurgen eller brännskadeavdelningen i Linköping eller akutmottagningen i Västervik.

Med anledning av den pågående nivåstruktureringen, när behandlingen vid ett antal diagnoser ska behandlas vid särskilt utpekade sjukhus med specifik kompetens, kommer även transporter mellan sjukhusen att öka. I en del fall kan patienten opereras vid en högspecialiserad klinik och sedan i relativt nyopererat skick transporteras till hemsjukhuset. Långa sådana transporter kan med fördel göras med ambulanshelikopter istället för att blockera en vägambulans kanske en hel dag. Erfarenheten från landsting/regioner med struktur som liknar Kalmar län och som har ambulanshelikopter är att man har omkring tio uppdrag om dagen.

Kristdemokraternas motion ”Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård” föreslås besvaras med att landstingets ledamöter i Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen initierar en dialog om en eventuell gemensam helikopterambulansverksamhet för sjukvårdsregionen samt att genom landstingets ledamöter i Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg följa utvecklingen nationellt.

Detta är ett stort steg framåt. Vi bedömer det inte osannolikt att Landstinget i Kalmar län inom några år kommer att finnas med i någon typ av samverkan kring en ambulanshelikopter. Det är därför angeläget att rusta för att en sådan ska fungera optimalt. Det är då inte lämpligt att vara beroende av landningsplats på ett flygfält fler kilometer från sjukhuset, vilket kräver tidsödande och för patienten påfrestande omlastningar. Självklart behöver länets tre sjukhus helikopterplattor i direkt närhet till respektive sjukhus, med möjlighet till omedelbar transport till operations- och intensivvårdsavdelningar via hiss och kulvert.

Det är en brist att detta försummats vid de stora om- och tillbyggnationer som nyligen genomförts vid sjukhusen. Det är därför hög tid att undersöka möjligheten att

exempelvis lägga en helikopterlandningsplats ovanpå någon av de befintliga byggnaderna eller på lämplig plats strax intill respektive sjukhus.

Vi föreslår därför landstingsfullmäktige ge landstingsstyrelsen i uppdrag

Att omgående börja planeringen för ambulanshelikopterplatta i direkt anslutning till vart och ett av länets tre sjukhus.

Kalmar län den 4/5 2018

Gudrun Brunegård
Kerstin Lahi
Chatrine Pålsson Ahlgren
Arne Sjöberg
Jimmy Loord

Äntligen en framgång i ambulanshelikopterfrågan!


Vid ambulanshelikoptern i Värmland, som jag studerade närmare våren 2017.

Ända sedan sommaren 2010 har Kristdemokraterna i Kalmar län drivit frågan om att länet skulle behöva en ambulanshelikopter för att snabbare kunna vårda och transportera patienter efter allvarlig olycka, brännskada eller svår akut sjukdom, som hjärtinfarkt eller stroke och sjuka, för tidigt födda barn.

2017 lade vi en motion om att samverka med Region Östergötland och Region Jönköpings Län kring en ambulanshelikopter för Sydöstra Sjukvårdsregionen. Svaret på den motionen är nu på väg fram, med ett för första gången . När ärendet hanterades i landstingsstyrelsens arbetsutskott lade jag bifogade protokollsanteckning.

Landstinget i Kalmar län

Landstingsstyrelsens arbetsutskott den 17 april 2017
Ärende 29. Motion 19/2017 Ambulanshelikopter till Sydöstra sjukvårdsregionen (SÖSR) för mer jämlik vård Diarienummer 170556

Protokollsanteckning

Sedan 2010 har Kristdemokraterna i Kalmar län drivit frågan om ambulanshelikopter i landstinget. Inledningsvis fick vi som partigrupp utstå en hel del förklenande omdömen för att vi kom med förslaget. På olika sätt antyddes att detta var ett helt onödigt förslag. Nu är det ett annat och mer konstruktivt tonläge, vilket vi välkomnar.

