Sluta prata så länge!

En moderat motion behandlades på senaste kommunfullmäktige. Den handlar om att begränsa talartiderna.  Alla säger sig hålla med men i stort sett alla vill göra det på sitt sätt. Och så ser det ut i hela landet mer eller mindre.
 
FI mfl gör frågan till en jämställdhetsfråga i andra kommuner. Män talar för länge och framförallt längre än kvinnor. Andra tycker att små partiers företrädare pratar för länge och vill ha talartider som relaterar till partistorlek.
Alla utgångspunkter bygger på att någon eller några talar/pratar för mycket för ofta och för länge. Det måste stoppas.På många håll i landet har man infört talartidsbegränsning. Och det fungerar!
 
Visst är det så. Men frågan är om det stimulerar till debatt eller rentav kväver den som är ny eller ogillar att tala offentligt och sitter och väger initiativet att begära ordet. Jag tillhör numera den sorten som anses tala mycket. Så var det inte från början. Jag var obekväm i talarstolen att tala offentligt.

Demokrati bygger på att bryta åsikter och det har lagstiftaren tagit akt på genom att låta ordet vara fritt för den som begär det. Alltså är det ett avsteg att begränsa talartiden på det ena eller andra sättet. Det bygger på att alla partier och alla ledamöter är överens om den nya ordningen.

I Stockholms läns landsting brukar budgetdebatterna ha tidsbegränsning. Stora partier får mer tid än små och detta oavsett den enskilde ledamotens förtroendeuppdrag. Inte sällan tar tiden slut för den som ska svara på frågor som haglar från de som har tid kvar. Vid ett tillfälle meddelade vänsterpartiet att de stod utanför talartidsbegränsningen. De kunde tala hur länge som helst medan övriga höll sig till begränsad tid som fördelades inom partierna.

Jag har också varit med om en partiföreträdare som i stort sett läste ett mer eller mindre bokliknande manus och höll på mycket länge för döva öron.

Det finns en arbetsordning för kommunfullmäktige i varje kommun som ger respektive presidium makt att upprätthålla ordningen i fullmäktige. dit hör att hålla sig till ämnet mm. Ibland kan den rollen vara obekväm när den som talar inte håller med om man vikit av från ämnet. Men det är ordförande som bestämmer! Som en sista utväg har ordförande makten att visa ut den som inte följer ordningen. Det har jag aldrig varit med och hoppas slippa. Men respekten för ordningen och ordförandes mandat att säga till måste stärkas och följas.

Det är populism att vilja begränsa talartiderna. Och den populismen har inte ett ensamt partis tillskyndare. Det gäller alla! Initiativ har tagits i hela landet av alla partier, mest beroende på om man är satt i opposition eller majoritet.

Inte sällan är det de talföra man kan hitta som initiativtagare och motionsskrivare.

I förskolan och på vissa andra håll har man ibland en sten i handen som vandrar runt när någon har ordet. Kanske vore något för kommunfullmäktige att ta efter!

Hur som helst ska vi gruppledare nu kallas samman av kommunfullmäktige presidiet före valet och diskutera förslaget om talartidsbegränsning i Upplands-Bro kommun.

Jag tror vi behöver erbjudas utbildning i retorik och mer ge varandra självförtroende att med just den egna personligheten bidra till en livfull debatt i ämnen som är föremål för beslut! Det innebär, tror jag, betydligt effektivare och mer intressanta möten.

 

Vi är ett starkt lag

Eller vad sägs om att ha kompletterat laget med Upplands-Bro:s förre kommundirektör. Vi hälsar Karl-Erik Lindholm välkommen till Kristdemokraterna och topp fyra på kommunfullmäktigelistan.

Så här ser nomineringsstämmans beslut ut plats 1-10:

  1. Janne Stefanson, fd VD
  2. Tina Teljstedt, samordnare Karolinska Institutet
  3. Jan-Erik Björk, Ingenjör FMV
  4. Karl-Erik Lindholm, fd kommundirektör
  5. Marlene Juthstrand, kursansvarig Klara kyrka
  6. Ingvar Landälv, civilingenjör
  7. Linus Stefansson, plåtslagare
  8. Anna-Maj Lilly, socionom
  9. Daniel Spagnolo, enhetschef St Görans sjh
  10. Jarl Teljstedt, pensionär

Mälarbanan bortglömd?

