Kampanj eller samhällskritisk journalistik

Kalla fakta visar i kväll ett reportage om en misslyckad friskola. Det tragiska exemplet gäller Conrad 8 år med särskilda behov som inte tillgodoses. För det har skolan rätteligen drabbats av 300 tkr i vite. Skolans VD tar ut fem miljoner i vinst men anser Conrad vara för dyr. Det är klart att det inte går att försvara. Och bristerna från skolledningen i mediakommunikation eller i kommunikation med föräldrarna framstår som minst lika bristfälliga som övriga tillkortakommanden. Friskolorna drabbas som grupp av ett mycket tungt sänke!

När det gäller barn med särskilda behov i förskola och skola så är det hjärtskärande varje gång ett misslyckande sker. Jag kan som kommunpolitiker i en koalition som består av partier från bägge block lova att det hamnar alltid högt i våra prioriteringsdiskussioner. Alltid!  Ändå misslyckas vi och hela landet. Enligt skolverket misslyckas fyra av fem fall i hela landet.

Jag välkomnar reportaget om Conrad och hoppas på ett nästa reportage om honom som beskriver den bästa lösningen för hans skolgång. Om friskolan det berör är värd en andra chans avgör förstås föräldrarna och i det större perspektivet kommunen/ skolverket. Jag är tveksam.

Men! Det går inte att komma ifrån den andra delen av reportaget. Varför är det oftast privata huvudmän i omsorg och skola som blir reportage trots att misslyckandena är generella.

Att regeringspartiet i närtid har en kongress där frågan om vinster i välfärden blir en het potatis kan förstås vara en slump. Likaså att regeringen i närtid avser ta ställning till Reepalus vinstförbudsutredning. Jag vågar lova att Conradreportaget kommer utgöra exempel i alla de avgörande debatter om vinster i välfärden som nu väntar.  Det vore dock inte rättvist mot alla de seriösa huvudmän som gör allt för att leva upp till högsta kvalitet.

Tyvärr kan även detta vara ett exempel på hur ett bra reportage om en brist som behöver belysas för att med den stora uppmärksamheten rättas till, också får en politisk kantring till vänster, av bara farten. Kanske passar det redaktionen. Det går förstås inte att bevisa men inte heller att bortse från.

Fem miljoner är mycket pengar!

Vad händer i förorten?

I förorterna har ny typ av otrygghet och kriminalitet utvecklats. Det överensstämmer i tid med det ökade flyktingmottagandet och löper därför risk att mer än lovligt sammankopplas. Enligt polisen finns inget samband. De kriminella är ofta födda och skolade i Sverige även om hudfärgen går att koppla till andra tankar.

Just trygghetsfrågan är för oppositionspartier vad en godisskål är för ett litet barn. Svår att avstå ifrån! Det går ganska enkelt vinna politiska poänger utan att själv bidra.

I en debatt i fredags på stockholmsradion mellan Karin Wanngård (S) och Lotta Edholm (L) blev detta väldigt tydligt.Edholm kritiserade starkt finansborgarrådet för att inte göra tillräckligt. Borta var alla argument för vad som utvecklats negativt under långa tid och det större problemet med utbildad personal såväl inom socialtjänst som polis. För lyssnare/ väljaren blev därför debatten den traditionella. Majoriteten får försvara sig och oppositionen är utan ansvar. Detta fördummar förväntningarna på medborgarna. Tyvärr finns ett belöningssystem i detta som media också eftersträvar. Man vill ha två motpoler. Men problemet kvarstår. Socialtjänsten saknar personal så kvaliteten på åtgärder brister och polisen hinner inte med det förebyggande arbetet och vardagsbrottsligheten. De gånger man syns är när brotten är begångna. Då med full kraft!

”Man kan inte luta sig tillbaka” sá det moderata oppositionsrådet vid senaste kommunstyrelse mötet. Det håller jag med om! Men det adresserade uttalandet till majoriteten var tänkt som en kritisk verklighetsbeskrivning. Att samtliga partier så sent som i december i full enighet godkänt samverkansöverenskommelsen mellan kommunen och polisen och därför knappt hunnit påbörjas- fanns liksom inte i tankarna. Bättre kan vi!

Lika lite som miljöfrågorna kan avgöras ensamt av något parti lika litet kan den kriminella ungdomsbrottsligheten lösas av ett enskilt parti. Inte ens om man har 18% av väljarstödet!!!

