Så lyfter vi utsatta områden

 

I de flesta kommuner finns utsatta områden som i hög grad förknippas med social oro, kriminalitet och utanförskap. Utvecklingen i dessa områden måste vändas om Sverige ska hålla ihop ekonomiskt och socialt.
Tiden är knapp. Det är dags att tänka nytt.
Vi Kristdemokrater vill införa en försöksverksamhet med det man i Storbritannien kallar för social impact bonds. Modellen tar tillvara styrkorna i samhällets alla tre sektorer: Offentlig, ideell och privat. Syftet är att stimulera nya lösningar på sociala problem och samtidigt få fram mer ekonomiska resurser till den här sortens viktiga insatser.
Tänk dig att en ideell organisation har en idé om hur man kan bryta den onda cirkeln för en viss grupp unga återfallsförbrytare. Ponera vidare att ett försäkringsbolag, eller kanske en stiftelse, tar del av idén, tror på den och skjuter till pengar för projektet. Det offentliga ger en tydlig, mätbar och tidsbestämd målsättning. Det kan vara att 40 procent av de ungdomar som deltar i projektet ska ha lämnat de kriminella miljöerna efter tre år.
När tidsperioden är slut utvärderar man om målsättningarna har uppnåtts. Om de har det, så betalar staten tillbaka pengarna med förutbestämd ränta till företaget/stiftelsen. Om inte, så står företaget för insatsen.
Alla parter vinner. Ungdomarna tar sig ur kriminaliteten och vi slipper mänskligt lidande både för dem själva och dem som nu slipper bli brottsoffer. De ideella organisationerna får fler chanser att genomföra välgrundade projekt. Företagen stärker sin sociala profil och gör – om projektet lyckas – också en liten vinst. Medborgarna får valuta för skattepengarna, då staten bara betalar när resultaten uppnås.
På vänsterkanten har såväl Åsa Romson som Veronica Palm påstått att vi vill ersätta den gemensamt finansierade välfärden med det här initiativet. Det är fel. Däremot måste vi använda alla tillgängliga verktyg i kampen mot social utsatthet. Frågan är för viktig för att låta de ideologiska skygglapparna skymma sikten.
Men Socialdemokraterna och Miljöpartiet säger nej till att ens försöka. Det brukar vara så när civilsamhälle och privat näringsliv involveras. I retoriken stödjer oppositionen dem. I praktiken landar de i misstänksamhet mot allt som inte stavas statliga eller kommunala lösningar. Det är minst sagt sorgligt.
Ingrid Gustafsson
Ordförande Kristdemokraterna Östersund

Dags uppvärdera barns brott mot barn

 

Lördag den 22 februari var det den internationella brottsofferdagen, som i år främst hade fokus på den brottslighet som barn är utsatta för i nära relationer. Ofta handlar det om olika sexuella övergrepp, där förövaren är någon som barnet känner.
Vi kristdemokrater har länge stridit för att samhället ska uppvärdera vuxnas brott mot barn. Regeringen har – på vårt initiativ – skärpt straffen för sexuella övergrepp mot barn, infört den nya brottsrubriken ”grooming”, samt gjort det möjligt för barn som utsatts för sexuella övergrepp att driva sin egen talan genom att preskriptionstiden räknas först från barnet är 18 år.
Men det räcker inte att stanna vid sexuella övergrepp om vi vill göra mer för att skydda barnen. Som Brottsförebyggande rådets statistik visar är barn och unga en särskilt utsatt grupp, inte minst för de brott som unga begår mot andra unga.
Svensk rättspolitik har dessvärre en dyster historia av att inte i tid ingripa mot unga lagöverträdare. Den rådande synen har varit att det alltid finns omständigheter som leder barn in på en brottslig bana – oftast en brokig hemmiljö med föräldrar som inte är förmögna att ta ansvar på grund av egen kriminalitet, missbruk, skilsmässa eller psykisk sjukdom.
Vi kristdemokrater vill att samhället ska ingripa tidigt för att ta barn ur destruktiva miljöer. Skolan och sociala myndigheter, liksom polisen, ska åläggas att ha en nära dialog med föräldrarna och kraftfulla möjligheter att ingripa där barn riskerar att fara illa. Ofta är beslutet att flytta barnet till en fosterhemsfamilj mindre skadligt än att låta barnet bo hos föräldrar som brister i sitt ansvar.
Men barnets eget ansvar vid brott måste också uppvärderas. Kristdemokraterna har därför föreslagit att brott som begås av barn, oavsett barnets ålder, ska behandlas som om det vore begånget av en straffmyndig person. Det innebär skyldighet att utreda, skuldpröva och utdöma påföljd även för barn under 15 år. Detta bör ske i en domstolsliknande nämnd, och snabbare än vad normala domstolsförhandlingar medger idag.
Påföljden bör självklart inte vara fängelse för minderåriga, men skadestånd och olika typer av samhällstjänst bör kunna utdömas även för mycket unga kriminella – gärna utformat som ett stöd till brottsoffer, t ex klottersanering, butiksbiträde eller resurs vid vårdhem för missbrukare.
Att uppvärdera brott som begås av barn är också en viktig signal till brottsoffren att samhället tar varje brott på allvar. Bara på det sättet kan vi skapa ett rättssamhälle byggt på rättskänsla, tillit och eget ansvar – där brottsoffrets får upprättelse oavsett gärningsmannens ålder.
Stefan Svanström (KD)
Riksdagsledamot justitieutskottet
Lillemor Brandum (KD)
distriktsordförande

