Sverige har en tryggad rovdjursfauna

– Att våra fem stora rovdjur nu alla har livskraftiga populationer banar väg för en balanserad viltförvaltning – även för vargen.

Det säger Irene Oskarsson, kristdemokratisk riksdagsledamot och rovdjurspolitisk talesperson, i samband med att regeringen presenterat rovdjurspropositionen. Propositionen konstaterar att alla de fem stora rovdjuren i Sverige; varg, björn, lo, järv och kungsörn, nu uppnått gynnsam bevarandestatus.

– I synnerhet vargstammens tillväxt har inneburit ett antal konflikter och svårigheter. Det är därför bra att propositionen adresserar flera socioekonomiska aspekter av vargtillväxten.

Att det nu blir en översyn av § 28 i Jaktförordningen för skyddsjakt där orimliga bevisbördor lagts på djurägare i samband med vargintrång är viktigt för oss som drivit frågan.

– Att propositionen utifrån sitt gedigna underlag kan konstatera en klart förbättrad genetik där inaveln inte längre ökar är nog ändå den mest glädjande nyheten för dagen. Det sätter punkt för en lång rad av kostsamma och omständiga försök för att åtgärda problemet. Det är också välkommet att intervallmålen får innebära licensjakt, avslutar Irene Oskarsson.

Socialdemokraterna vill avveckla Skogsriket och matlandet Sverige

Socialdemokraterna vill avveckla och trappa ned Skogsriket och delar av
Matlandet Sverige (http://www.socialdemokraterna.se/Media/nyheter/Fler-jobb-for-Sveriges-unga/). Sossarna menar att genom att skära ner på satsningar som stimulerar till jobb på landsbygden ska resurser satsas på att skapa andra jobb. Var då
någonstans? Ska jobben finnas i städerna men inte på landsbygden?
Socialdemokraterna glömmer att unga behöver jobb även utanför Stockholm,
Göteborg och Malmö. Skogsriket och matlandet Sverige är viktiga satsningar
för jobb och utveckling i hela vårt land. Skogen, jordbruket och
livsmedelsproduktionen är betydelsefulla näringar även för staden.
Socialdemokraterna vill avveckla viktiga satsningar för landsbygden, jag
menar att de är viktiga för jobben och framtiden.

En matnyttig app

http://kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/En-matnyttig-app/

”Jag kommer att använda den i mataffären”
Irene Oskarsson, Kristdemokraternas jordbrukspolitiske talesperson kommenterar den mobiltelefon-app LRF lanserar idag. Appen hjälper konsumenterna att ta reda på om en produkt innehåller svensk råvara eller inte och gör det enkelt att kolla upp produkter.

I valet mellan svenska livsmedel och utländska har inhemska produkter fördelar. Genom att välja svenska produkter stöds de svenska bönderna och den svenska livsmedelsproduktionen.

”Svensk lagstiftning är ambitiös och garanterar att djuren har fötts upp under förhållanden som står sig starka i internationell jämförelse. Många gånger innebär det en högre kostnadsbild för svenska bönder som konsumenten också i sin tur känner av. Om vi värderar kvalitet och djurskydd måste det också kosta oss lite extra!”

Sverige har lägst antibiotikaanvändning i EU, länderna som ligger högst har tio gånger högre användning. Betande djur håller landskapet öppet vilket är nödvändigt för att bevara den biologiska mångfalden. Kött- eller mjölkproduktion är också en förutsättning för att bevara landsbygdens miljövärden och livskraft. Det är viktigt att konsumenterna känner till de svenska livsmedlens fördelar inför valet att välja svenskt eller utländskt kött.

Irene avslutar ”Appen är ett bra initiativ som underlättar för oss konsumenter att ta reda på matens ursprung. Genom att välja svenska produkter bidrar vi till en levande landsbygd.”

