Uppslitande händelse!

Jag tar en lunch på Nyfiket i Bro C tänkte jag. Sagt och gjort. Bilen parkerades men något var oroligt på Broplan. En vit bil hade kört in i väggen på huset och en handfull människor begrundade objektet.Jag stötte på en gul väst, det var Grannsamverkan som råkade befinna sig i området. Händelsen var så färsk att ingen Polisbil syntes till. Han berättade vad som hänt. Två unga killar hade hoppat ur bilen som förföljdes av en polisbil. Nu syntes de inte till.- Nu har polisen börjat köra med amerikanska biljakter sa en åskådare som sett det hela. En kort pååkning på höger bak så styrs bilen snabbt åt vänster in i buskar och husvägg. Förmodligen räddade det livet på flera! Och brottslingarna greps.
Någon minut senare kom helikoptern. Den åkte i cirklar. Väldigt många och på låg höjd. Fortfarande visste jag inte vad som var orsak till det hela. Så jag promenerade vidare mot mitt lunchmål, Brohuset. Efter några meter ytterligare strax efter ICA entrén möttes jag av två poliser som just gripit en man i tjugoårsåldern på bostadsinnergården över köpcentret. Våra blickar möttes oigenkännande.
Jag tog bordet närmast fönstret och hade bra uppsikt över centrum.Innan maten var klar hade mycket hänt utanför fönstret. Ett tiotal polisbilar, ett tjugotal poliser, två hundpatruller och en cirklande helikopter. Det var som på film fast betydligt mer oroväckande. Det samlades ungdomsgäng intill en ensam polis som jag i någon minut uppfattade hotfullt innan kollegor anslöt. En yngling i femton års åldern stod några meter från en herrelös polisbil, sprang fram och med en kickspark demolerade ett extraljus. Sakta drog han sig bort med sina kompisar efter det demonstrativa tilltaget. Polisen fick signalement men hade viktigare problem att jobba med. Den polisbil som med blåljus och sirener var före den stora styrkan passerade Bro C och jag förstod inte varför. Förklaringen fick jag senare på kvällen. En av rymlingarna hade tagit sin tillflykt till Blommans förskola. Utanför kontorsfönstret kunde personalen se hur polisen kastade sig ur bilen med en pistol i handen och—-sköt varningsskott. Brottslingen greps! Barnen låstes in på Blomman och alla andra förskolor i Bro.
Nu kom bakgrunden till händelserna fram. Rån i Västerås och flykt till Bro. Fyra personer gripna varav en ej straffmyndig.
Samtidigt som jag åt en väldigt god lunch på Nyfiket tillagad och serverad av nysvenska mammor hände allt detta. En servicedisk har ställts efter väggen där integrationssamordnare och stödjare bemannar. Den som stod där idag visste vem som greps utanför fönstret. Vilka som kände till den som kickade lyset på polisbilen vet jag inte. Men den demonstrationen och hatet mot polisen är i mina ögon ett minst lika stort problem som jakten på andras pengar och ägodelar.
Vi har ett problem!
I årets budget som togs fram under 2017 och beslutades i november satsades både uppdrag och pengar på trygghetsarbetet. Väktare, kameror, överenskommelser med polisen, bättre belysning, slybekämpning och trädfällning, ny organisation för fritidsgårdsverksamheten och trygghetsarbetet, ungdomsstödjare, fryshuset, vuxenvandringar, fordonshinder på GC vägar och centrum………
Vi har en plan!
Insatsen igår var lyckad från polisens sida. det slutade väl. Ingen skadades och rånarna greps. Bra! Men det finns en underliggande oro i samhället som vi inte sett lika utbredd och omfattande tidigare. Inte bara i Bro.
Min slutsats är att polisens tillkortakommande är en huvudsak till det som nu händer och sker. Min slutsats är också att polisen ensam inte är lösningen inte heller övrigas insatser inte ens kommunens och absolut inte enskilda politiska partier. In i skamvrån med de som ägnar all sin tid åt att problembeskriva och förstärka. In i skamvrån också med den som säger att jag är lösningen!
Det här är ett problem som kräver något utöver det vanliga. Samarbete med allt som finns av möjliga samarbetspartner. Men då måste problembilden vara den gemensamma.