Allt har en början och…

1964 bildades ett av riksdagens yngsta partier. Femton år senare startade partiet en dagstidning med utgivning av ett nummer varje vecka. Tidningen har under åren haft olika namn. Först Samhällsgemenskap sedan Kristdemokraten och det sista året Poletik. Tidningen lades ner i december 2016.

                                                 Marcus Jonsson intervjuar Stig Nyman och Alf Svensson

I går var det stor avskedsföreställning i Riksdagen med många av tidningens initiativtagare på sjuttiiotalet och åttiotalet och andra som verkat på tidningen under de trettiosju år som den existerat.

Visst är det tråkigt att tidningsdöden drabbat också Kristdemokraterna. Eller som Alf Svensson uttryckte det, – Jag tycker det är fel att lägga ner tidningen och jag förstår det inte, men å andra sidan är det mycket nu för tiden som jag inte förstår.

Att möta pionjärerna är väldigt inspirerande. T.ex. Stig Nyman som varit en av Stockholms läns landstings mest kända landstingsråd som började i partiet som partisekreterare vid 29 års ålder och då som en av de två partiavlönade. Han precis som alla andra både sov och arbetade på partikansliet och bar hela partiets verksamhet på sina axlar minst sex dagar i veckan.

Även om Alf Svensson är en av partiets mest kända personer så har han i tidningens historia haft en ganska undanskymd roll. Där har personer som Per-Egon Johansson, Kjell-Erik Sellin, Ingvar Svensson och många många andra verkat för att partiet skulle ha en tidningsröst. Etablerade medier såsom alla Anderkoncernens medier tog inte in KdS material alls i form av debatter och insändare. Även liberala tidningar mobbade partiet. Därför var den egna tidningen viktig.

Idag är det helt andra skäl till varför tidningen borde fått stöd av ägaren att blir äldre än tettiosju år. Inte ens nära pension!

Min egen roll på tidningen har varit Marknadschef, VD och slutligen Publisher. Många år med spännande utmaningar där ekonomi och upplaga varit de tyngsta. Den glädje jag känner över arbetsklimat och arbetskamrater och frivilliginsatser kommer för alltid att finnas kvar. Jag vet att det var vi tillsammans som gjorde det möjligt!

Man brukar säga att en generation bygger nytt. Nästa generation förvaltar. Och den tredje generationen….

 

Manuell räkning…

Nederländerna har val idag. Det visar sig att den räkning av rösterna som är tänkt att skötas digitalt inte är tillförlitlig. Det tog en kväll att hacka programmet och därmed avslöja att valresultatet kan bli fejk! Därför tar man det säkrast kända tricket och räknar alla miljontals röster för hand!!

Visst känns det igen. Vis av resultatet i USA så ska man denna gång vara säker på att resultatet inte styrs från utlandet eller av annan hackare. Ett hundratal intrångsförsök i Nederländerna på senaste tiden med utpekade länder som Ryssland, Kina och Iran avslöjar att dagens hot inte liknar gårdagens.

I september 2018 är det dags i Sverige. Något säger mig att datorröstning och datoravlästa röster är väldigt långt borta.

Valresultatsräkning är en sak men fejkade nyhetsförmedlingar är svårare att bemästra. I takt med att traditionella nyhetsförmedlingar hårdvinklats har det skapats utrymme för falska nyheter. DiLeva hade en poäng för ganska länge sedan:  Vem ska man tro på när allt så här?

Minst lika svårt som är det är för ett land att efter ett val avslöja och leda i bevis eventuellt valfusk, lika svårt eller svårare är det för den som hämtar sin information och kunskap via media som brukligt,att sortera bort det falska och uppdiktade. Till och med erfarna redaktioner har misslyckats med det och tagit in falskt material i den egna spridningen.

Just nu byggs många länders framtid och makt på just detta där syret är rädsla och missnöje. Vem har sagt att vi skapar vår egen framtid?

Minst och inte näst störst!

Vi Kristdemokrater har under i stort sett hela denna mandatperiod skapat rubriker. Under riksdagsspärren-Ute ur riksdagen o.s.v Det går förstås inte att tänka bort att vi har ett stort bekymmer. Inte heller går det att säga att det ordnar sig, för det brukar det göra. Eller vi är alltid starka på slutet! Vi har ett stort bekymmer! Men vi är inte uträknade!

