Vår sjukvårdspolitik bygger på vår grundsyn att varje människa är en unik och oersättlig person och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsidentitet. Människan är ett mål i sig och ingen annan människa får äga henne eller använda henne som ett medel.
I kontrast till denna människosyn
och etik hotar allt oftare inom hälso- och sjukvården en materialistisk människosyn och utilitaristisk etik, där grunden för människovärdet undergrävs och den ekonomiska nyttan sätts i främsta rummet.

Vår vision för hälso- och sjukvården vilar på centrala kristdemokratiska värden och principer och vår politik utgår från det okränkbara människovärdet. De som har de största behoven ska ges företräde till vården. De grupper som har svårt att göra sina röster hörda eller utnyttja sina rättigheter garanteras särskilt stöd. Vården ska vara solidariskt finansierad. Vården ska vara tillgänglig på lika villkor för hela befolkningen. Beslut ska fattas på den mest ändamålsenliga nivån – i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Politiker ska vara patienternas och medborgarnas företrädare och ska verka för att flytta makt från ”systemet till köksbordet”.
Med dessa grundprinciper har vi tagit fram detta program för att utveckla hälso- och sjukvården i Kalmar län på ett sätt som försäkrar varje invånare och besökare människovärde, trygghet, jämlikhet och valfrihet.

Här hittar du vår valplattform
Hälso- och sjukvårdspolitisk valplattform

– Alla småbarnsföräldrar i Lindsdal, Läckeby och Rockneby borde ge socialdemokraterna underkänt i både kommun- och landstingsvalet om en månad. Inför valet 2010 lovade de att det skulle finnas en familjecentral i Lindsdal redan 2011. Som synes är den fortfarande inte ens påbörjad.

Det säger landstingsrådet Gudrun Brunegård vid en pressträff i anslutning till Lindsdals Hälsocentral på torsdagen, en månad före valet.

– För Kristdemokraterna är familjen en viktig hörnsten i samhällsbygget. Barns uppväxtvillkor är partiets främsta fokusområde. Kristdemokraterna har pekat ut Lindsdal som nästa plats där en familjecentral ska startas, säger Christopher Dywik, förstanamn i kommunvalet.

– Familjecentraler är en samverkan mellan öppna förskolan och kommunens socialtjänst respektive mödra- och barnhälsovården. Genom samarbetet kan alla familjer, oavsett hur de ser ut, få det stöd just de behöver, säger Arne Sjöberg, förstanamn på landstingsvalsedeln.

– Vi kristdemokrater vill uppmuntra de insatser som görs av civilsamhället, föreningsliv och kyrkorna. Vi vill därför stärka samarbetet mellan den ideella sektorn och familjecentralen, men också med elevhälsan. Ingen ska falla mellan stolarna, säger Tyra Graaf.

På bilden från vänster: Gudrun Brunegård, Christopher Dywik, Tyra Graaf, Gerd Lansler, Arne Sjöberg och Karl-Gustav Kyrk.

Under måndagen bedriver riksdagsledamot Anders Andersson (KD) sin ”valkampanj” från Köpenhamn.
Även om det är valår så gäller att fullfölja de uppdrag man har och under måndagen är det möte med Mittengruppen i Nordiska rådet och då kommer Anders Andersson som utskottsordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott att kommentera den rapport om det framtida nordiska hälsosamarbetet som Bo Könberg avlämnat till Nordiska Ministerrådet.

Mittengruppen i Nordiska rådet som består av – centern, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet – välkomnar Bo Könbergs rapport till framtida nordiska sjukvårdssamarbetet. Av de 14 förslagen i Könberg-rapporten vill jag särskilt peka på tre, säger Anders Andersson (KD). Det gäller samverkan runt sällsynta diagnoser och ovanliga läkemedel samt kraftfulla insatser mot den ökande antibiotikaresistensen.

– Möjligheterna att utveckla kunskap kring sällsynta diagnoser och vård till patienter med dessa sällsynta sjukdoma är för mig den viktigaste insatsen vi kan nå genom ett utökat nordiskt samarbete säger Anders Andersson (KD), ordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott, ledamot i socialutskottet i Sveriges riksdag och Mittengruppens talesperson för social- och hälsovårdsfrågor.

Varje enskilt nordiskt lands befolkning är ett för litet underlag för att klara forskning och utveckling, diagnos och behandling av de många sällsynta diagnoserna. Tillsammans har de nordiska länderna cirka 26 miljoner invånare, och ett nära samarbete kan förbättra vården för många drabbade.

– Även Bo Könbergs förslag där han föreslår ett utökat samarbete om sällsynta läkemedel är ett naturligt steg i strävan efter nytta för både patienten och sjukvårdsutgifterna, Självklart krävs också kraftfulla insatser mot den ökande antibiotikaresistensen vilket framhålls i rapporten, säger Anders Andersson (KD) när han på måndagen var i Köpenhamn och träffade Mittengruppens ledamöter från Island, Norge, Finland och Danmark. I mötet deltar också Dagfinn Höybråten, generalsekreterare i Nordiska Ministerrådet.

Könberg-rapporten

Debattartikel:

Bostadsinbrott är det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Samtidigt är uppklarningsprocenten lägre än för andra brott. Det värsta med att utsättas för ett inbrott är inte att ens saker försvinner. Det värsta är upplevelsen av kränkning. Någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov.

Som medborgare måste jag kunna lita på att ”mitt hem är min borg”. Men varje år anmäls nära 30 000 bostadsinbrott i Sverige. Varje inbrott är en fruktansvärd upplevelse för den som drabbas. Det värsta är inte att ens tillhörigheter försvinner. Det värsta är upplevelsen av kränkning. Känslan när någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov. Otryggheten. Inte sällan flyttar den som varit utsatt för inbrott – känslan av intrång är alltför stor – och blir därmed dubbelt drabbad. Enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning är bostadsinbrott det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Inte minst är oron stor nu under semestern.

Inbrottstjuvarna ingår ofta i olika typer av kriminella nätverk som rör sig över stora områden, även över nationsgränserna. Att också polisen måste samarbeta över olika geografiska och organisatoriska gränser är uppenbart.

Inbrottstjuvar är i regel återfallsförbrytare. De döms i allmänhet bara för enstaka brottstillfällen, även om det finns bevisning för fler likartade brott. Så borde det inte vara. Kristdemokraterna och övriga Alliansen prioriterar kampen mot bostadsinbrott genom att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld. För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.

Bekämpningen av den organiserade brottsligheten, både den lokala och den mobila, måste prioriteras om vi ska minska inbrotten. Idag är bostadsinbrott en av de brottstyper som har lägst uppklarningsgrad, endast 4 procent. Det är uppenbart att polisen behöver samarbeta mer över geografiska och organisatoriska gränser. Parallellt behöver målen för polisens arbete omformuleras. I dag är det för stort fokus på mätbara resultat, vilket kan leda till att lättare brott som ger hög uppklarandeprocent prioriteras framför svåra.
Vi anser att arbetet mot mängdbrott behöver vidareutvecklas. Stöld, skadegörelse och andra vanliga brott drabbar människor i vardagen. Fler brott måste klaras upp och handläggningstiderna behöver bli kortare.

Även grannsamverkan kan minska brotten, de boende kan hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Självklart ska det frivilliga engagemanget inte innebära att polisen drar ner på ambitionerna för den egna verksamheten. I och med att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.

Caroline Szyber (KD)
Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

Anders Andersson (KD) Järnforsen
Riksdagsledamot för Kalmar län

Jimmy Loord (KD) Nybro
Riksdagskandidat Kalmar län