Vi sätter den svenska bilden

En väldigt subjektiv rapport!

Det högsta beslutande forum som finns i Upplands-Bro kommun är kommunfullmäktige med sina fyrtioen ledamöter från åtta partier.

Där avhandlas i huvudsak frågor som beretts i Kommunstyrelsen och dessförinnan i nämnderna och minst ett par möten till där de politiska partierna ges utrymme att diskutera frågan och framföra sitt ställningstagande. I vår kommun har det mer och mer blivit så att majoriteten visar sitt ställningstagande redan från det allra första mötet och allra senast vid kommunstyrelsens beslut. Oppositionen har dock mer gjort till vana än undantag att ge till känna sin ståndpunkt så sent som möjligt och inte sällan vid kommunfullmäktigemötet. Det är givetvis både möjligt och tillåtet men baksidan av detta är överraskningsmomentet. Ingen vet i förväg om mötet som annonserats och websänds offentligt håller på en timme eller som igår fram till midnatt.

Vid mötet igår fanns ett tjugotal ärenden varav det tyngsta ärendet var årsredovisningen med 33 miljoner i plusresultat. Åtta motioner varav fyra från SD hade karaktären av centralt framställda och med viktiga uppgifter som dock i huvudsak ägs av landstinget och inte kommunen. Två av dessa motioner fick stöd av Moderater och Liberaler genom minoritetsåterremisser med uppdraget att ännu en gång behandlas av tjänstemännen. Övriga motioner handlade om angelägna ämnen inom skolans område och hade skrivits av tidigare moderata kommunstyrelseordförande strax efter att denne avslutat sin politiska gärning. Och visst kan man fråga sig varför det inte genomfördes när moderaterna hade den tyngsta politiska posten men föreslås när man just förlorat densamma.

Min slutsats blir att detta är baksidan av det politiska spelet. I opposition kan man föreslå förändringar och satsningar utan att behöva ta helhetsansvar. Det innebär inte att frågorna är mindre angelägna men att det helikopterperspektiv med alla parametrar inte behöver ligga till grund för oppositionens beslutsförslag. För medborgarna kan det framstå som märkligt och ett löfte som kommer att uppfyllas vid maktskifte. Så är det sällan! Debatten i fullmäktige var både lång och livlig och angelägen men inte tillräckligt trovärdig och nyttjandet av minoritetsåterremiss mer som en regel än undantag. Det krävs endast tretton-fjorton röster för att få igenom sådant beslut en gång i varje fråga. Så nu väntar en repris i alla instanser!

Avslutningen på kvällen blev ändå minnesmärket när en framstående moderat uttryckte sig med ordet ”Kaos” flera gånger om begreppet integration. En applåderade! Det var en SD ledamot!

Min tanke går till Fredrik Reinfeldts debattartikel strax efter jul för ett par år sedan. Han kritiserade de som använder misskrediterande och starka överord om flyktingmottagandet. Hans retoriska fråga i artikeln var – Hur har ditt julfirande påverkats av flyktingmottagandet? Var det kaos?

Att enskilda ledamöter tappar perspektiv och ansvar händer lite nu och då men då brukar patiledningens tillrättavisning räcka för att hyfsa till fortsättning och framtid. Eftersom det inte hände i går så väntar jag på fortsättningen. Att politiskt ledarskap bär ansvar för hur väl integrationen lyckas såväl lokalt som i ett större perspektiv är jag helt övertygad om. Eller som en politiskt aktiv Bosnier uttryckte det i går kväll. ”Jag har aldrig gått på SFI eller skolats in i svensk kultur på annat sätt än att se vilka ni är och hur ni uppträder.”