Kristoffer Tamsons (M) trafikansvarig i landstinget har pekat ut framtidens infrastrukturinvesteringar. Att göra rätt saker  i rätt ordning. Alla kan inte få allt på en och samma gång. Underskott vänt till överskott. Ta hand om det vi har. Citat från dagens möte med kommunerna.  Ingenting nämns om Mälarbanan. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Pendetågens kvartstrafik till Bro/Bålsta är helt avhängig den politiska viljan och kommer inte på plats med nuvarande inställning.

Det krävs förbipasseringsspår och anpassad station för den befolkningstillväxt som Upplands-Bro och Håbo står för idag. Men icke! De planer som presenteras nämner alla investeringar både över och under jord i alla väderstreck men inte nordvästra hörnet av Stockholms län. Det är inte heller ett förbiseende. Om så vore kunde det rättas till. Det är en medveten bortprioritering!

Jag skäms att mitt eget parti valde bort mitt yrkande om kvartstrafik när vårt trafikprogram spikades i januari. Kvartstrafik till Bro och Bålsta är ingen tidtabelljustering. Det är en förhållandevis liten investering jämfört med t.ex. tunnelbaneinvesteringar och nedgrävda spår. Utredningen om förbipasseringsspår har gjorts klar av landstinget tillsammans med kommunen. Kostnaden är en halv miljard att jämföra med kostnaden att gräva ner spåren i Sundbyberg för mer än tjugo gånger så mycket, utan att få en enda ny resenär.

Stockholm börjar och slutar inte vid tullarna! Regionen runt Mälardalen hör samman och bidrar till att skapa Skandinaviens viktigaste nav.

Min uppmaning till ledningen för de regionala trafiksatsningar: Besök verkligheten och gör de investeringar som ger bäst nytta, med bästa genomslag och snabba, synliga resultat. Stoppa inte pågående bebyggelseutveckling i länet!

Alla i klassen snattar utom tre!

Idag hade vi träff med ICA handlaren och blomaffärens ägare. Situationen i Bro Centrum är allvarlig. Det sker rån med vapen både mot privatpersoner och handlare. Snatterier hör till vardagen. Högstadiet ligger nästan vägg i vägg och frestelsen är stor för elvaåringarna och uppåt. Så stor att att alla utom tre i en klass har snattat. Det brukar bli läsk och godis.

ICA handlaren har tagit flera unga och fått några att ”bryta brottets bana”. I mina ögon är handlarn en idealist och kämpe som vet vad han gett sig in på när han övertog butiken för ett halvår sedan. Fast det var en större utmaning än han trodde, säger han själv. Och då har han ändå drivit butik bl.a. vid SergelsTorg intill T-bane uppgången.

Han vill få kontakt med de tre skolornas rektorer och föräldrarna i närområdet. Kanske bjuder han in dem på fika för att gemensamt få det uppväxande släktet att bete sig vårdat såväl i handling som språk. Han har många bra idéer om ett bättre Bro och attraktivare och tryggare Centrum. Han är inte den som ger sig!

I förrgår kom en man i sextioårsåldern in och bad om hjälp. Han hade tagit ut pengar på bankomaten strax utanför. Ungdomar, tre stycken, drog upp luvorna och fram med kniven och rånade honom på de nyuttagna sedlarna.

Polis anropades och jagade utan framgång med helikopter och till fots. Det tog inte många minuter så hade facebook informerat stora delar av kommuninvånarna om brottet. Att polishelikoptern satt fart på spekulationerna redan tidigare förstärkte säkert händelsen. Inte igen!

Detta är vardagen på många håll i landet och i vår del av landet har vi bestämt att vända utvecklingen. I lilla Bro som polisen uttryckt det. Och visst går det. Det måste gå!