Sverige behöver vindkraft

Elanvändningen i Sverige och världen ökar stadigt. Vi behöver på ett hållbart sätt se till att nuvarande och kommande generationer förses med energi. Därför har Kristdemokraterna och allianspartierna beslutat att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Det är ett ambitiöst och ansvarsfullt mål som kräver både satsningar och en fortsatt omställning till mer av förnyelsebar energi.

Alliansens energiuppgörelse ligger fast. Energi- och klimatöverenskommelsen syftar till att ge energimarknadens aktörer långsiktiga och stabila spelregler, trygga energiförsörjningen för hushåll och företag och möjliggöra klimatomställningen. Vi ser att det finns behov av att kunna ersätta befintliga reaktorer med nya säkrare och mer effektiva kärnkraftsverk samtidigt som satsningar görs på utbyggnaden av förnybara energikällor. En del av arbetet med att reducera utsläppen av växthusgaser är att öka användningen av förnybara energikällor och vindkraften är en av dessa. Sverige har ett bra läge i västvindbältet med goda vindtillgångar och är relativt glest befolkat. Det ger goda möjligheter till att utveckla och utnyttja vindenergin som varken orsakar utsläpp av växthusgaser eller andra farliga ämnen till mark, luft eller vatten. Inte heller behöver bränsle utvinnas eller tas omhand och slutförvaras.

Den förnyelsebara energiproduktionen stöds genom elcertifikatsystemet. Elcertifikaten bidrar till utvecklingen av bland annat bioenergi, småskalig vattenkraft, vindkraft, solenergi och vågenergi. Certifikaten ger marknaden tydlighet och stimulerar övergången till förnybar energi. Certifikatsystemet omfattar numera även den norska marknaden. Sverige behöver ytterligare teknikutveckling och en utbyggnad av vindkraftverk på platser i landet som är lämpliga för vindenergi. Regelverk och skatter måste vara långsiktiga och ge villkor som stödjer utveckling och utbyggnad av förnybar elproduktion. Detta gör elcertifikaten genom att vara begränsade till femton år. Inför utgången av den perioden behöver naturligtvis regelverken ses över utifrån ett långsiktigt perspektiv. Vidare är det viktigt att effektivisera energiförbrukningen inom industrin och hushållen, vilket både är lönsamt och effektivt för att trygga energiförsörjningen och nå miljö- och klimatmålen. Även elsystemet behöver förändras för att bättre svara mot dagens utmaningar.

I SvD den 19 april förespråkar fem kristdemokratiska lokalpolitiker att slopa de statliga subventionerna till vindkraften. Vi menar att vindkraften behövs och att elcertifikatsystemet bidrar till en viktig samhällsomställning samt utveckla effektivare teknik. Det byggs ny vindkraft även under innevarande lågkonjunktur vilket visar på en lönsamhet hos landbaserade verk. Stödet till de förnybara energislagen ska självklart ses över med jämna mellanrum men vi måste samtidigt inse att företag och teknikutvecklingen behöver långsiktiga regler. Frågan om vindkraftsetablering är ett kommunalt beslut, men det nationella målet är tydligt. Kristdemokraterna och allianspartiernas energiöverenskommelse med ett mål om 30 TWH förnyelsebar el ligger fast och elcertifikaten stödjer en viktig övergång till mer av förnyelsebar energi.

Irene Oskarsson (KD), miljöpolitisk talesperson
Otto von Arnold (KD), landsbygdsföretagare och fd riksdagsledamot

Resurser till landsbygden krävs för hela Sveriges utveckling

Läs gärna min debattartikel om landsbygdsprogrammet i dagens Västerviks-Tidning:
http://www.vt.se/opinion/

Sverige är både stad och land och de är ömsesidigt beroende av varandra. Men idag uppstår allt mer en polarisering mellan storstäderna och landsbygden. Urbaniseringen i Sverige sker snabbast i Europa. Flytten till staden sker främst utifrån att det är där jobben finns idag.

