• Beslöjad gäst eller främling

    När en delegation från Sverige besökte Iran i helgen tvingades de kvinnliga ministrarna och medföljande kvinnor skyla sig med slöja. Lagen i det strängt religiösa landet kräver det och bestraffar olydnad. Hemska lagar förstås, men så är det.

    Debatten i Sverige lät inte vänta på sig. Hur kan en feministisk regering underkasta sig sådant förtryck?

    Det påminner en hel del om den debatt som pågick i samband med förberedelserna av OS i Peking och i Sotji. Även Kungabesöket i Brunei.

    Frågan är om det är i samband med representationsresor till ett förtryckarland eller i samband med ”förbrödrande” sportaktiviteter som markeringar och protester får bäst effekt. Det vore förmätet av mig att ha en bestämd slutsats men jag tillåter mig att få väga frågan mer försiktigt än bara med ett för eller emot.

    Att visa varandra respekt utifrån en kunskap är sannolikt bättre än att bara ryckas med i en åsikt som de flesta delar. I det avseendet så måste jag tillstå att Jan Guillou för en gångs skull bidrar till behovet av resonemang. I alla Abrahamitiska religioner finns uttryck för att skyla sig. Problemet är att när tron blir lag i stället för nåd har ett förtryck uppstått som är lika gudsfrånvänt som kommunism eller faschism.

    I det avseendet är Irans statsskick värd all kritik med eller utan påtvingad slöja.

    Att göra affärer i ett land med sådant förtryckarsystem måste förstås övervägas om det bidrar på något sätt att förbättra för det förtryckta folket eller om det bara handlar om tjäna pengar oavsett statsskick. Ett möjligt svar är att vi blir väldigt ensamma i världen om vi bara gör affärer med de länder som delar alla våra värderingar. Det kan gälla regnbågsfärgade naglar i Ryssland likaväl som slöja i Iran. Frågan som är berättigad att ställa är förstås var går gränsen för att göra affärer och officiella besök.För någon gräns finns det förstås!

    Jag gör inga anspråk på att besitta vare sig mer kunnande eller klokare slutsatser än andra men jag förbehåller mig rätten att tänka till!

    Som gäst infinner sig en lämplighet i såväl uppträdande som samtal för att vara välkommen. Frågan om viljan att vara gäst måste förstås vara relaterad till syfte och mål och föregå beslutet och inte heller överraska parterna. Det går ju att tacka nej!