Nu är det ett annat parti som står för de negativa rubrikerna, och det är moderaterna. Alltsedan deras partiledare slog in på den nya linjen med Sverigedemokraterna har väljaropinionen rasat. I dagens mätning som är den första telefonintervjumätningen händer det att Moderaterna är passerade av SD. Näst största parti! 

Den svenska traditionen är bruten och riskerar skapa ett kaos både före valet och efter valet. Ett kaos är inte bra för landet brukar man höra, men landet är Du och jag.

Sverige följer trenden. Både det Engelska beslutet att lämna EU och Donald Trumps valvinst syntes omöjliga före valen. Nu är det verkligheten! Valen slutar inte som de brukar eller förutses sluta. De överraskar och bidrar till en oro i världen och i respektive land som min generation aldrig tidigare upplevt.

Med den nya färska opinionsmätningen får SD knappt 20% av rösterna. Det innebär att bara 80% vill annat än SD. Även om inte alla 80% går att förena i ett gemensamt politiskt mål så är det gott om procent innan man saknar möjlighet att leda landet. Det handlar om förmågan att tänka utanför boxen, att tänka nytt. I det sammanhanget är jag viss om att KD kan spela en avgörande roll. Vi brukar vara kända för att både kunna ta ansvar och vara duktiga på att samarbeta. Men då gäller det att tänka klart! 

Vår politik är värd betydligt mer än 3-4% av väljarstödet. Med ökat förtroende hos väljarna ökar också väljarnas vilja att lägga sin röst på oss. Och förtroende måste förtjänas! Just nu är förtroendet inte på rätt nivå.

Kritik mot nollvision?

När Ebba Busch Thor tillträdde som partiledare uttalade hon ett mål om aborter. Hon ansåg att man lika som i trafiken kunde ha en nollvision. En vision är en vision! För det kritiserades hon och ansågs vara att vara abortmotståndare. Nu är det dags igen!

Lars Adaktusson har sagt sig villig att kandidera till riksdagen för KD. Därför går Veronica Palm ut i dagens Expressen att med Lars Adaktusson i riksdagen” kommer abortmotståndet att växa”. Märkligt!

Kristdemokraterna kritiseras i denna fråga från två håll. Dels från SD och Kristna värdepartiet att KD är för liberala och dels från vänster att partiet är för konservativt och abortfientligt. Någon måste ha fel???

Att Adaktusson förespråkar samvetsfrihet för barnmorskor som vill kunna säga nej till att för personlig del utföra aborter anses innebära att han är abortmotståndare. Att han problematiserar det höga antalet aborter som utförs gör honom till abortmotståndare i artikeln??

I KD:s medicinsk etiska program ska kvinnan ha rätt att fatta eget beslut om abort. 

Så står det och det är vad som gäller.

Med det som grund kan man knappast kritiseras från två håll! Fake news!

 

Är kulmen nådd?

Idag gick jag förbi Brohusets entré! Det var stängt som planerat och utanför stod några föräldrar och barn som hade siktet inställt på att få bada. Man diskuterade högt och hade läget klart för sig efter medias rapportering. En man med brytning kände igen mig och uttryckte sitt missnöje om ungdomarna som skapat detta läge. Jag höll med!

Under en längre tid har ungdomskriminaliteten i Bro centrala delar skapat en otrygghet som aldrig förr. Visst har det varit stökigt med ungdomar som gjort skadegörelse av olika slag men aldrig av det slag vi nu ser.

Det är inte bara i Bro! Men den insikten hjälper oss inte.

När Brohuset tvingades stänga hela sin verksamhet igår och fortsatt hålla stängt idag så är det en stor händelse. Därför blir medias rapportering stort uppslagen om vårt lilla centrum.

Sjutton ungdomar i åldern 14-17 år är identifierade av myndigheterna redan i måndags. Det var då Polisen gjorde en stor insats och skjutsade ungdomarna en bra bit från centrum. En metod som ibland används på ett effektivt sätt även för överförfriskade slagskämpar i betydligt högre ålder. På den ofrivilliga promenaden hem hinner man både nyktra till och tänka över sin gärning. I detta fall tog dock hämndbegäret över. Dagen efter skjutsen gjorde man om samma sak fast värre. Uttalade hot och trakasserier och våld mot polisen renderade i ett frihetsberövande och stängning av Brohus och simhall. Personalens otrygghet blev ett arbetsmiljöproblem. Därav beslutet.

Sjutton ungdomar, varav ett mindre antal är ledande, kan inte vinna slaget om Bro centrums trygghet.