Alla nya jobb som skapas i Sverige är viktiga. Vi måste sänka arbetslösheten framförallt för unga men även för befolkningen i stort. 93 procent av de nya arbetstillfällen som tillkommit sedan 2006 finns i de fyra storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala. Sämst har det gått för Västernorrland, Västmanland, Norrbotten och Kronoberg där utvecklingen varit negativ. I vårpropositionen satsar regeringen 40 miljoner kronor per år till regionalt tillväxtarbete under 2013 och 2014. Det är ett positivt tillskott – men vad landsbygden verkligen behöver är att regeringen visar att hela Sveriges utveckling är viktig. Avgörande skillnader för hela landets utveckling bidrar landsbygdsprogrammet med vars övergripande mål är att stödja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden och därmed Sverige.

Regeringen behöver satsa på jobb och utveckling i både stad och land. Jag önskar att regeringen visar detta genom att tillföra ökade resurser till det nya landsbygdsprogrammet 2014–2021. Vid EU-toppmötet i februari enades EU:s regeringschefer om att dra ned EU:s budget, vilket är den linje som Sverige drivit. En följd av minskningen av EU-budgeten är att medlen till CAP minskar. Minskningen är en naturlig konsekvens av vår politik, men för Sveriges del blev minskningen långt över EU-snittet – närmare en halv miljard kronor per år – vilket motsvarar 20 procent av den EU-finansierade delen av landsbygdsprogrammet. Samtidigt öppnas möjligheten för länderna att gå in med en högre medfinansieringsgrad i landsbygdsprogrammet än vad som gällt för innevarande period.

För mig som kristdemokrat är det viktigt att vi fortsatt arbetar för en bättre och mer tillgänglig välfärd för hela landet. Det svenska samhället ska hålla ihop, det gäller också utvecklingsmöjligheterna för både stad och land. Fungerande service så som barnomsorg, skola, sjukvård och infrastruktur behövs i alla delar av Sverige. Företag i storstäderna och på landsbygden behöver goda förutsättningar att växa och utvecklas och landbygdsprogrammet är en mycket viktig pusselbit i detta arbete. Jag förväntar mig att regeringen ser till jobb och välfärd för hela vårt land och prioriterar ökade resurser till Landsbygdsprogrammet för 2014–2021. Det ska finnas förutsättningar att bo och arbeta i landets alla delar.

Irene Oskarsson (KD), landsbygdspolitisk talesperson

Skogen ska skötas, brukas och förvaltas

Läs min artikel om skogen i dagens Norran
http://norran.se/2013/04/arkivet/skogen-ska-skotas-brukas-och-forvaltas/

För att svenskt skogsbruk ska utvecklas krävs långsiktiga och hållbara spelregler.
Skogen är vårt förnybara guld. Den är nödvändig för oss alla. Skogen bidrar med trämassa, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, råvara till drivmedelsframställning, den är omistlig i sin funktion som koldioxidsänka och för vår rekreation är den ovärderlig. Nyttjande och bevarande av skogens biologiska mångfald är mål som självklart utgör allmänna intressen.

Skogsbruket och skogsindustrin är centralt för Sverige, preliminära uppgifter för 2012 visar på en nettoexportinkomst på 82 miljarder kronor. Efterfrågan på träprodukter är stor, på några få år har förbrukningen ökat med flera miljoner kubikmeter. Även fortsatt efterfrågan på skogsråvara för drivmedelsframställning och uppvärmning är en växande faktor att räkna med.

För att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri ska kunna utvecklas i framtiden krävs långsiktiga och hållbara spelregler som främjar både produktions- och miljömål. Gemensamt måste vi ta ett långsiktigt ansvar för skogen och för skogsbruket.

Som lagstiftare måste vi se till att lagar och regler ger skogsbrukarna goda förutsättningar att bruka och förvalta skogen. Samtidigt är det självklart viktigt att alla parter tar till sig ny kunskap och att resurser används så effektivt som möjligt. Politiken ska hålla sig inom sina gränser och ge förutsättningar för skogsbrukare att ta sitt ansvar under frihet.