Kameror, väktare, aktiviteter och relationsbygge.

Vi gör det tillsammans med rätt åtgärder och vid rätt tidpunkt samordnat. Inte var för sig!

Vi hade ett bra möte!

Tjuvarna släpptes utanför butiken!?

Nu ska jag vara lite personlig om ett problem som finns på allas läppar nuförtiden. Den ökande otryggheten.

Jag har fem söner. Ålder 22-39 år. Någon är polis, någon är ordningsvakt/ skyddsvakt, någon jobbar på rikspolisstyrelsen, någon jobbar på verkstad och någon studerar till ingenjör och jobbar extra. Alla har bra ämnen till samtal varje gång vi träffas. Tonen kan vara hög och åsikterna inte sällan alla mot en där jag är den sistnämnde. Därmed inte sagt att jag har fel!

Idag fick jag ta del av en berättelse från den ena. Igår när han jobbade i en grannkommun kallade hans chef in honom. Tillsammans med två väktare och fyra personal iakttog de på bildskärmar hur två tjuvar försåg sig med dyr utrustning från hyllorna, värde minst 40 tkr. De greps och polis tillkallades.

Sex poliser anlände i tre bilar och tog deras personnummer och berättelser samt vittnesuppgifter. Sedan släppte man männen som var starkt påverkade av annat än alkohol och upprörda, utanför butikens entré.

Visst är det märkligt!

Följande brottsrubriceringar borde ett par av dem kunna leda till bortförande, tycker jag:

  • Brott mot knivlagen
  • Försök till grov misshandel
  • stöld ( ej grov < 90 tkr)
  • misstänkt våld mot tjänsteman
  • Narkotikapåverkade

Medtag/ hämtning till förhör på annan plats/ område hade varit en smart men obekvämare utväg som hade gillats av allmänheten. Folkligt stöd är inte så dumt! (det motsatta är värst)

Nästa gång det händer är jag varken säker på att brottslingarna blir släppta utanför entrén (det finns ju andra poliser med andra bedömningar om när insatsen anses slutförd) ej heller säker på att personal och vakter ingriper lika resolut. För minnets starkaste inslag har jag förstått är inte brottningen och fasttagandet utan det svek man upplevde från ordningsmakten.

Om kedjan av orsak går att finna ovanför yttre befäls och enskild polismans beslut så är det i så fall deras erfarenhet av åklagares allt för generösa frisläppande. Och är det högre än så är det lagstiftarens alltför vaga straffskala vaga koppling till verkligheten. Och då är ju allt regeringens fel, nu sittande eller tidigare eller Europakonventionen. Hur som helst är det nånannanismen även denna gång i konflikt med sunt förnuft.

 

Välkommen till jobbet Anders!

Polisen besökte kommunstyrelsen i onsdags för att förklara sitt avslag på kommunens begäran om ordningsvakter i Bro. Även om förklaringen inte var helt fullödig så avslutades ärendet med en applåd från alla ledamöter till polisen, Magnus.

Alla runt bordet gav uttryck för sitt stöd för det arbete han och andra gör i kommunen samtidigt som den polisbrist som sammanfaller med ökad brottslighet i kommunen är ett stort bekymmer.

Väktare eller ordningsvakter spelar mindre roll! Det viktiga är rätt personer och arbetssätt var en sammanfattande åsikt när vi skildes åt. 

Att polisen fått ny chef i torsdags, Anders Thornberg, stärker säkerligen vår möjlighet att med ett gott samarbete göra rätt insatser från såväl ordningsmakten som kommunen och andra aktörer.

Det handlar inte om att peka på vad andra inte gör utan vad kan vi göra bättre tillsammans. Den tonen har den nya rikspolischefen redan anslagit efter klargörandet att han utsetts. Vad kan Du och jag göra!

Beröm till enskilda poliser!