Ideell verksamhet

Efter monsterstormen Haiyan på Filippinerna har svenska folket skänkt flera miljoner kronor till hjälp för de utsatta.
Många av oss har suttit stumma inför bilderna på människor som ska hantera sorgen efter förlorade anhöriga, samtidigt som de kämpar för sin egen överlevnad. Den första tanken är ofta: ”Hur kan jag hjälpa?”

Jag vill uppmärksamma er på en möjlighet som finns sedan två år. När du som privatperson ger mellan 2 000 och 6000 kronor per år, så får du dra av 25 procent av beloppet i deklarationen. Denna avdragsrätt är ett sätt att stärka föreningslivet och det civila samhället. Ofta förmedlas den direkta hjälpen av ideella organisationerna vars lokala samarbetspartners snabbt når de mest behövande. Som Kristdemokrat är jag glad över att mitt parti genomförde denna reform och vill fortsätta utveckla möjligheten att göra avdrag för större belopp.

Svenskarnas intresse har hittills varit imponerande. Över 625 000 unika givare donerade nästan en miljard kronor under 2012. Fler borde ta chansen.

Lillemor Brandum
Distriktsordförande
Kristdemokraterna

Investera i äldres hälsa

Var tredje svensk kommer att vara över 60 år 2025. Även medellivslängden ökar och beräknas vara över 83 år 2050. I dag har varannan svensk över 75 år nedsatt funktion inom ett eller flera områden.
Var tredje svensk kommer att vara över 60 år 2025. Även medellivslängden ökar och beräknas vara över 83 år 2050. I dag har varannan svensk över 75 år nedsatt funktion inom ett eller flera områden.
Det är aldrig för sent att satsa på god hälsa eftersom hälsofrämjande insatser både förlänger livet och ökar livskvaliteten.

Den svenska folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Alla äldre har dock inte lika goda möjligheter till god hälsa. För att skapa förutsättningar för jämlik hälsa bör de med störst ohälsa prioriteras.

Många äldre lever ett mycket meningsfullt liv och är en resurs för samhället. De bidrar till samhällets utveckling. Äldre arbetar mot betalning, som volontärer eller ideellt i organisationer och föreningar. De tar hand om familjemedlemmar och vänner. Åldersdiskriminering är förbjuden i viss EU-lagstiftning, men tillämpning och utbildning inom området behövs.
Hälsofrämjande insatser förlänger människors liv och förbättrar deras livskvalitet och kan genomföras även bland mycket gamla människor. Trots detta utesluts äldre människor från att delta i många hälsofrämjande och förebyggande insatser.Hälsofrämjande strategier och aktiviteter bör sträva efter att bekämpa ojämlikhet i hälsa. Jämlikhet i hälsa innebär att äldre inte får diskrimineras på grund av ålder.
Rätten att bestämma över sig själv är avgörande för mänsklig värdighet och integritet genom hela livet.

Alla individer måste ha möjlighet till utveckling och rätt att delta i beslut som rör dem själva.
Äldre personer har olika intressen och behov. Hänsyn måste tas till skillnader när det gäller kön, ålder, kultur, etnicitet, sexuell läggning, hälsostatus, funktionshinder och socioekonomisk status. Man får heller inte glömma bort generationsklyftorna bland äldre personer. Det är flera generationer mellan personer som är 50 år och dem som är över 100 år gamla. Kostnaderna för äldreomsorgen kommer att öka. Det finns därför mycket att vinna på sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser.