Inom skogsbruket är utbildning och kunskap är viktigt. Därför vill jag framhålla att naturbruksgymnasierna runt om i landet har en betydelsefull uppgift att ge unga värdefull kompetens inom lant- och skogsbruk. Den kunskapen ryms inte bland andra gymnasieprogram och naturbruksgymnasierna spelar en betydelsefull roll i att utbilda framtidens skogsarbetare.

Med god kunskap kan skogen förvaltas ansvarsfullt. Fortsatta forskningsresurser behövs för att finansiera projekt om hur ett framtida fungerande skogsbruk ser ut, tvärsektoriell forskning som Future Forest ger skogsbruket helhetsperspektiv och ytterligare forskningsmedel till förädlingsarbetet av plantor och plantmaterial kan bidra med minskad kemikalieanvändning.

Skogen ska skötas, brukas och förvaltas. Den kristdemokratiska förvaltarskapstanken innebär inget passivt bevarande utan ett ansvarsfullt brukande och förädlande av tillgångarna. Jordens resurser ska användas varsamt och efter behov, utan att inskränka framtida generationers möjligheter att bruka skogen. Vi kristdemokrater vill se tillväxt i den svenska skogen till nytta för biologisk mångfald, ekonomisk utveckling och människors välbefinnande.

Irene Oskarsson (KD) riksdagsledamot för Jönköpings län, ledamot i miljö- och jordbruksutskott

Rädda kustkommunerna från bunkeroljan

Idag skriver Roland Utbult och jag i Bohuslänningen om att Sverige måste godkänna bunkerkonventionen

Nyligen överlämnade justitieminister Beatrice Ask en proposition om att riksdagen ska godkänna 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja. Förslagen innebär att ett fartygs ägare och redare ska vara strikt ansvariga för en skada som orsakas av förorening genom olja som används för fartygets drift. I propositionen föreslås även att ansvarsgränserna för redares och vissa andra personers skadeståndsansvar ska höjas. Utsläpp av bunkerolja, olja som används för fartygs drift, kan orsaka allvarliga skador på miljö och egendom. Därför är det av yttersta vikt att de skadelidande har en långtgående rätt till ersättning vid förorening på grund av bunkerolja. Dessutom kan det inte nog poängteras hur viktigt det internationella samarbetet är i frågan. Stora utsläpp av bunkerolja kan drabba vidsträckta internationella vattenområden. Därför måste Sverige godkänna bunkerkonventionen. Kristdemokraterna är för ett mer omfattade skadeståndsansvar för redare och välkomnar regeringens förslag. Det ska kännas om man förstör vår natur. Särskilt med tanke på att bunkerolja har orsakat det största enskilda oljeutsläppet i  svenska vatten på senare år då det kinesiska fartyget Fu Shan Hai kolliderade med ett annat fartyg och sjönk 2003. Allvaret i frågan syns även av att mängden bunkerolja ombord på fartyg har ökat i takt med att fartyg bara blir större och större, samtidigt som utsläpp av sådan olja kan orsaka stora skador, särskilt i känsliga miljöer som Stockholms och Bohusläns skärgårdar. Vi ser med förskräckelse tillbaka på oljekatastrofen på Tjörn i september 2011 som fck stora konsekvenser för Tjörns kommuns ekonomi då den fck bära en stor del av kostnaden innan ersättning erhölls från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Kringliggande kustkommuner reagerar nu på vad som kan inträfa om en liknande situation uppstår hos dem. Därför vill vi även utreda hur MSB snabbare kan bistå drabbade kommuner med ersättning vid allvarliga olyckor, vilket är myndighetens grundsyfte.

Kristdemokraternas drivkraft i miljöpolitiken är att vi ska överlämna ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Det är därför angeläget att ta ett tydligare förvaltarskapsansvar för Sveriges kuster och skärgårdar. För att säkra framtiden för både näringsliv och naturupplevelser måste Sverige godkänna bunkerkonventionen och regeringen utreda hur MSB kan agera snabbare när det som inte får hända trots allt har hänt.