50000 nya bostäder varje år

Är på BO Mässan i Stockholm.
Inleddes av Peter Eriksson, Mp och bostadsminister. Att allt blivit bättre under hans knappt två år vid rodret var budskapet. På ”borgarnas tid” däremot var det mesta fel!😠
Efter honom kom boverkets generaldirektör och därefter prognos makare från Nordea och Swedbank. Deras prognoser är något lägre byggtakt. 50.000 nya bostäder de närmsta 15 åren är dock behovet med 2,5 miljoner fler svenskar 2050! Vi blir 12,5 miljoner.
Att avskaffa fastighetsskatten var det dummaste borgarna gjort, sa Swedbank????
Tur att han inte,är politiker.

Frågan om böneutrop

För några dagar sedan uppmanade Kristdemokraternas ledare, Ebba Busch Thor alla kommunpolitiker att säga nej till beslut om offentliga böneutrop vid moskéer.

Frågan är precis som många andra frågor komplicerad och kräver analys, eftertanke och slutlig ställning.

Jag har tidigare i rollen som publisher på tidningen Kristdemokraten haft invändning mot de som yrkade avslag på den begäran i Fittja/ Botkyrka som slutade med tillstånd att i samband med fredagsbönen använda ljudanläggning för att förstärka och offentliggöra sitt böneutrop. Idag har har jag bytt åsikt. Böneutrop-ja men inte utanför moskén. Det tillhör den religiösa grupp som samlats och inte de som valt att inte delta. Religionsfrihet innefattar också rätten att vara utanför det religiösa sammanhanget. Syftet med ett böneutrop från en minaret är att proklamera Allah som den högste över samhället. Det hör inte hemma i Sverige.

En del väljer att jämföra kyrkklockor med böneutrop. Hittills har dock ingen jämfört klockspel i rådhus och liknande även om en del kan uppfatta det som störande. Att klockspel och liknande inte har annat uttryck en ett klingande ljud med svenska kulturella betydelser och ibland som påminnelse om sabbath och/eller gudstjänstfirande kan knappast jämföras med böneutrop och dyrkan.

En del av frågan handlar om religionsfrihet och en del om ordningen i samhället. Religionsfriheten är som sagt inte begränsad för den enskilde vid avslag om utrop. Ordningen i samhället hanteras i ordningsstadga och möjligen bygglov. Ordningsstadgans efterlevnad ska bevakas av polisen.

Det är ganska vanligt att religiösa församlingar begär tillstånd att få använda högtalare med cirka 20 meters räckvidd, på torg och liknande för enstaka tillfällen. Det kan inte jämföras med att regelbundet i ett bostadsområde proklamera en viss religion.

Hur man än vrider och vänder på frågan så har vi en generös inställning till olika traditioner, religiösa och filosofiska uppfattningar i vårt land. Även frihet från!

Professor Eli Göndör har ondgjort sig över vilka som brukar yttra sig i detta och liknande ärenden. Även om just det är märkligt blir hans slutsats ja till böneutrop och nej till högtalare.

I ett samtal med en shiamuslimsk ledare för ett par dagar sedan, förtydligade han att deras avsikt är böneutrop inne i moskén och inte utanför eller förstärkt. Det stämmer också med min uppfattning.

AVSLAG

Är det rätt fokus på skolan?

Svensk debatt om skolan är just nu tillkännagiven som socialdemokraternas valfråga om en begränsning av friskolereformen.  En reform som har över tjugo års etableringserfarenhet i Sverige. Det finns gott om goda exempel.

De problem som målas upp är främst två:

  1. Friskolorna går inte med förlust-utan gör i vissa fall vinst.
  2. Friskolor med religiösa inslag (utanför undervisningen) bryter i vissa fall mot skollagen och svenska ideal och bidrar till ökad segregation.

Den inspiration som friskolereformen bidragit med både i kvalitet och ekonomiskt mätbar effektivitet hyllas sällan eller aldrig. I stället problematiseras friskolorna överlag och nu särskilt den lilla grupp som har huvudmän med kristna, muslimska eller andra filosofiska bakgrunder. Urskiljningen är inte helt logisk utan tycks ha mycket av sin grund i godtycklighet.

Hur man ska stoppa religiösa friskolor har blivit som en lynch! Alltifrån skolborgarrådets, Olle Burells, utspel om att stoppa all uthyrning av kommunalt ägda skollokaler till regeringens förslag om begränsning av vinst.