Många berömvärda insatser i det som kallas trygghetsarbetet görs idag. Det finns enskilda initiativ eller i grupp från allmänheten som är värda beröm. Det finns också poliser här i vårt närområde och på andra håll som kämpar tappert och givetvis finns det både tjänstemän och politiker som gör allt man kan för att skapa bättre trygghet.

Att beskriva enskilda händelser har fått mycket uppmärksamhet och ett stort nyhetsvärde. Dock utnyttjas den uppmärksamheten inte sällan till att beskriva otillräckligheter och ibland också ”hänga ut” enskilda företrädare som skyldiga.

Jag har funderat på vem som passar bäst in i kommande nominering till årets Upplands-Broare och kommit fram till att för min del ligger enskilda poliser väldigt bra till.

Samtidigt vill jag beskriva min frustration över rikspolischefens otyg att peka på andras brister mer än att ge svar på årtgärder över det han råder över. Organisationsbrist, flykt från yrket och brister i lönefördelning mm har han i sin hand ett tag till.

Jag vill också berömma alla partiledare för alla åtta partier i kommunen för att vi i enighet kunde formulera brevet till regeringen och regionpolischefen om vår polisbrist i kommunen och den utsatthet som vi tillsammans valde att beskriva.

Jag bärs nämligen starkt av den uppfattningen att tillsammans kan vi förändra dagens otrygghet om vi delar på problembeskrivningen och samverkar vidare för bygdens skull.

Janne Stefanson, KD

Vice ordförande Kommunstyrelsen

Förtroendet måste stärkas!

Igår hade jag två samtal och ytterligare en kontakt om de problem som brukar gå under beteckningen trygghet och invandring och deras samband. Alla tre med unga i 35-40 års åldern.

En av dem stoppade mig för att informera om att dennes röst skulle i kommande val läggas på SD och Jimmy Åkesson och han representerade ett antal i området som skulle göra detsamma. Skälet var det alltför liberala flyktingmottagandet. Ingen diskussion eller analys av migrationsverkets roll, skäl till flykt, eller varifrån utan en proteströst följd av många fler. Jag hann förstås fundera hur detta fördummande resonemang kan sluta så bland annars kloka och välutbildade och välmående svenskar.

Ytterligare ett par reaktioner från dagens möten handlade om den otrygghet som förekommer i de flesta städer och förorter sedan några år och som har eskalerat på senare tid. Även där ansågs SD ha en trovärdig roll.

Jag håller förstås inte med. SD tar varje tillfälle i akt att beskriva samhällsbrister. Att dem saknar i stort sett varje möjlighet och förmåga att göra något åt dem i realtid tycks inte bekymra. I den beskrivning som ofta utgår från SD:s tydlighet framstår alla andra som passiva och inne på fel väg eller på rätt väg men försent. SD har alltid rätt och är först ut! Att dem ursprungligen har fått sin inspiration från nazikopplingar tycks inte längre bekymra. Ej heller att dem har ett antal ledande företrädare som fällts för grova brott. Ej heller att de är bäst på intern splittring. Inte heller att de oftast har hög frånvaro med tomma stolar i de beslutande församlingarna. Bäst på protest! En bortslängd röst vid allmänna val.

Visst kan SD på sikt antingen upphöra att existera precis som Ny Demokrati, men möjligheten finns också att de på ungefär samma sätt som andra protesterade ytterlighetspartier om ett antal år har bytt innehåll och företrädare och blivit så rumsrent att deras röster påverkar. Om detta kan man bara gissa idag. Men idag och fram till nu står de helt utan inflytande och makt.

Men hävdar någon av mina kontakter; det är ju SD:s förtjänst att de andra partierna har bytt åsikt och stramat upp flyktingmottagandet och blivit skarpare i trygghetsfrågorna. Nej-menar jag. Det finns en klokskap hos de etablerade partierna i både dessa och andra frågor som gör att analys av verkligheten gör att enbart kortsiktiga vinster och åtgärder med långsiktiga dilemman alltid prövas väl före lagändring och beslut. I det spannet kan SD härja fritt!