Hela tiden har vi när vi drivit frågan gjort det i syfte att förkorta transporttiderna vid allvarlig akut sjukdom eller trauma. Vi har konstaterat att vården inte är jämlik, med tanke på att sydöstra och södra Sverige helt står utan ambulanshelikopter, trots betydande avstånd och långa transporttider via vägambulans. Detta speglas bland annat i högre risk för dödsfall inom 90 dagar efter stroke och inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Med senare års nivåstrukturering och fördelning av olika behandlingar mellan olika sjukhus – i riket och inom länet – har dessutom behovet att transportera patienter ökat kraftigt. Vi anser det angeläget att invånare och besökare i Kalmar län ska ha tillgång till lika snabb och säker vård och behandling som i övriga delar av landet.

Vi ser det som en framgång när nu övriga partier i vårt landsting lägger detta förslag och vi ställer oss därför bakom förslaget att besvara motionen med att ge landstingets ledamöter i Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen i uppdrag att initiera en dialog om eventuell gemensam organisation för ambulanshelikopter i sjukvårdsregionen, samtidigt som landstingets ledamöter i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg bevakar frågan ur ett nationellt perspektiv.

Vi förutsätter att uppdragen nu äntligen leder till konkret handling. Ett löfte från oss, lika säkert som när vi började driva frågan, är att vi inte ger oss förrän det blir verklighet och där vi i sydöstra Sverige får samma förutsättningar till ambulanshelikopter som gäller i stora delar av övriga Sverige.

Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna

277 för – 4 emot ambulanshelikopter!


Glascylindern för Ja fylldes snabbt med flirtkulor, från alla seniorer som ville uttrycka stöd för Kristdemokraternas krav.

”Vill du också ha en ambulanshelikopter i Kalmar län?” Den frågan ställde Kristdemokraterna vid Seniorgalan i Västervik tidigare i veckan.

Det var ingen tvekan om vad deltagarna vid Seniorgalan i Västervik tycker! Vår opinionsmätning, som gick ut på att lägga flirtkulor i glasrör märkta med Ja eller Nej, drog stor uppmärksamhet till sig. Periodvis var det tjockt med folk som ville visa vad de tycker i frågan. Många påtalade Västerviks utsatta läge, med sin vidsträckta, befolkade skärgård.

Ambulanshelikopter räddar liv och minskar lidande. Genom att läkare snabbt kommer på plats och kan inleda behandling minskar risken för kvarstående men efter en trafikolycka, stroke eller hjärtinfarkt. Detsamma gäller exempelvis för tidigt födda barn.

Tack vare snabb transport till rätt kompetens, med intensivvårdsläkare under hela transporten, minskar lidandet hos den enskilde patienten. Det är gynnsamt även för samhällskostnaderna, då rehabiliteringen går snabbare och personen kan komma tillbaka i arbete fortare. Det framgår av åtskilliga utredningar, både här i Sverige och internationellt.

Det vi nu kunde se på Seniorgalan är en hoppfull signal inför valet när det gäller att få stöd för ambulanshelikopter. Ingen kan tveka på detta tydliga uttryck för vad seniorer i Västervik tycker.

Gudrun Brunegård (KD)
Oppositionslandstingsråd

Maud Ärlebrant (KD)
Landstingspolitiker

Totalförbjud barnäktenskap i Sverige

Att bli tvingad till ett giftermål med någon du aldrig träffat i ett land långt borta, ryckas ur skola från kompisar och det som kommit att bli ett hemland – det är verklighet för alldeles för många i Sverige.

Svensk lagstiftning har släpat efter. Alliansregeringen tog initiativ till ett flertal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap 2014. Alliansregeringen tog dessutom initiativ till en rad åtgärder för att förhindra äktenskapstvång, bland annat skärptes de dåvarande reglerna till att även innefatta situationer där den unges utsatthet utnyttjas utan att det nödvändigtvis förekommer tvång.