Den grund som svensk lag och tradition vilar på har inte sällan hämtat sin inspiration från just den bakgrundsfilosofi som nu ska förbjudas på det ena eller andra sättet. Så ska svensk skola bli bättre! Det fokus som borde avkrävas regeringspartierna är förstås hur den tickande bomben av elever med ofullständiga betyg ska klara livet och skolan. Allt annat fokus har enbart till syfte att vilseleda den oförmåga som regeringen har om grundläggande svar på svåra frågor. Skolresultaten i Sverige i jämförelse med andra länder! Om alla elever som misslyckas i skolan! Om ökad ungdomskriminalitet! Om det utanförskap som ökar och skapar ökad otrygghet!

Bra skolor ska inte heller straffas för brister i dåliga skolor! De borde lyftas fram som goda exempel.

Sätt fokus på det som är problem!

En till eller ingen…!

På KD:s seminarium i Jönköping för en vecka sedan talade Alf Svensson om hur trött han var på mångas inställning till flyktingmottagande. ”Vi kan inte ta emot flera” säger många. Alf föreslog att vi skulle ställa oss frågan om vi i vårt välbärgade samhälle kunde byta tankemönster till ”Kan vi ta emot en till”.

Kristdemokratin hämtar sin inspiration från den judisk-kristna etiken. Och det förpliktar. Även i frågan om flyktingmottagande. Man brukar enkelt sammanfatta idén med Som Du själv vill bli behandlad ska Du behandla andra. Man kan även ta ett tvåtusenårigt känt citat: Jag var hungrig och ni gav mig mat. Jag var törstig och ni gav mig vatten. Jag var en främling och ni öppnade era hem.

Det finns massor av invändningar mot vad som är både lämpligt och möjligt, men uppdraget är att fundera en gång till om det är möjligt att ta emot en till. Inte enkelt men uppfordrande och slutligen bäst.  I måndags kväll var det dags!

Föreningen frivilliga familjehem hade bjudit till möte i Brohuset. En enig socialnämnd hade beviljat föreningsbidrag för att föreningen skulle kunna skaffa fler frivilliga familjehem. Det handlar om de ungdomar som anvisats Upplands-Bro kommun och studerar på gymnasiet men som fått avslag på sin första överklagan om uppehållstillstånd. Med lagens stöd har de rätt att gå ut skolan men inte lagens fulla stöd om ersättning till boende på skolans ort. Märkligt men sant! Beslutet om stöd som socialnämnden tagit ger nu möjlighet att skaffa boende i familjer som upplåter ett rum mot viss ersättning från föreningen.

Ett tiotal ynglingar var på plats i Brohuset och berättade om sin uppväxt, flykt och dagssituation. Någon berättade om ett boende hos en ensam pensionär där det nu fanns två vinnare. Vi har samma humor berättade kvinnan glatt och sa att hon nu fått sällskap vid middagen och slapp ensamheten i vardagen. Någon annan yngling berättade att han helt saknade boende och sovplats. Det blev bussen på natten och skolan på dagen. Vi hoppas nu på föreningens möjlighet att skaffa fler familjehem. Det handlar om åtta pojkar som saknar boende och fylls på med ett par varannan månad.

Vid halvårsskiftet slutar allt statligt ekonomiskt stöd till kommunerna för dessa ungdomar om regeringen inte beslutar annat före sommaren.

Valår är både skoj och knepiga!

Man måste vara statsmannamässig, sa ofta en kollega i ett annat parti när kinderna blev röda och tonläget höjdes. I ivern att vinna väljarnas förtroende är det annars lätt att låta det politiska spelet, som ofta ger kortsiktiga vinster, ta överhanden.

Votering i småfrågor är ett sådant exempel. Att begära återremiss i kommunfullmäktige med en tredjedel av rösterna kan vara ett annat. Och givetvis också personangrepp. Då är det bra om någon viskar i örat eller ännu högre, ”var statsmannamässig”. Eftersom jag tillhör den skaran som ofta felar på detta område vågar jag ta upp ämnet. Jag har själv tagit intryck! Uppmaningen har fastnat hos mig. Den stämmer till eftertanke. Visserligen törs jag lova att jag kommer att glömma bort uppmaningen ibland men likafullt tror jag på rättning.

Många efterfrågar politiska beslut som har långsiktiga perspektiv. Det gäller på de flesta områden. Ändå belönas kortsiktiga käcka utspel av både media och väljare mer än långsiktiga. Det är motsägelsefullt i allra högsta grad. Jag tar ett färskt exempel från gårdagens kommunstyrelsemöte där votering begärdes om två olika yrkanden med en viss men enligt mig ganska obetydlig skillnad i sak. Efter beslutet följde reservationer och reservationstexter.

