Höja arbetsgivaravgiften för unga slår givetvis mot de yngre !

En höjd arbetsgivaravgift för ungdomar kommer slå mot de ungdomar som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Det är känt att det är svårt att få sitt första jobb och en lägre arbetsgivaravgift för ungdomar har gjort det lättare att få sin förata anställning. En möjlighet som nu regeringen tar bort.

Det slår inte bara mot ungdomar utan även mot företag och slår undan för privata företag i de mjuka områdena. Staten kompenserar kommuner för de ökade kostnaderna, men de företag som skall konkurrera får inte den kompensationen. Detta snedvrider konkurrensen och slår undan för en del företag.

Det mest spännande är att en feministisk regering som man kallar sig. Slår mot de företagare som i högre grad än i andra brancher är kvinnor, det vill säga vård och omsorg.
Detta går i samma linje där man vill ta bort valfriheten för människor. Inte bara inom vård och omsorg utan även inom familjepolitiken där man nu tar bort Vårdnadsbidrag och inför en tredje pappamånad.

Sverige behöver en regering som ser till valfriheten och låter varje gemenskap fatta sina beslut.

Larry Söder / Riksdagsledamot

Ebba Busch Thor som ny partiledare för Kristdemokraterna

73275

En enig valberedning föreslår Ebba Busch Thor som ny partiledare för Kristdemokraterna.
– Jag är oerhört glad och tacksam för det förtroende som de kristdemokratiska medlemmarna och valberedningen har gett mig, säger Busch Thor.

Valberedningen kallade till presskonferens under fredagen för att meddela sitt beslut.

– Jag har idag glädjen att meddela att valberedningen enhälligt beslutat att föreslå Ebba Busch Thor till ny partiledare för Kristdemokraterna. Hon är en klok, kompetent och kunnig kristdemokrat, säger valberedningens ordförande Chatrine Pålsson Ahlgren.
– Med ett starkt och brett stöd över hela landet kommer hon att bli en utmärkt kapten för den kristdemokratiska skutan.

Valberedningen fortsätter nu sitt arbete med att ta fram presidium och partistyrelse inför det extra rikstinget den 25 april i Stockholm, där valen till partiledare och övriga funktioner ska ske.
– Det är ett fantastiskt uppdrag att med 21 000 kristdemokrater bidra till en starkare kristdemokratisk röst och öka familjers inflytande, säger Ebba Busch Thor.

God stämning på Vårstämman !

Kristdemokraterna i Halland har haft sin Vårstämma den 14 mars i Falkenberg med ca 35 deltagare. Tillsammans med distriktsordf. Lars Gustafsson och den i april nytillträdde riksdagsmannen för Halland Larry Söder ställer sig stämman sig bakom följande uttalande

”Kristdemokraterna har under de åtta åren i regeringsställning i Alliansen drivit fram fem skattesänkningar för pensionärer på sammanlagt 16,5 miljarder kronor. En historisk bedrift för landets pensionärer!

Kristdemokraterna måste fortsätta att arbeta för lägre skatt för penionärer med särskilt fokus på dem med låga pensioner. Målet är att skillnaden i beskattningen mellan förvärvsarbetande och pensionärer fasas ut.”

Man kunde känna att distriktet är väldigt engagerade inför framtiden. Ny riksdagsledamot genom Larry Söder, Ny Partiledare genom Ebba Busch, Ny partistyrelse samt nya stadgar och reviderat principprogram….. Väldigt bra förutsättningar för ett bättre val 2018.

varstamma15

Barn tar tid och behöver få vår tid

Senast i raden av självutnämnda experter är folkpartisterna Cecilia Wikström och Lars Markstedt (Brännpunkt 9/2). Deras utgångspunkt är att vabbande föräldrar innebär ”störningar i verksamheten” för företagen. De vill därför i all välmening befria föräldrarna från sina snoriga barn genom att arbetslösa istället ska ta hand om barnen. I radio pekar dessutom Markstedt särskilt ut kvinnor i 50-årsåldern som lämpliga för jobbet. Ett eko av paret Myrdals röster hörs när samhällsekonomisk effektivitet lyfts fram som huvudargument.

Försäkringskassan har i återkommande studier konstaterat att dubbelarbetande föräldrar med huvudansvar för hemmet har högre sjukfrånvaro. Inte så konstigt. Dygnet får inte fler än 24 timmar för att vi blir föräldrar. Om samhällets krav och våra egna förväntningar är att ansvaret för ett nyfött barn inte ska rucka på tillvaron är vi dömda att misslyckas. Barn tar tid. Barn behöver vår tid. Barn är helt beroende av att vi vuxna prioriterar deras behov.