Därför blir en sådan händelse som denna ett förtydligande av behövande insatser från såväl Polisen som kommunen och frivilliga. Jag är övertygad om att kulmen är nådd nu eller i närtid.

Jag vet att gårdagskvällen i området var en av de lugnaste på lång tid. Och jag vet att det berodde på ett samlat grepp.

 

Tillgänglighetsdagen gick av stapeln

I veckan var det dags för tillgänglighetsdagen. Den inleddes i Kulturhusets källarlokal ”Black Box”.

  • Hela Kulturhuset är sprinklat upplyste brandmannen som föreläste. Det innebär att ni är mycket trygga om det skulle börja brinna. Sprinklersystemet släcker branden i ett tidigt skede. Det är det säkraste system som finns.
  • Nästa föreläsare pratade om alla tänkbara funktionshinder, även sådan som knappt är tänkbara. Där finns det alltid brister! Det kan handla om en rullstolsburen som ska trycka på dörröppnaren som kan sitta så till att dörren öppnas så att den knuffar bort rullstolen!!
  • I Kulturhuset kan en lösning vara att läktaren görs i ordning för rullstolar och rullatorer för att ha nödutgång utan hiss.
  • Dagen avslutades med testkörning på Kungsängens torg med rullstol, permobil, rullator och vit käpp med ögonbindel. Även hörselförstärkare fick provas. I halkan och mycket isigt underlag var det nyttigt att få testa.
  • Förhoppningsvis kan tillgänglighetsdagen leda till förbättringar och tankeställare inför kommande nybyggen. Men visst är det märkligt att den som ritar och bygger nya hus fortfarande missar väsentliga tillgänglighetsförbättringar!

Det har blivit lugnare eller stökigare?

Vid det senaste mötet med brottsförebyggande rådet framfördes att näringsidkare i Bro Centrum framfört att det blivit något lugnare.

Knappt hade bläcket hunnit torka innan en motstridig beskrivning kom.

ICA hade ett tjugotal ungdomar som provocerat stal från hyllorna och misshandlade en personal. Några dagar senare var det dags igen.

Fem ungdomar maskerade för ansiktet kom in på ICA precis före stängning och stal och försökte provocera till handgemäng. Personalen undvek konfrontationen genom att gå undan. ” Det är bara en tidsfråga innan vi blir rånade” berättade den ena.

Strax därefter kom ett gäng ungdomar utanför ICA i konflikt med ett par, varav en politiker, och fällde hot om våld och trakasserier mot både mannen och kvinnan.

I skenet av det upplopp som igår var nära att kosta livet på antingen en ungdom eller polis i Rinkeby, är det svårt att inte göra någon som helst jämförelse. Även om Bro är ett till numerären, litet problem så är det för den som drabbas lika illa. Bro är per definition av polisen klassat som ett utsatt område. Men ofta brukar man tillägga att det i jämförelse med andra Stockholmsförorter är litet.

Det finns en risk att laglösheten slår rot i det lilla samhället och blir ett stort problem för de få. Så får det inte bli!

Narkotikatillgången är god står det i analysen från polisen. Marijuana är den vanligaste drogen. Narkotikan är orsak till en mängd andra brott.

Den som ”festar till” genom att ”röka på” bidrar till att kriminaliteten finns och växer. -Det är inte farligare än alkohol, brukar drogliberalerna anföra.Om vi lämnar farligheten därhän, denna gång så är den stora skillnaden i så fall att den ena handeln göder både grov och mindre grov kriminalitet. Så är det! Den som köper av langare bidrar till ett otryggare samhälle som drabbar oss alla när vi minst anar det.

Ringvägen antagen efter åtta år

I går antogs detaljplanen för Ringvägen del 2. Det har tagit drygt åtta år från planuppdrag till antagande. Detta är inget att skryta om men framstår ändå som en vinst för alla bostadsköande. Oppositionspartierna M, L och SD var inte med på beslutet. De yrkade på återremiss men förlorade stort med röstsiffrorna 23 mot 13.

Detta åskådliggör väldigt tydligt skillnaden mellan att vara en del av den styrande majoriteten eller att vara i opposition. Som ledande företrädare måste man väga fördelar mot nackdelar på guldvåg och slutligen bestämma sig. I opposition kan man låta bli att väga för och mot och föra på andra att bestämma. Sådan är politiken!

Nu tillhör jag den glada skaran som vill se att Kungsängens centrala delar utvecklas så detta är en fortsättning på det som påbörjades i den första planen.