Alternativ 1: Samhällsbyggnadschefen får i uppdrag att göra ett tilläggsavtal med exploatören att parkeringsplatser görs tillgängliga för allmänheten när förskolan har stängt.

Alternativ 2: Köpeavtalet beslutas villkorat av att parkeringsplatser görs tillgängliga för allmänheten när förskolan har stängt.

Detta visar jag utan att berätta vem som vann eller vem som lade respektive förslag. För medborgaren spelar det sannolikt ingen som helst roll. För väljaren kan det vara svårt att granska den sanning som förmedlas från mötet. ” Vi från parti X yrkade på fler P-platser men blev nerröstade”. Lättköpta röster till ett högt pris!

I helgen hade jag den stora förmånen att lyssna till Alf Svensson och Kjell-Magne Bondevik. Båda har sin främsta politiska karriär några år tillbaka. Den ena som statsminister i Norge för Krf och den för oss i Sverige mer kända Alf Svensson som en av vår tids mest respekterade politiker. Båda med statsmannamässiga uppträdanden både nu och tidigare. Det var en fröjd att ta del av deras berättelser och rekommendationer.

Om det politiska uppdraget ska kunna beskrivas med stolthet efter avslutat värv tror jag det långsiktiga perspektivet är oslagbart. Jag tror att kortsiktiga och käcka politiska utspel glöms bort lika fort som de dyker upp. Jag tror också att onödiga politiska konflikter leder till ingenting! De ideologiskt underbyggda politiska konflikterna är desto viktigare. Strävan till förståelse och samverkan bör vara ett mål.

Vår tid utmanar oss mer än tidigare till uthållighet och samverkanslösningar!

 

 

Ett bättre Svartviksstrand ska byggas

Vid kommunfullmäktige den 14 februari återremitterades ärendet, att anta detaljplanen för Svartviksstrand. Ärendet återremitterades med uppdraget att se över möjligheterna att ytterligare anpassa bebyggelsen till omgivande bebyggelse i fråga om höjd och omfattning.

Förslaget har nu anpassats med sänkta våningar på samtliga byggnader vilket ger en volymminskning med trettio lägenheter och ökat p-tal till 0,65. Trafiklösningen i korsningen Enköpingsvägen-Prästhagsvägen förbättras då samhällsbyggnadskontoret får i uppdrag att i kommande trafik- och tillgänglighetsprogram inkludera en ny utformning av korsningen Enköpingsvägen och Prästhagsvägen i syfte att förbättra trafiksäkerheten.

Syftet med planen är att förändra en idag obebyggd och marksanerad industrifastighet till ett bostadsområde, där strandkanten blir offentlig och får en strandpromenad. Vi anser att den reviderade detaljplanen uppfyller kravet i återremissen och därmed välkomnar vi den nya bebyggelsen.

Sluta prata så länge!

En moderat motion behandlades på senaste kommunfullmäktige. Den handlar om att begränsa talartiderna.  Alla säger sig hålla med men i stort sett alla vill göra det på sitt sätt. Och så ser det ut i hela landet mer eller mindre.
 
FI mfl gör frågan till en jämställdhetsfråga i andra kommuner. Män talar för länge och framförallt längre än kvinnor. Andra tycker att små partiers företrädare pratar för länge och vill ha talartider som relaterar till partistorlek.
Alla utgångspunkter bygger på att någon eller några talar/pratar för mycket för ofta och för länge. Det måste stoppas.På många håll i landet har man infört talartidsbegränsning. Och det fungerar!
 
Visst är det så. Men frågan är om det stimulerar till debatt eller rentav kväver den som är ny eller ogillar att tala offentligt och sitter och väger initiativet att begära ordet. Jag tillhör numera den sorten som anses tala mycket. Så var det inte från början. Jag var obekväm i talarstolen att tala offentligt.

Demokrati bygger på att bryta åsikter och det har lagstiftaren tagit akt på genom att låta ordet vara fritt för den som begär det. Alltså är det ett avsteg att begränsa talartiden på det ena eller andra sättet. Det bygger på att alla partier och alla ledamöter är överens om den nya ordningen.

I Stockholms läns landsting brukar budgetdebatterna ha tidsbegränsning. Stora partier får mer tid än små och detta oavsett den enskilde ledamotens förtroendeuppdrag. Inte sällan tar tiden slut för den som ska svara på frågor som haglar från de som har tid kvar. Vid ett tillfälle meddelade vänsterpartiet att de stod utanför talartidsbegränsningen. De kunde tala hur länge som helst medan övriga höll sig till begränsad tid som fördelades inom partierna.