Samtidigt är det inte konstigt eller fel att som förälder känna ett behov av att få avlastning. Idag går det att anlita barnvakt för att hämta på förskolan med eller utan Rut-avdrag och att överlåta vab-dagar till någon annan i barnets närhet. Många föräldrar utnyttjar dessa möjligheter och det är bra att de finns.

Istället för att hitta lösningar på hur föräldrar inte ska vabba borde vi försöka hitta lösningar för att barnen ska slippa bli sjuka hela tiden.

Dagens stora barngrupper är anpassade utifrån ekonomin, inte utifrån hur många barn det är lämpligt att ha i en barngrupp. Det tar varken hänsyn till barnets pedagogiska behov eller vilka konsekvenser det får för smittspridning. Vi är beredda att göra de ekonomiska prioriteringar som krävs för att kunna införa ett maxtak på 12 barn för småbarnsgrupper i förskolan. Vi kommer också kämpa för att ge föräldrarna makten över föräldraförsäkringen och barnomsorgspengen. Föräldrarna känner sitt barn bäst och behöver få möjlighet att hitta en barnomsorgsform som passar just dem. Hur många vabbdagar kunde inte undvikas om föräldrar till infektionskänsliga barn hade fler möjligheter att hitta en barnomsorgsform som inte utsätter barnet för ständiga infektioner?

Föräldrars stress beror inte i första hand på att de är föräldrar utan för att det alltför ofta förväntas att det inte ska märkas att de är föräldrar. Något som Cecilia Wikström och Lars Markstedts artikel är ett lysande exempel på. Men det här handlar inte om arbetsgivarens behov eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan om barn och föräldraskap. De allra första åren i ett barns liv är omtumlande och krävande. Låt det ta den tid det behöver så kan vi förebygga både vabbande och sönderstressade föräldrar.

Förslag för en bättre integration

För att kunna ge skydd till människor som flyr undan krig och förföljelse måste vi ta oss an de utmaningar som flyktingmottagandet innebär. De förslag jag presenterar i dag värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar.

Bilderna blir nästan omöjliga att ta in. Halshuggningar. Pojkar med vapen. Drunknade i Medelhavet. Mammor och pappor som bär på blodiga barn. Jag tänker att de borde gråta mer. Både mammorna och papporna och barnen. I stället är blickarna tomma.

En del kommer till Sverige. En liten procent av de som flyr, men ändå ett stort antal. Här blir de en volym. En överskriden prognos. Ett inrikespolitiskt slagträ.

Jag har varit arg och sorgsen denna höst. Över att vi blivit ett land där ingen diskuterar hur vi ska lösa samhällsproblem för att alla är upptagna med att klistra etiketter på varandra. Över att vi inte ser vilka som får betala priset för vår underlåtenhet att göra politiken bättre.

För de som betalar priset är dagens nyanlända som fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Och morgondagens asylsökande som riskerar att möta en stängd dörr. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet. När politiken tappar legitimitet riskerar kraven på åtstramningar så småningom att förverkligas.

Är Sverige vaccinerat mot en sådan utveckling? Kan inte det som händer i våra grannländer också hända här? Är det självklart att vi aldrig kommer att se riksdagsbeslut om inskränkningar i asylrätten? Jag tror inte att det finns något sådant vaccin. Vi ser röstsiffrorna. Vi läser mejlen som strömmar in. Vi hör hur det pratas runt fikaborden.

Är de onda, de som röstar och mejlar och pratar? Nej, jag tror att många är högst vanliga och anständiga medborgare. De är oroliga. De tycker inte att politiken ger svar på de samhällsproblem som de möter i sin vardag.

Det finns inget vaccin. Men det finns ett val att göra. Vi kan fortsätta med handfallenhet och etiketter. Eller så kan vi lyssna till människors oro och ta oss an de utmaningar som en kraftigt ökad invandring för med sig. Kristdemokraterna har länge kämpat för en migrationspolitik som bygger på öppenhet, respekterar asylrätten och värnar de värden och principer som skyddsgrunderna bygger på. Det kommer vi att fortsätta med. Det är viktigt att Sverige, idag och i framtiden, ger skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck. Men vi som står för öppenhet och generositet behöver ge bättre svar på hur vi möter problem med flyktingmottagandet. Annars riskerar vi att svaret blir en stängd dörr.

De bättre svaren behöver handla om kostnaderna för mottagandet. Det är ett självändamål att ha en human migrationspolitik. Men det är inte ett självändamål att politiken ska kosta så mycket som möjligt. De bättre svaren behöver också handla om hur fler nyanlända snabbare ska få arbete. Följande förslag bedöms både sänka kostnaderna och öka chanserna till jobb.

Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag

Jag tror att de allra flesta nyanlända kan och vill arbeta. Men även nyanlända påverkas av ekonomiska incitament. Om bidragen är för höga och möjliga arbetsinkomster för låga kommer det att bli mindre arbete utfört. Möjligheten att sänka nyanländas etableringsersättning något bör därför prövas. Vi föreslår också ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige sammanlagt kan tjäna upp till en halv miljon kronor, motsvarande 100 000 kronor per år, utan att betala inkomstskatt. Eftersom möjligheten till denna skattenedsättning upphör efter fem år skapas starka incitament till tidig etablering. Etableringsavdraget gör det mycket lönsamt att ta även deltids- eller säsongsanställningar. Även jobb till lägsta avtalade lönenivå blir mer lönsamma eftersom den nyanlända kompenseras med lägre skatt.

De som värnar nyanländas möjlighet till snabb etablering behöver även värna jobb som kräver lägre kvalifikationer. Både RUT och ROT är viktiga, liksom den sänkta restaurangmomsen och yrkesintroduktionsanställningar. Trots dessa reformer och trots nedsatta arbetsgivaravgifter för nyanlända  krävs ytterligare reformer för att skapa ökad arbetskraftsefterfrågan och fler vägar in på arbetsmarknaden. Jag kommer att återkomma med sådana förslag.

Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren

Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel ges ett uppehållstillstånd som gäller i tre år istället för att, som idag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige.

Förslaget kan också påverka hur många som söker asyl just i vårt land. Att Sverige idag, till skillnad från andra EU-länder, som huvudregel ger permanenta uppehållstillstånd kan göra att fler söker asyl här istället för i andra EU-länder. En jämnare fördelning kan minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit. Sannolikt kommer förslaget att ha begränsad effekt på antalet asylansökningar, men om det kan bidra till en något jämnare ansvarsfördelning inom EU så är det välkommet.

Eftersom en minskad användning av permanenta uppehållstillstånd skulle försvaga rätten till familjeåterförening bör den som beviljats uppehållstillstånd för tre år ges rätt att återförenas i Sverige med sin make/maka och barn under 18 år.

Säkra länder

Ett allvarligt hinder för snabb integration är de långa väntetiderna hos Migrationsverket. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet, men Migrationsverket bör snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra, från vilka nästan alla ansökningar avslås. Nästa år beräknas 8 000 ansökningar, framförallt från västra Balkan vara uppenbart ogrundade, vilket gör att bara ett par procent beviljas. Förslaget bör leda till färre uppenbart ogrundade ansökningar, kortare köer och sänkta kostnader för mottagandet.

Det finns andra svar än stängda dörrar. De förslag jag presenterar idag värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar. Jag tänker återkomma med ytterligare förslag. Jag tänker varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten. Den som gör det sviker både de människor som flyr och de som känner oro inför invandringens och integrationens utmaningar.

Göran Hägglund

Tack för ditt förtroende!

Tack för ditt förtroende!

Här kommer du under mandatperioden kunna följa vårt arbete och kandidaterna som blivit invalda.

Vi behöll vårt riksdagsmandat där vår partiledare Göran Hägglund personkryssades in med 15,83%.

I Region Halland ökade vi antalet väljare och behöll våra tre mandat, här valdes Niklas Mattsson, Ella Kardemark och Karl-Gunnar Svensson in som ordinarie.

Allt gott// HallandsdistriktetDSC_0040

Valmanifest för Kristdemokraterna

UkrainaVi lyfter bland annat upp statligt ansvar för sjukhusvården, rätt till äldreboende för personer över 85 år och mindre barngrupper i förskolan och på fritids. Nytt i manifestet är bland annat att Kristdemokraterna säger att småbarnsgrupperna ska bestå av max 12 barn, säger Göran Hägglund.

Flankerad av valaffischer presenterade Göran Hägglund på måndagen hela valmanifestet. ”Jämlikhet, inte tvångskvotering”, ”Små barn behöver små barngrupper” och ”Värna patienterna, inte landstingen” var några av budskapen. Valmanifestet har rubriken ”Frihet och gemenskap” och som är grunden för partiets politik.

”Kristdemokraterna vill verka för ett samhälle där varje person ges förutsättningar att forma sitt eget liv och förverkliga sin fulla potential” står det bland annat i inledningen.
Friheten står dock aldrig ensam. Vi är alla beroende av gemenskap och har ansvar för varandra. ”Vi vill bygga ett Sverige som håller samman” betonas.

– Det ger väljarna klara besked om vad en röst på Kristdemokraterna innbär och vilka frågor vi garanterat kommer att driva i kommuner, landsting och på nationell nivå, säger Göran Hägglund

Läs hela här: https://kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Kristdemokraternas%20valmanifest%202014.pdf

Hus utan byggnadslov underlättar människors vardag

Attefall

– Vi hjälper människor att lösa sina vardagsproblem. Det innebär att man får bygga till ett nytt hus på sin tomt. Man får också inreda en del av sin bostad som en separat lägenhet och man får också inrätta två takkupor. Det är en rad olika frihetsreformer för vanliga människor, säger Stefan Attefall med anledning av riksdagens beslut att säga ja till regeringens proposition.