En klok och välformulerad ledarartikel på ämnet trygghet bilägger jag som länk. Jag tycker att såväl rikspolischefen som lokala företrädare mår bra av att se det orimliga i att prata positiv statistikutveckling om dåtidens brott när det som oroar är något helt annat! Jag menar inget annat än det jag skrivit. En del ämnen kräver både tid och öppenhet och prestigelöshet för att nå någonstans. Vi måste kunna nå fram till varandra i de samtal vi för annars gynnas de som inte har förmågan att lösa enbart att blåsa upp och förstärka den otrygghet som alla pratar om.För det krävs skärpning!

http://www.gp.se/ledare/teodorescu-den-nya-segregationen-%C3%A4r-h%C3%A4r-1.5099012

Brottsutvecklingen inte enda problemet

Brottsutvecklingen i vår kommun är oroande på många sätt. Dels utgör en handfull unga kriminella ett reellt hot för såväl affärsidkare som utsätts för rån och privatpersoner som utsätts för rån, misshandel och hotelser. Så kan vi inte ha det! Därför vi i full politisk enighet så sent som i december påkallat regeringen och regionpolischefens uppmärksamhet över vårt eftersatta behov av fler poliser. Tillsammans kan vi åstadkomma förbättring.

Ett annat problem är politiskt I det senaste numret av tidningen Mitti avslöjar Liberalernas ledare att han vet svaret på brottsbekämpnings-frågan. Tomma tunnar skramlar mest!

En del av insändaren nagelfar också enstaka ord tagna ur sitt sammanhang för att söka misskreditera meningen och avsikten med en tidigare insändare från koalitionens gruppledare??

Dessutom hänger han ut en namngiven ledande politiker som ansvarig för utvecklingen. Det är illa! Att mindre seriösa sociala medier saknar vett och sans är inte mycket att göra åt men större krav bör kunna ställas på ledande politiker.

Ena stunden samlas vi från alla partier, inte sällan utan vittnesbörd, för att lära oss hur vi undgår våld och hot riktade mot politiker och tjänstemän i nästa stund sker detta…

Det är mycket illa!

Ensamkommande över 18

Sedan en tid har den komplicerade frågan aktualiserats om ensamkommande ungdomar som fyllt arton år och därmed övergår från kommunalt ansvar till migrationsverkets ansvar.

I Upplands-Bro bestämdes först principen i ledningsgruppen för koalitionen att förlänga åtagandet fram till Dom i ett eventuellt första överklagande. Därefter skulle migrationsverkets ansvar gälla.

Detta blev också vad socialnämnden beslutade i full enighet.

Egentligen är detta ett fegt ansvarstagande från regeringens sida där man skjuter över dilemmat till kommunerna utan att ta ett fullt eget ansvar. Under 2017 och 2018 har man tillskjutit ett litet ekonomiskt stöd som inte alls motsvarar den faktiska kostnaden. Det är inget annat än ett sätt att försöka undkomma den kritik som hör hemma hos regeringen. 

Nu händer precis det förväntade! Vår socialnämnd och kommunledning ställs till svar för den problematik som uppstår med ungdomar efter prövning och dom, som flyttas från boende i kommunen till boende i migrationsverkets bostäder. När det inte passar in i ungdomens vardag så blir det självvalda, bostadslöshet. Ofta löses det med boende hos vänner på orten. Ett par kommuner i Stockholms län har löst frågan genom förlängt kommunalt åtagande.

Det gör att frågan blir ett lotteri om vilken kommun man blivit placerad i vid första tillfället som ensamkommande. Så kan man inte ha det i ett av världens främsta välfärdsländer.

Socialnämndens ordförande Tina Teljstedt (KD) har i ett brev till det samordningsförbund som finns i Stockholm, STORSTHLM, att söka samordna tillämpningen. Ytterst handlar det om vad regeringen beslutar. Idag saknas en seriös riktlinje åtföljd av ekonomiskt ansvar. Upp till bevis!

Överför inte kostnader som är statliga på kommunerna! Och överför inte en inhuman flyktingfråga på enskilda kommunala företrädare och nämnder.