Därför vill SPF Jämtland att LPR och KPR skall bli verkliga instrument för äldres hälsa. Majoriteten i Landstinget i Jämtland vill inte det. Majoriteten i Jämtlands läns landsting vill inte heller att vi skall kunna välja privata hälsocentraler som är nära människorna. Det är dags att vi kastar av oss vänsterstyret i länet och öppnar för medmänsklighet. Snart är det val!!

Gusten Rolandsson (KD)

När nöden är som störst är generositeten som starkast.

När nöden är som störst är generositeten som starkast. Efter monsterstormen Haiyan på Filippinerna har svenska folket skänkt flera miljoner kronor till hjälp för de utsatta.

Många av oss har suttit stumma inför bilderna på människor som ska hantera sorgen efter förlorade anhöriga, samtidigt som de kämpar för sin egen överlevnad. Den första tanken är ofta: ”Hur kan jag hjälpa?”

Jag vill uppmärksamma er på en möjlighet som finns sedan två år. När du som privatperson ger mellan 2 000 och 6000 kronor per år, så får du dra av 25 procent av beloppet i deklarationen. Denna avdragsrätt är ett sätt att stärka föreningslivet och det civila samhället. Ofta förmedlas den direkta hjälpen av ideella organisationerna vars lokala samarbetspartners snabbt når de mest behövande. Som Kristdemokrat är jag glad över att mitt parti genomförde denna reform och vill fortsätta utveckla möjligheten att göra avdrag för större belopp.

Svenskarnas intresse har hittills varit imponerande. Över 625 000 unika givare donerade nästan en miljard kronor under 2012. Fler borde ta chansen.

Lillemor Brandum
Distriktsordförande
Kristdemokraterna

Köp svenskt kött

Ungdomar av idag har svårt att fatta att vi på 40- och 50 talet inte kunde gå till affären och köpa vad som helst.
Man måste ha med sig kuponger för att få köpa kött, bröd, smör och en del annat . Vi var inte självförsörjande då heller, vilket gjorde att det blev matbrist i landet.
Idag står vi i en liknande situation. Vi kan inte försörja oss själva – producera mat längre för alla. Skulle det av någon anledning bli problem med importen står vi där. Vem skall då producera vår mat när allt fler jordbruk försvinner?

Idag köper vi mat från länder, som trots att de är med i EU har tveksam djurhållning. Vi behöver inte gå länge än till Danmark där grisarna behandlas på ett inhumant sätt, Där klipper man av svansar, stänger in dom i alltför små bås, klipper av dom hörntänderna och kastrerar hankultingarna utan bedövning. Vi vet dessutom att både friska och sjuka grisar får antibiotika vilket bidrar till att öka mängden av multiresistenta bakterier som nu hittats i var tionde förpackning med fläskkött från Danmark. Bakterierna som blivit resistenta mot penicillin sprids också på åkrarna med gödseln
Om du köper svenskt kött bidrar du till att djuren får en dräglig tillvaro och du får mindre stressade grisar. Köttpriset blir lite högre men kvaliteten blir bättre. Dessutom hjälper du svenska bönder att kunna överleva

Emanuel Sandberg KD
Kommunfullmäktigeledamot

Duktiga lärare ger en bra skola

Detta påpekades också av den grupp från PISA undersökningen som besökte Sverige vecka 8. Vi kristdemokrater hade detta i vårt skolprogram redan innan deras klokskap kom oss till del.

När Lärarförbundet genomförde en enkät bland svenska studenter uppgav 50 procent att lönen var den främsta anledningen till att de inte sökte till lärarutbildningen. Lärare har sedan början av 1990-talet haft en sämre löneutveckling än andra jämförbara yrken och lönespridningen har varit dålig. Länge fortsatte
lärarna ändå att undervisa på toppnivå och yrket drog till sig skickliga och motiverade utövare.
Sedan mitten av 1990-talet har emellertid läraryrkets gradvis sjunkande löner, status och
arbetsvillkor allt kraftigare slagit igenom i form av stora problem att attrahera nya kompetenta
lärare. Vår bedömning är att viktigare än det generella löneläget är möjligheterna att göra karriär
inom sin yrkesgrupp. Det är viktigt att öka lönespridningen så att en duktig lärare har goda
utvecklingsmöjligheter och kan premieras lönemässigt.

