Friskolornas bäste vän

För första gången har koalitionen i Upplands-Bro kommun gett utbildningsförvaltningen i uppdrag att se över skolpengen som ligger till grund för en likvärdig skola oavsett huvudman.

Detta gläder särskilt mig som varit med om friskolereformen i början av nittiotalet och kämpat sedan dess för att få likvärdiga och bra förutsättningar i vår kommun.

Mellan 1991 och 1994 skedde den stora reformen vilket sammanföll med mitt första ordförandeuppdrag. Jag fick ansvaret för grundskolorna och förskolorna. Då infördes både startbidrag för att kunna starta upp verksamhet och det stöd som riksdagen beslutade om. Många tuffa debatter både med tjänstemän och politiker följde när förändringen genomfördes. Litet kuriosa är förstås att jag som ordförande drev frågan lite väl hårt och förlorade en votering i min egen nämnd då jag ensam var för och alla andra tio var emot. Men min övertygelse var glasklar. Det skulle gälla likvärdighet!

Samma principiella övertygelse driver mig idag. Därför är jag väldigt glad att vårt koalitionssamarbete resulterade i en budget för 2017 med uppdraget till förvaltningen att utreda skolpengen och lokalbidragets storlek. Viktigt att veta är att det idag finns en stor orättvisa i nuvarande tillämpning.

Vän av ordning kan förstås undra varför detta inte ordnades under förra mandatperioden när Alliansen hade egen majoritet? På det har jag inget svar men är glad att vi fått enighet i den majoritet som koalitionen utgör. Vi gör det tillsammans.

I en insändare i Bålsta Upplands-Bro bladet skriver moderaterna om sig själva som initiativtagare i opposition till förbättringar för de fristående huvudmännen. Jag förstår både deras vilja och frustration. Men någon gång under mandatperioden kunde det vara smakfullt att gratulera koalitionen, KD/C/S/MP till bra genomförd politik. Det hade sett helt annorlunda ut om Vänsterpartiet styrt och Kristdemokraterna suttit på åskådarläktaren tillsammans med Moderaterna. Det är jag helt säker på!