• Grundskola

    ”Skolan har två huvuduppgifter: dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att, tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.”

    Kristdemokraternas principprogram s.78

    Nyfikenhet och sökande efter kunskap är ett grundläggande drag i den mänskliga naturen. Skolan har mot denna bakgrund i uppgift att ge varje elev så goda förutsättningar som möjligt att nå sin fulla potential, genom att bland annat stärka bildningens roll i skolan. Bildning ökar förståelsen för omvärlden, samt stärker kunskapen om och förståelsen för vårt kulturarv. Framtidens arbetsliv kännetecknas av snabba förändringar. Den ökande komplexiteten i samhället ställer krav också utanför arbetslivet. Kristdemokraterna anser av dessa skäl att eleverna i skolan behöver tillägna sig mer generella kunskaper, färdigheter och karaktärsresurser. Men skolan har också, som framgår av citatet ovan, ett fostrande uppdrag liksom en uppgift att stärka varje elevs självkänsla.

    Tyvärr lever inte alla skolor upp till detta. I allt för många klassrum är det allt för dålig studiero för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen optimalt. Mobbning förekommer vilket för en del elever leder till men för livet. Vi ser också hur många elever som är i behov av olika typer av stöd inte får hjälp i tid och inte sällan ”faller mellan stolarna”.

     

    Kristdemokraterna vill att:

    • välja skola fortsatt ska vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil, ska finnas.
    • Alla föräldrar och barn ska aktivt välja skola, oavsett om man söker till en fristående eller en kommunal skola.
    • Varje elev som missat målen i något ämne ska erbjudas lovskola i någon form.
    • lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid och lärarna ska i möjligaste mån avlastas det administrativa arbetet.
    • skolorna ska ha kompetens och avsätta resurser för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd.
    • strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp så tidigt som möjligt.
    • kommunen systematiskt ska arbeta för att stödja barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer, från förskola till gymnasieskola, för att kraftigt öka andelen som går ut gymnasiet med fullständiga betyg.
    • alla skolmiljöer ska inventeras utifrån hur de upplevs av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
    • särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och ges det stöd de behöver för att kunna utvecklas, till exempel genom att erbjuda gymnasiekurser även för grundskoleelever.
    • en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje dag.
    • personalen inom skolan ska ges fortbildning för att tidigt upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.
    • nolltolerans ska gälla mot såväl mobbing som annan kränkande behandling.
    • endast evidensbaserade antimobbningsprogram ska användas.
    • ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, till exempel kring prao och feriepraktik.
    • alla elever ska erbjudas prao som organiseras och samordnas av skolan.
    • skolan ska upprätta ett ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar och personal med syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
    • grundsärskolan ska ge eleverna, utifrån deras förutsättningar, samma möjlighet till utbildning och lärande som övriga elever.
    • all pedagogisk personal i kommunala grundskolor ska ha en personlig kompetensutvecklingsplan.
    • skolorna ska ta till sig de möjligheter som digitaliseringen ger för att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt optimera kvaliteten i undervisningen, till exempel i matematik, hemspråksundervisning och modersmålsbaserat ämnesstöd.
    • det ska finnas fler vuxna i skolan, exempelvis klassmorfar.
    • Eleverna ska ha organiserad fysisk aktivitet varje dag i skolan.
    • den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan.
    • vid vägledningssamtal hos studie- och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.