Alliansregeringen har inrättat högre avlönade karriärtjänster för lärare. Ungefär 10 procent av alla
lärare kan därmed få möjlighet att höja sin månadslön med 5 000 – 10 000 kronor per månad. Detta är ett viktigt steg, men för att höja lönerna för övriga 90 procent av lärarkåren måste kommunerna ta huvudansvaret. Kristdemokraterna vill uppmana våra kommunpolitiska kollegor runt om i landet att använda de lokala förhandlingarna till att höja lönerna för duktiga och utvecklingsinriktade lärare.

Lillemor Brandum
distriktsordförande Jämtlands län
kandiderar till riksdag, landsting och kommun

 

 

Nu kan du bygga ett Attefallshus

Kristdemokraterna med bostadsminister Stefan Attefall i spetsen genomför just den största reformeringen på bostadspolitikens område på många år.
Totalt under mandatperioden har vi kristdemokrater tillsatt över 60 olika utredningar och uppdrag i syfte att öka bostadsbyggandet. Vi ser över i stort sett alla de hinder och problem som lyfts fram för ett ökat byggande. Utredningar och förslag duggar tätt från regeringen.
Senast i raden av förslag är ”Attefallshus”, som innebär en ny bostadsform – ett komplementbostadshus som ska kunna uppföras utan krav på bygglov.
Till skillnad från dagens friggebodar ska Attefallshuset också kunna användas som permanentbostad.
Med förslaget kan Attefallshuset byggas upp till 25 kvadratmeter och en villaägare kan till och med bygga en friggebod och ett Atterfallshus på samma tomt. Dessutom får man bygga ut sitt hus med hela 15 kvadratmeter och inreda en helt ny bostad, till exempel i källaren. Det blir mycket ny yta som villaägaren redan till sommaren kan bygga utan bygglov.
Tack vare kristdemokraterna reformeras svensk bostadspolitik i en takt som aldrig förr. Vi vrider och vänder på varenda sten, ifrågasätter vartenda regelverk och lägger skarpa förslag till riksdagen för att göra det enklare att bygga. Vi tar bostadsbristen och villaägarnas behov på största allvar.

Emanuel Sandberg (KD) kommunpolitiker

Allt fler nöjda med äldreomsorgen

Organisationen Help Age International jämför över 90 länder på flera olika områden gällande äldreomsorg och äldres levnadsstandard och i ett sammanvägt index placeras Sverige som etta. OECD konstaterade också nyligen i en rapport att Sverige inte bara lägger näst mest resurser i världen på äldreomsorg i förhållande till BNP, vi är dessutom en förebild för resten av världen när det gäller hur vi utformat vår äldreomsorg.
Denna bild av en välfungerande omsorg får inget större medialt utrymme, men bekräftas ändå av den brukarundersökning som Socialstyrelsen på regeringens uppdrag~årligen genomför. I 2013 års undersökning visar det sig att~äldres nöjdhet och trygghet med äldreomsorgen ökar ytterligare, från redan höga nivåer. Andelen som anger mycket nöjda istället för ganska [Marker]nöjda har också ökat. ~Eftersom enkäterna gått ut till samtliga äldre med särskilt boende eller hemtjänst går det att se resultaten på kommunnivå.
I Östersunds kommun anser 84 procent att de är nöjda eller mycket nöjda med omsorgen de får i särskilt boende och 93 procent är nöjda med hemtjänsten. 89 resp. 92 procent känner sig trygga med den omsorg de får i särskilt boende resp. hemtjänst. Det visar sig också att äldreomsorgens personal är mycket uppskattad av de äldre. Hela 94 procent anser att de alltid eller oftast får ett bra bemötande från personalen i särskilt boende. Inom hemtjänsten är motsvarande siffra 98 procent.
Det finns självklart saker att förbättra inom äldreomsorgen. Vi är aldrig nöjda med mindre än att alla känner sig trygga med och blir väl bemötta inom äldreomsorgen. Därför vill vi exempelvis satsa ytterligare resurser på en väl sammanhållen vård för de mest sjuka och för ett fortsatt värdegrundsarbete med kvaliteten i centrum. ~Men i förbättringsarbetet är det viktigt att påminna om att vi redan idag har en mycket väl fungerande omsorg med uppskattad och engagerad personal. Man kan känna sig trygg med att bli gammal i Sverige.