 

 AttefallshusFrån och med den 2 juli är det möjligt att bygga ett extrahus om maximalt 25 kvadratmeter på tomten utan att ansöka om bygglov. Till skillnad från dagens friggebodar ska huset kunna användas som permanentbostad, men också som garage, förråd eller gäststuga.

För den som vill dela upp arean i två hus i stället för ett är det fullt möjligt att till exempel bygga en bostad på 20 kvadratmeter och 5 kvadratmeter förråd på ett annat ställe på tomten. Dock kommer komplementbostadshuset att förutsätta en anmälan till kommunens byggnadsnämnd och om huset ska byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs precis som tidigare grannarnas godkännande.

Förutom komplementbostadshuset genomförs en rad andra reformer för att underlätta byggandet för privatpersoner.

  • En tillbyggnad på maximalt 15 kvadratmeter får göras på en- och tvåbostadshus utan krav på bygglov.
  • Det blir möjligt att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus, till exempel i källarplanet, utan bygglov.
  • Varken bygglov eller anmälan krävs för att på en- eller tvåbostadshus göra högst två takkupor som inte innebär ingrepp i den bärande konstruktionen.

Stefan Attefall                                                                                               Larry Söder
Civil- och Bostadsminister                                                                          Riksdagskandidat

 

Vi vill ha ett EU som sysslar med rätt saker

En röst i EU-valet är en röst som påverkar vår egen framtid

Den 25 maj är det EU-val. Många tänker att ”det här valet rör inte mig”. Men faktum är att cirka 60 % av besluten i Hallands kommuner påverkas av EU-beslut. Det handlar om allt ifrån konkurrens- och miljöregler till livsmedelstillsyn och antidiskriminering. Lars adaktusson EU

Ett antal stora ekonomiska och politiska utmaningar i Sverige och Europa kräver ett samarbete över nationsgränser och att EU blir bättre på det som EU ska ägna sig åt. I vårt valmanifest slår vi kristdemokrater fast hur vi vill förändra och driva på EU för att mer effektivt ta itu med gemensamma stora utmaningar som vi inte kan klara av själva på hemmaplan.

Vi vill sätta en tydlig EU-agenda för att slå vakt om människovärdet. EU:s utrikespolitik ska konsekvent främja demokrati och mänskliga rättigheter. EU:s samarbete med grannländerna i öst och syd ska fördjupas. Alla EU-länder måste ta sitt ansvar i flyktingpolitiken.  EU-länder som inte lever upp till sina skyldigheter ska sanktioneras.

EU-samarbetet handlar vidare om att skapa en stark ekonomi och på så sätt lägga grunden för fler jobb i såväl Halland som i hela Europa. För ett företag inom Halland som säljer varor på export eller som vill exportera i hela EU krävs gemensamma bestämmelser som får den inre marknaden att fungera bättre. Vi vill fortsätta riva handelshinder och underlätta för våra företag att växa, utvecklas och skapa nya jobb.

Vi vill också se tuffare gemensamma tag mot grov brottslighet och terrorism och ett ökat tull- och polissamarbete för att bekämpa människohandel, illegal vapenhandel och penningtvätt.

Miljöfrågorna är också klart gränsöverskridande. Vi vill skärpa EU:s klimatmål, förbättra systemet för handel med utsläppsrätter och fasa ut miljöfarliga kemikalier. Livsmedel ska tydligt märkas med ursprung och innehåll så att vi vet exakt vad vi lägger i kundkorgen. Länder som bryter mot djurskyddsregler för att göra sina produkter billigare ska bötfällas i större utsträckning.

Vi vill slutligen vara tydliga med att det också finns frågor där vi anser att EU-nivån är fel beslutsnivå. Det är detta vi menar när vi talar om rätt agenda i Bryssel. Därför säger vi nej till att ge EU beskattningsrätt. Vi anser inte heller att regler om till exempel föräldraledighet, vargjakt, kvotering eller svenskt snus ska beslutas på EU-nivå.

Listan på centrala valfrågor kan göras betydligt längre och därför är valet så viktigt. Vi hoppas därför att du använder din röst den 25 maj för att göra EU bättre och mer fokuserat på sina huvudfrågor.

Lars AdaktussonLars_Adaktusson_9911_b
Toppkandidat till EU-parlamentet

Lars Gustafsson, Riksdagsledamot Laholm
Kandidat till EU-parlamentet