Roland Utbult (KD)
Riksdagsledamot Bohuslän
Ledamot i civilutskottet

Irene Oskarsson (KD)
Riksdagsledamot Jönköpimngs län
Ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Sverige är beroende av en levande landsbygd

Idag skriver jag i Land med anledning av arbetet med att utveckla partiets landsbygdspolitik inför valet 2014.
http://www.lantbruk.com/debatt/sverige-ar-beroende-av-en-levande-landsbygd
Landsbygden avfolkas. Företag och arbetstillfällen flyttar till städerna. Lantbruksföretagen blir färre. Mjölk- och köttproducenterna avvecklar.

Allt mer av det vi konsumerar importeras och säljs i Sverige till billigare pris än våra lokalproducerade varor. Att Sverige är ett land med långa avstånd, åldrande befolkning och skillnader i förutsättningar mellan stad och land ger oss stora utmaningar. Inom flera områden försämras landsbygdens förutsättningar att utvecklas i jämförelse med tätorter och storstadsregioner. Om inte trenden vänder blir Sverige allt mer ett stadssamhälle och landsbygdsresurserna går förlorade. Risken är överhängande att våra barn och barnbarn inte får uppleva en levande landsbygd. Det menar jag skulle få stora negativa konsekvenser för vårt land.

Kristdemokraterna vill att vi ska kunna bo och arbeta i hela Sverige. Vår kristdemokratiska värdegrund betonar de små gemenskapernas betydelse och vikten av att stat och kommun stödjer det civila samhället så att det kan blomstra utifrån lokalbefolkningens egna initiativ. En god offentlig- och privat service är en förutsättning för en levande landsbygd. Ytterst viktigt för en levande landsbygd är att det finns företag som skapar arbetstillfällen så att människor kan klara sin egen försörjning.

Stad och land är beroende av varandra. Landsbygden är svaret på många av våra utmaningar som energiförsörjning och produktionen av råvaror och livsmedel. Landsbygdens utmaningar har betydelse för vårt land. Därför är det viktigt att ge förutsättningar som gör att hela landet kan fortsätta utvecklas. Sverige behöver en blomstrande landsbygd, politikens uppgift är att underlätta detta. Kristdemokraterna har beslutat om att utveckla partiets politik inom fem nya områden inför valet. Jag är stolt över att ha fått förtroendet att leda arbetet med att utveckla Kristdemokraternas landsbygdspolitik. Nu ska vi jobba vidare för att hitta ytterligare politiska lösningar som ger landsbygden goda förutsättningar att utveckla sin potential.

I hela vårt land lever människor med idéer och visioner som kan förverkligas, jag önskar att vi bättre släpper fram eldsjälarnas strålande idéer. Kristdemokraterna vill se goda möjligheter att leva i hela Sverige. Vi vill göra mer för ett civilsamhälle som blomstrar och en framtidstro för våra barn och unga. Sveriges landsbygd har en otrolig potential.

Irene Oskarsson (KD), talesperson för landsbygdspolitiska frågor

Bevara apoteksservice i glesbygd

Idag skriver jag och Anders Andersson i Kinda-Posten om glesbygdsapoteken:
http://www.kindaposten.se/article/articleview/52107/1/88/

Fram till den 1 juli 2009 hade vi apoteksmonopol i Sverige. Många hyllade monopolet och trodde att den service som erbjöds fram till dess var exceptionellt god. Så var det inte. Det förekom flera veckors sommarsträngningar och korta öppettider. Antalet apotek minskade med 18 från 1999 till 2006 och antalet apoteksombud minskade med 124 under perioden 1999 till 2009.