MARIA LARSSON (KD)
Barn- och äldreminister

Lillemor Brandum (KD)
distriktsordförande , Jämtlands län

Sverige världens bästa land att åldras i

Vi matas nästan dagligen med en bild av svensk äldreomsorg i allvarlig kris med omfattande problem och äldre som inte får den vård de borde ha rätt till. Oppositionen under ledning av Socialdemokraterna är inte sena med att haka på denna beskrivning. Men denna bild är missvisande. Nio av tio äldre säger att de är trygga med den omsorg som de får. Nio av tio av de äldre som har hemtjänst är nöjda med sin omsorg och åtta av tio inom särskilt boende är nöjda med omsorgen som ges. Detta är resultatet i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning, som visar hur de äldre uppfattar äldreomsorgen.
Resultaten har också blivit bättre i år jämfört med förra året. Det är dessutom allt fler som säger sig vara mycket nöjda i stället för att vara ganska nöjda. Andelen som är missnöjda respektive otrygga är mindre än fem procent. Deras otrygghet ska tas på största allvar och det finns självklart mer att göra för att utveckla omsorgen om äldre. När anhöriga har varit med och hjälpt äldre att svara på enkäten har även den anhörige fått svara på frågan om vad de tycker om samarbetet med omsorgspersonalen. Nio av tio anhöriga tycker att samarbetet fungerar bra.
En osann bild skapar oro
Dessa uppgifter är viktiga att lyfta fram då bilden av en omsorgssektor i kris gör att människor känner en obefogad oro inför att bli gammal och beroende av omsorg. Det gör också att omsorgssektorn riskerar att bli oattraktiv som arbetsgivare. Generella svartmålningar vinner ingen på. Särskilt inte om de baseras på enstaka omständigheter.
Sedan 2008~har vi en nationell och årligen återkommande brukarundersökning. Jämfört med hur det var under tidigare socialdemokratiska regeringar är detta ett verkligt paradigmskifte. Nu får de äldre själva säga vad de tycker. Deras åsikter efterfrågas och är viktiga. Men tidigare regeringar visade inget intresse för de äldre eller av att mäta kvalitet. Var det av rädsla för att resultaten inte skulle vara till regeringens fördel? Som äldreminister är jag mer intresserad av att svart på vitt få veta vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra, än att i varje läge förmedla en bild av en perfekt fungerande äldreomsorgsverksamhet.
God vård bekräftas
Samtidigt tänker jag~inte stillatigande se på när vår äldreomsorg konsekvent framställs som ett misslyckande och när en hel yrkeskårs arbetsinsatser reduceras till de olyckliga fall som uppmärksammats. En nylig publicerad rapport i~Help Age International~visar att Sverige är världens bästa land att åldras i. Statistiken från rapporten bygger på uppgifter från olika FN-organ, Världsbanken och WHO.
Om oppositionen~vill ha en seriös debatt om äldreomsorgen kan man inte bortse från denna internationella studie eller resultatet av brukarundersökningarna.
Måste fortsätta att förbättra
Sedan är jag den första~att tillstå att det finns stora skillnader mellan kommunerna. Eftersom äldreomsorg är ett kommunalt ansvar kan kommunerna använda brukarundersökningen för att se hur just deras förbättringspotential ser ut. Regeringen är upptagen av att hjälpa dem som svarat att de inte är nöjda eller känner sig otrygga. Arbetet med att ge äldre personer förutsättningar att fortsätta vara den man är och har varit hela livet, även när man blir gammal, får aldrig avstanna. Regeringens riktade satsning för att förbättra omsorgen om de mest sjuka äldre fortsätter därför under nästa år, liksom det investeringsstöd vi ger för att säkerställa att kommunerna har tillräckligt med platser inom särskilt boende och trygghetsboenden.
Men vad vill Stefan Löfvén?~Tänker han fortsätta arbetet med att mäta faktiska resultat inom omsorgen, eller skulle en socialdemokratiskt styrd regering falla tillbaka till en omsorg styrd av ideologiskt tyckande i stället för fakta och mätbara resultat? Äldreomsorgen är bättre i dag än den var för sju år sedan, tack vare att vi vet vad som fungerar bra och vad som fortsatt måste förbättras. Det arbetet måste få fortsätta.

Maria Larsson
Äldreminister