Kampen om Region Stockholm

Att bilda region Stockholm är verkligen en fråga som dragits i långbänk. För min del startade det hela under mandatperioden 1998-2002. Resultatet då blev, Ingen ändring.

Nu har landshövdingarna Stockholm och Uppsala, tillika med moderat bakgrund i Stockholms politiken helt plötsligt uttalat sig som privatpersoner ( vilket inte är förenligt med ämbetet) att de vill något annat än det förslag som landstinget skickat på remiss till länets kommuner.

När nu initiativ tagits av ordföranden i KSL Mats Gerdau , M, att tillsammans med övriga ledamöter i arbetsutskottet föreslå att gå emot regionbildningsförslaget måste vi som är för göra en markering, att detta är inte vad vi vill och inte heller vad en överväldigande majoritet av länets kommuner vill.

Frågan om regionbildning har sina fiender.Mig syns de i stor utsträckning tillhöra något av de två stora partierna med uppdrag i Stockholms stadshus.Kan det vara så att regionen anses bäst företrädas av Stockholms stadshus i stället för ett direktvalt parlament med detta givna uppdrag?

Nu är det hög tid att argument och ställningstagande synliggörs för att driva frågan framåt. Det kan knappast vara ytterligare tidsspillan som är svaret!

Protokollsanteckning: remissvar om regionbildning

Vid dagens sammanträde valde KSL-styrelsen att inte yttra sig i frågan, trots att arbetsutskottet föreslagit ett beslut. Vi anser att KSL har goda skäl att föra fram vilket ställningstagande som regionens kommuner tämligen entydigt har gjort. En stor majoritet av kommunerna i länet har nämligen tillstyrkt en regionbildning enligt förslaget från Stockholms läns landsting (SLL). Enbart två av 26 kommuner har avstyrkt, fem kommuner har varken tillstyrkt eller avstyrkt och hela 19 kommuner har tillstyrkt en regionbildning. Att samtliga kommuner har arbetat med remissen är ett tungt vägande skäl för ett kommunförbund som KSL.KSLs stadgar värnar den kommunala självstyrelsen vilket stöder utgångspunkten att regionala och lokala utvecklingsfrågor bör hanteras av ett direktvalt politiskt organ istället för av en statlig myndighet. Som noteras i underlaget från SLL anges också att regionbildningen i sig inte innebära en förändring av kommunernas ansvar och uppgifter.I grund och botten är förslaget om regionbildning en fråga om demokrati. Förslaget innebär att SLL tar över det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen, alltså att flytta en kompetens från stat till region i enlighet med lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Dagens situation, där Länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret samtidigt som SLL har uppdraget att vara regionplaneorgan, är både svårbegriplig och otydlig. Enkelt uttryckt innebär det att SLL har regionplaneansvaret samtidigt som Länsstyrelsen har tillväxtansvaret, trots att det är två sidor av samma mynt. Situationen leder till många byråkratiska överlappningar mellan SLL och länsstyrelsen, något som till exempel OECD har lyft som en av Stockholmsregionens svagheter och utmaningar. Med föreslagen regionbildning får regionen både det regionala utvecklingsansvaret och regionplaneansvaret.En region Stockholm skulle ge färre administrativa gränser än dagens organisation och därmed bättre förutsättningar för att samordna viktiga frågorna som kollektivtrafikplanering, regional utveckling och trafikplanering. Detta utan att kommunernas beslutskompetens påverkas. Dessutom medför en regionbildning att Stockholm blir en starkare part i EU-sammanhang och vi får en möjlighet att utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.Övriga Sverige är på väg mot färre och större regioner. Stockholm kommer sannolikt i början av 2020-talet att omges av 5-6 större regioner som organiserat sig för att driva sina utvecklingsfrågor med kraft. Från 2017 blir Stockholms län det enda län där Länsstyrelsen formellt har kvar tillväxtansvaret.

Till sist, vi har respekt för att det kommer att åvila SLL ett tungt och viktigt ansvar i och med övertagandet av de regionala utvecklingsfrågorna. Hur SLL ska undvika risken med att utvecklingsfrågorna hamnar i skuggan av SLL:s andra åtaganden, sjukvård och trafik, bör redovisas tydligare av SLL. Det är också viktigt att den fortsätta processen präglas av öppenhet och dialog så att länets kommuner kan känna förtroende inför en regionbildning.

Janne Stefanson ,KD och Christian Ottosson, C (ledamöter i KSL)