Trots det uppdagades behovet av fler åtgärder. Förbudet mot barnäktenskap täcker inte äktenskap som ingåtts utomlands och där ingen av parterna har svensk anknytning. Många barn som gifts bort i sitt hemland har därför fortfarande ansetts vara gifta när de sökt asyl i Sverige. Påtryckningar från Alliansen ledde till att regeringen tillsatte en utredning som skulle täppa igen hålen i lagstiftningen. Utredningen blev klar under vintern men ville låta en undantagsbestämmelse om synnerliga skäl vara kvar. Men inget barn under 18 år ska någonsin räknas som gift i Sverige, oavsett om det fanns anknytning till Sverige eller inte då äktenskapet ingicks.

Nu har frågan behandlats i riksdagen. Allianspartierna vann majoritet med kravet om totalförbud mot barnäktenskap. Helt obegripligt nog framhärdar regeringen S, MP med stöd av V i att behålla särskilda skäl för barnäktenskap. Ett svek mot flickorna!

Nolltoleransen måste vara glasklar – barnäktenskap ska vara totalförbjudet i Sverige. Så stärks skyddet även för de barn som fruktar sommarens ”semester” till ursprungslandet.

Caroline Szyber, riksdagsledamot (KD) och ordförande i civilutskottet,
vice ordförande i Kristdemokraternas kvinnoförbund (KDK)

Gudrun Brunegård, oppositionslandstingsråd (KD) och ordförande i KDK Kalmar län

Ingen mänsklig rättighet att få barn

Replik till Elin Landerdahl och Carl Dahlin

Det är inte för att förhindra barnlängtande personer från att få barn, utan för att skydda barn, kvinnor och deras livmödrar från att bli handelsvaror, som i stort sett hela den svenska kvinnorörelsen, inte bara Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, vill förbjuda surrogatmödraskap. Det förvånar oss att Elin Landerdahl och Carl Dahlin väljer att blunda för de grava missförhållanden som avslöjats, med ett stort antal kvinnor i fattiga länder som utnyttjas.

Det låter på sätt och vis bra, när Elin Landerdahl och Carl Dahlin skriver om surrogatmödraskap och så kan det kanske vara i vissa fall. Men att genomgå en graviditet och en förlossning är något av det mest riskfyllda en kvinna kan utsätta sig för. Det finns en lång rad med allvarliga och rent av livshotande komplikationer som kvinnan kan drabbas av. Är det rätt att utsätta en annan människa, känd eller okänd, och hennes familj och egna barn för sådana risker?

Allt som är tekniskt och medicinskt möjligt är inte lämpligt. Det finns djupt etiska och människorättsliga aspekter på surrogatmödraskap, som inte får komma i skymundan bakom enskilda människors längtan efter barn. Det finns mycket i livet som är orättvist. Ett barn har rätt till sitt liv, sitt ursprung och har rätt att så långt som möjligt växa upp och fostras av sina föräldrar. Det slås fast i FN:s Barnkonvention. Vi har stor respekt för det lidande det innebär att inte själv kunna få barn. Men hur stark längtan efter barn än må vara är det ingen mänsklig rättighet att få barn. Gränsen för hur långt samhället kan gå för att tillfredsställa barnlängtan måste dras vid handel med människor och deras kroppar.

Adoption är en helt annan väg att gå. Där handlar det vanligtvis om ett barn som av någon anledning saknar föräldrar som kan ta hand om det och ge det ett hem att växa upp i. Svenska myndigheter kontrollerar noga att de avgifter som svenska föräldrar betalar i samband med en adoption är rent rättsliga och administrativa avgifter. Handel med barn är självklart inte tillåten, lika lite som handel med kvinnor och kvinnors kroppar.

Oavsett på vilket sätt ett barn kommer till en familj, så är det ett oerhört stort och livslångt ansvar föräldrarna tar på sig, att se till en ny persons behov, att älska, stödja, fostra och ge möjlighet till barnet att utvecklas till sin fulla potential. Ett barn är i beroendeställning. Det finns skäl till varför FN i Barnkonventionen förordnat att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Inte de biologiska eller presumtiva föräldrarnas behov eller önskemål.

Gudrun Brunegård
Ordförande KDK Kalmar län

Maud Ärlebrant
Vice ordförande KDK Kalmar län