Riksdagsledamot besöker familjedaghem

Annika Eclund, riksdagsledamot med ansvar för utbildning och barnomsorg (vänster i bild), Carl Cunningham, vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden (Höger mitt), Andreas Sturesson, Kommunalråd, (Höger) besöker Kerstin Dahlkild (mitten vänster) i hennes verksamhet där hon tar hand om fem barn som dagbarnvårdare.

Kerstin har under många år arbetat som dagbarnvårdare där hon tar hand om barn i sitt hem. Hon är utbildad förskollärare som när hon fick barn tyckte att det kändes konstigt att lämna iväg sina för att ta hand om andras. Då valde hon att öppna familjehem, vilket hon 27 år senare fortfarande driver.

Då vårdnadsbidraget avvecklas blir det än mer betydelsefullt att kunna erbjuda familjedaghem för de föräldrar som önskar små barngrupper för sina barn. Mot bakgrund av detta har vi givit barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att utreda hur antalet familjedaghem kan bli fler.

Annika Eclund besöker Jönköping

På måndag, 13 mars gör Annika Eclund ett besök i Jönköping. Annica är tidigare lärare och har suttit i riksdagen sedan 2010, hon är Kristdemokraternas första namn vad gäller frågor rörande utbildning och barnomsorg.

Den 13 mars besöker Riksdagsledamoten Annika Eclund Jönköping. Hon kommer då tala utifrån sitt uppdrag för riksdagens Utbildningsutskott, där skola och utbildning är viktiga delar.

Vi kommer dessutom få lyssna till våra lokala företrädare som diskuterar det senaste i lokala frågor.

När: måndagen den 13 mars 18:00
Var: Rådssalen, Rådhuset
OBS! Endast öppet för partimedlemmar.

Sverige ska vara tryggt för alla

Idag är det den internationella kvinnodagen. En dag då vi särskilt uppmärksammar de framsteg som kampen för kvinnors rättigheter gjort och det stora arbete som återstår. I år behöver vi rikta särskild uppmärksamhet åt det faktum att vad gäller kvinnors trygghet mister vi just nu några av de framsteg som skett. Det skriver Ebba Busch Thor på Aftonbladet debatt.

Läs artikeln på Aftonbladet debatt.

Nästa generations unga kvinnor och män borde se ett mer jämställt samhälle, ett samhälle där deras människovärde är det viktiga inte deras kön. Istället betalar nu ännu en generation av unga kvinnor priset för en handfallen politik som gärna använder etiketten ”feministiskt regering” men som inte står upp för kvinnors rättigheter när det behövs.

I Sverige handlar diskussionen ofta om lika lön för lika arbete och om lika möjligheter i arbetslivet. Där återstår ännu mycket att önska men utvecklingen går åt rätt håll till skillnad från situationen för kvinnors trygghet som går åt fel håll.

Kvinnors grundläggande rättighet och möjlighet att röra sig fritt i offentliga miljöer vid alla tider på dygnet har tagits för givna. Enligt lagen och våra grundvärderingar ska det vara så. Alla vet att det inte är så. Trots att vi tycker att en ung kvinna ska kunna gå på konsert, ha en utekväll med kompisar eller ta en joggingtur i skogen på kvällen utan att bli antastad eller utsatt för sexualbrott så vet vi att dessa sammanhang ökar hennes risker. Det är värre nu än det var för några år sedan.

Tyvärr är inte Sverige längre tryggt för alla. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste trygghetsundersökning uppger 31 procent av kvinnorna att de känner sig otrygga och på grund av det tvekar att gå ut, siffran för männen är 9 procent. Antalet anmälda våldtäkter har ökat med 13 procent och antalet anmälda brott om sexuellt ofredande har ökat med 20 procent. Undersökningen visar också att 59 procent av sexualbrotten skedde på allmän plats och att förövaren var okänd i 69 procent av de sexualbrott som anmälts. Tidigare var hemmet den farligaste platsen.

Siffrorna vittnar om en farlig utveckling, inte minst för kvinnor vars trygghet sätts på spel. Samhällets reaktion mot sexualbrott måste vara tydlig. Vad som är rätt eller fel måste vara solklart och övergrepp av alla slag ska leda till kännbara konsekvenser.

Ska vi vända denna negativa utveckling krävs resurser och ändrade prioriteringar. Ord om att stå upp för kvinnors rättigheter måste följas av handling. Inom polisen måste dessa brott tas på större allvar och andelen uppklarade brott öka markant. För att svensk polis ska klara det behövs bättre arbetsvillkor och fler kollegor. Därför föreslår vi 2600 fler poliser med start redan i år och vi sätter av pengar till höjda löner för poliser i yttre tjänst. Vi satsar också på brottsofferjourerna så att bland annat kvinnor som utsätts för sexualbrott ska kunna få bättre stöd.