Tillgängligheten försämrades således under det statliga monopolet. Sverige hade klart färre apotek per invånare i europeisk jämförelse och våra apotek hade begränsade öppettider. Ledningen för Apoteket AB uttryckte själva att monopolet kommit till vägs ände vad avser tillgänglighet.
Alliansens omreglering av apoteksmarknaden har lett till 37 procent fler apotek och ökade öppettider med i genomsnitt 10 timmar per vecka. Till detta ska läggas möjligheten att kunna köpa ett antal receptfria läkemedel i vanliga butiker. Det är en självklarhet att vi ska ha tillgång till medicin i hela landet. Efter omregleringen har nya apotek öppnats på orter där det aldrig tidigare funnits apotek. Exempelvis i sann glesbygd som Insjön och Älmsta. Det fanns kritiker som hävdade att alla nya apotek skulle hamna i storstäderna. Så blev det inte.

Staten tar ansvar för att en rimlig service upprätthålls i hela landet. Apoteksombuden utgör en viktig länk i detta. Och när omregleringen genomfördes utformades tydliga regler för att bevara apoteksservicen i glesbygd. Det var bland annat avtal om särskilda åtaganden avseende apotekstäckning och överlåtelserestriktioner. Nu ser vi att vissa av de apotek som omfattades av avtalen inte är lönsamma och det skulle kunna finnas en risk för att de läggs ned efter att avtalen gått ut. Därför finns nu beslut om ett särskilt statsbidrag med syfte att upprätthålla en god läkemedelsförsörjning i hela landet. En av de faktorer som kommer att beaktas för att apoteken ska få ta del av bidraget är avståndet mellan det apotek som ansöker om stöd och närmaste närliggande apotek.

BIDRAG får bara lämnas till apotek som under det kalenderår som närmast föregår bidragsåret var beläget mer än tjugo kilometer från ett annat öppenvårdsapotek, hade sina lokaler öppna så att konsumenter kunde få tillgång till läkemedel under samtliga kalendermånader, och hade försäljningsintäkter av läkemedel som uppgick till minst en miljon kronor, men inte mer än tio miljoner kronor. Apoteksmarknaden har vuxit snabbt, till fromma för kunderna, och är nu i en stabiliseringsfas. Några apotek kommer sannolikt att stängas på grund av bristande underlag.
ALLA inser att den medicin som patienterna förskrivs på en vårdcentral eller ett sjukhus är det bärande underlaget för ett apotek. Beslutar landstinget att stänga vårdcentralen så försvinner också apotekskunderna. Men det nya statliga stödet ska tillförsäkra konsumenter i glesbygd en fortsatt god servicenivå.

Anders Andersson (KD) Riksdagsledamot i Socialutskottet
Irene Oskarsson (KD) Riksdagledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

Kommentar om läget i vargfrågan

Den 3 maj intervjuas jag i tidningen Svensk jakt om läget i vargfrågan.

– Naturskyddsföreningen bär ett stort ansvar för att den här olyckliga situationen har uppstått. Det säger riksdagsledamoten Irene Oskarsson (KD), i en kommentar till det nuvarande kaotiska läget i vargfrågan.

– Vi var på väg mot en förvaltning av vargstammen, som innefattar jakt, för att skapa acceptans bland berörda – och för att vargen fortsatt ska få finnas i Sverige. Tyvärr stoppade man detta med överklagan och Svenska Naturskyddsföreningen bär ett stort ansvar för att den här olyckliga situationen har uppstått, säger Irene Oskarsson.

Riksdagen beslutade 2009 om lokalt bestämmande och förvaltning av vargstammen. Detta har fortfarande inte infriats. När får vi en lokal vargförvaltning enligt det gällande riksdagsbeslutet? Pratar vi månader, år, decennier eller aldrig någonsin?

– Vi måste jobba vidare för att nå den lösning vi pekat ut. Enligt de förvaltningsplaner som arbetats fram kommer vi att ta steg vidare redan i år, men det går tyvärr inte att säga hur lång tid det kommer att ta innan vi är framme. Dessutom tillkommer ju diskussioner med EU-kommissionen i Bryssel, som är ytterligare en del av det här arbetet.

– Vår utgångspunkt är att vi ska ha varg, den ska förvaltas med jakt lokalt för att skapa lokal acceptans. Men i nuläget är vi ju mil från det målet.