Jag har också varit med om en partiföreträdare som i stort sett läste ett mer eller mindre bokliknande manus och höll på mycket länge för döva öron.

Det finns en arbetsordning för kommunfullmäktige i varje kommun som ger respektive presidium makt att upprätthålla ordningen i fullmäktige. dit hör att hålla sig till ämnet mm. Ibland kan den rollen vara obekväm när den som talar inte håller med om man vikit av från ämnet. Men det är ordförande som bestämmer! Som en sista utväg har ordförande makten att visa ut den som inte följer ordningen. Det har jag aldrig varit med och hoppas slippa. Men respekten för ordningen och ordförandes mandat att säga till måste stärkas och följas.

Det är populism att vilja begränsa talartiderna. Och den populismen har inte ett ensamt partis tillskyndare. Det gäller alla! Initiativ har tagits i hela landet av alla partier, mest beroende på om man är satt i opposition eller majoritet.

Inte sällan är det de talföra man kan hitta som initiativtagare och motionsskrivare.

I förskolan och på vissa andra håll har man ibland en sten i handen som vandrar runt när någon har ordet. Kanske vore något för kommunfullmäktige att ta efter!

Hur som helst ska vi gruppledare nu kallas samman av kommunfullmäktige presidiet före valet och diskutera förslaget om talartidsbegränsning i Upplands-Bro kommun.

Jag tror vi behöver erbjudas utbildning i retorik och mer ge varandra självförtroende att med just den egna personligheten bidra till en livfull debatt i ämnen som är föremål för beslut! Det innebär, tror jag, betydligt effektivare och mer intressanta möten.

 

Vi är ett starkt lag

Eller vad sägs om att ha kompletterat laget med Upplands-Bro:s förre kommundirektör. Vi hälsar Karl-Erik Lindholm välkommen till Kristdemokraterna och topp fyra på kommunfullmäktigelistan.

Så här ser nomineringsstämmans beslut ut plats 1-10:

  1. Janne Stefanson, fd VD
  2. Tina Teljstedt, samordnare Karolinska Institutet
  3. Jan-Erik Björk, Ingenjör FMV
  4. Karl-Erik Lindholm, fd kommundirektör
  5. Marlene Juthstrand, kursansvarig Klara kyrka
  6. Ingvar Landälv, civilingenjör
  7. Linus Stefansson, plåtslagare
  8. Anna-Maj Lilly, socionom
  9. Daniel Spagnolo, enhetschef St Görans sjh
  10. Jarl Teljstedt, pensionär

Mälarbanan bortglömd?

Kristoffer Tamsons (M) trafikansvarig i landstinget har pekat ut framtidens infrastrukturinvesteringar. Att göra rätt saker  i rätt ordning. Alla kan inte få allt på en och samma gång. Underskott vänt till överskott. Ta hand om det vi har. Citat från dagens möte med kommunerna.  Ingenting nämns om Mälarbanan. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Pendetågens kvartstrafik till Bro/Bålsta är helt avhängig den politiska viljan och kommer inte på plats med nuvarande inställning.

Det krävs förbipasseringsspår och anpassad station för den befolkningstillväxt som Upplands-Bro och Håbo står för idag. Men icke! De planer som presenteras nämner alla investeringar både över och under jord i alla väderstreck men inte nordvästra hörnet av Stockholms län. Det är inte heller ett förbiseende. Om så vore kunde det rättas till. Det är en medveten bortprioritering!

Jag skäms att mitt eget parti valde bort mitt yrkande om kvartstrafik när vårt trafikprogram spikades i januari. Kvartstrafik till Bro och Bålsta är ingen tidtabelljustering. Det är en förhållandevis liten investering jämfört med t.ex. tunnelbaneinvesteringar och nedgrävda spår. Utredningen om förbipasseringsspår har gjorts klar av landstinget tillsammans med kommunen. Kostnaden är en halv miljard att jämföra med kostnaden att gräva ner spåren i Sundbyberg för mer än tjugo gånger så mycket, utan att få en enda ny resenär.

Stockholm börjar och slutar inte vid tullarna! Regionen runt Mälardalen hör samman och bidrar till att skapa Skandinaviens viktigaste nav.

Min uppmaning till ledningen för de regionala trafiksatsningar: Besök verkligheten och gör de investeringar som ger bäst nytta, med bästa genomslag och snabba, synliga resultat. Stoppa inte pågående bebyggelseutveckling i länet!