Utöver det måste straffen för sexualbrott skärpas, oavsett vem förövaren är. Samhället och rättsväsendet ska döma utifrån de omständigheter som finns. Svenska medborgare ska avtjäna sitt straff i Sverige. Asylsökande som begått sexualbrott bör få avslag på sin ansökan och utvisas. Personer med uppehållstillstånd bör också få ett utvisningsbeslut som påföljd. Personer som sökt sig till Sverige och bett om skydd, får inte missbruka det skyddet för att utsätta andra för fara. Värderingen om kvinnors och mäns lika värde måste vara resolut.  I Sverige är kvinnor fria, rör sig fritt, klär sig som de vill, vistas var de vill och alla tider på dygnet. En kvinna är aldrig någon annans rättighet. Alla hot mot kvinnor måste beivras, oavsett vem som utför handlingen.

Det Sverige vi lever i har byggts av kvinnor som kämpat för frihet och jämställdhet. Vi har i generationer haft tillgång till ett fritt samhälle präglat av personlig frihet och västerländsk humanism. Det ska vi fortsatt kämpa för. Trygghet och tillit är värden som ständigt måste försvaras. Alla kvinnor ska känna sig trygga och veta att samhället är på deras sida. Det kräver också en regering som är beredd att gå före för kvinnors rättigheter i alla lägen.

Ebba Busch Thor Partiledare

Vi måste stå på brottsoffrens sida

Otryggheten ökar. Var tredje kvinna känner sig så otrygga att flera av dem undviker att gå ut. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. I dag är det internationella brottsofferdagen. Vi vill stärka stödet för dem som utsatts för brott, men också få ner brottsligheten så att antalet brottsoffer blir färre. Det skriver Andreas Carlson i JP med anledning av Brottsofferdagen.
Läs artikeln i JP.

Det finns all anledning att i dag uppmärksamma den internationella brottsofferdagen. Otryggheten breder ut sig och särskilt bland vissa grupper har vi nått nivåer som är allt annat än acceptabla.

2015 utsattes 13,3 procent av befolkningen i åldern 16-79 år för någon eller några brott mot enskild person; misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier eller trakasserier. Detta enligt BRÅ:s senaste trygghetsundersökning. Andelen som utsatts för sexualbrott har ökat markant mellan 2014 och 2015. Var tionde ung kvinna har utsatts för sexualbrott under 2015.

Var tredje kvinna känner sig otrygg, flera så otrygga att de låter bli att gå ut. I ett samhälle där människor upplever oro för att röra sig fritt och där brottsligheten fått fäste kommer inte bara tryggheten utan också tilliten mellan människor skadas. Det är en farlig utveckling som nu genast måste brytas. Alla måste kunna känna sig säkra när de rör sig utomhus.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett om man bor på landsbygden, i en stad eller i en förort. En av statens viktigaste uppgifter är att genom ett väl fungerande rättsväsende upprätthålla tryggheten. Polisens roll i det brottsförebyggande arbetet är central.

Det är dags att sätta brottsoffret i fokus. Det gör vi bäst genom att fokusera på att öka tryggheten och få ner brottsligheten, så att antalet brottsoffer blir färre. Därför föreslår vi kristdemokrater 2 600 nya polisanställda. Av dem är 2000 poliser, 100 av dem är särskilda poliser i insatsstyrkan som därmed fördubblas och 500 är civilanställda.

Civilanställda går att anställa relativt snabbt och de kan hjälpa till att avlasta polisen så att polisens arbetsuppgifter renodlas. Vi har också satsat resurser på bättre arbetsvillkor och löner för poliser i yttre tjänst för att fler ska stanna i yrket. Dessvärre har vi under senare år sett en flykt från polisyrket.

Polisens omorganisation som syftade till att föra polisen närmare medborgarna har inte haft önskad effekt. Vi vill se fler poliser i de brottsutsatta områdena och de ska röra sig ute bland folk för att bli synliga och samverka med de organisationer och andra aktörer som finns lokalt.

Det är nämligen så enkelt att ökad direkt patrullering i områden med hög brottslighet fungerar brottsförebyggande. Föga överraskande.

För den som redan utsatts för brott vill vi stärka stödet rejält. Från första kontakt med polisen, genom rättsprocesser och även efteråt måste brottsoffer få det stöd som behövs. De ideella organisationerna har stor betydelse i det arbetet.

Det finns i dag cirka 100 brottsofferjourer i Sverige som exempelvis kan stödja genom en ideell brottsofferstödjare som kan följa med vid rättegången. I alla landets tingsrätter finns det volontärer som, helt utan ersättning, ställer upp som stöd för målsägande och vittnen för den som känner sig rädd och orolig.

Brottsofferjourerna arbetar med ideella resurser och knappa medel. Stödet till brottsoffer och vittnen i rättegångar är idag underfinansierat. Kristdemokraterna vill stärka detta arbete genom mer pengar till Brottsofferjourerna och vittnesstödet.

Vårt besked på internationella brottsofferdagen är att det krävs betydligt mer för att färre ska utsättas för brott och att otryggheten ska öka. Och att de som faller offer för brott ska kunna förvänta sig det stöd och den upprättelse som de har rätt till.

Vi står på brottsoffrens sida.
Senast ändrad 2017-02-27