Daglig fysisk aktivitet i alla åldrar

Landstingsfullmäktige
Landstinget i Kalmar län

Motion

Det är numera väl belagt att daglig fysisk aktivitet har en rad goda effekter på både kropp och själ. Ökad bentäthet, som minskar risken för benbrott. Minskad risk för eller bättre kontroll på hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Bättre matsmältning och så vidare. Ny forskning visar dessutom att stillasittande ökar risken för vissa cancerformer.

Att hos barn grundlägga vanan till daglig fysisk aktivitet och att stimulera vuxna att fortsätta att röra sig skulle innebära stora hälsovinster för var och en, men också för samhället i stort.

Landstinget har sedan många år ett länsövergripande folkhälsoansvar, med stöd till kommunernas folkhälsoarbete. Det skulle därför vara av strategisk betydelse att från landstingets sida initiera ett strukturerat samarbete med kommuner, arbetsgivare och föreningsliv, för att stimulera barn, vuxna och äldre till daglig fysisk aktivitet.

Landstinget ska, enligt den folkhälsopolitiska planen, verka för en jämlik och jämställd vård. Genom Folkhälsocentrum har Landstinget i Kalmar län ett kunskaps- och resurscenter, som ska kunna stödja såväl Landstingets som kommunernas folkhälsoarbete samt kunna bidra till samverkan/samordning av folkhälsofrågor på länsnivå.

Fysisk aktivitet är ett av landstingets fyra prioriterade målområden. Bland länsinvånarna finns flera enskilda grupper med betydande övervikt. Andelen med hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är högre bland befolkningen i länet jämfört med riksgenom-snittet. Dessa sjukdomar kan i hög grad påverkas av förebyggande/hälsofrämjande insatser. Det finns ett tydligt samband mellan individens hälsa och fysiska aktivitet, oberoende av individens ålder.

Kristdemokraterna i Landstinget i Kalmar län föreslår därför fullmäktige beslut:

Att ​Landstinget i Kalmar län initierar samarbete med kommuner, skolor, arbetsgivare
​och föreningsliv för att stimulera länets invånare till daglig fysisk aktivitet i alla ​åldrar.

Kalmar den 12 september 2014

Gudrun Brunegård​
Jimmy Loord
​Eric Dickson

IMG_1726.JPG

Anders Andersson (KD) vid besök i Nybro Nationell demensplan!

Pressmeddelande
2014-09-09

Som riksdagsledamot är jag glad för att vi kristdemokrater tillsammans med övriga partier i Alliansen fått med vården av demenssjuka i Alliansens valmanifest som gäller för kommande fyra år, säger Anders Andersson (KD) när han på tisdagen besökte Nybro tillsammans med lokala partivänner.

Socialstyrelsen beräknar att det finns 158 000 personer med demenssjukdom i Sverige i dag (2012). Demenssjukdomarna har stora konsekvenser för ett stort antal som drabbas direkt och för deras familjer och andra närstående.

De sammantagna samhällskostnaderna för demenssjukdomarna har Socialstyrelsen beräknat till 63 miljarder kronor per år (2012 års kostnadsläge). 49 miljarder eller 78 % av dessa kostnader faller på kommunerna.

Det finns nu flera svenska och internationella studier som tyder på att förekomst och nyinsjukande i demens i olika åldersklasser håller på att förändras. De flesta studierna indikerar en minskning, men enligt vissa studier finns också en tendens till ökning. Förändringar i antalet insjuknade har stor betydelse för samhällsekonomin och måste därför följas mycket noggrant.
Vad innehåller den nationella demensplanen?
Genom den nationella demensplanen ska sambanden mellan forskningens kunskaps- och metodutveckling samt utveckling av nya behandlingsformer och verksamheternas erfarenhetsbaserade utvecklingsarbete knytas närmare samman. Genom det arbetet kan fler utvärderingar göras och utvecklingen följas bättre t.ex. så att:
• omotiverade skillnader i vilka utredningsmetoder som används minskar,
• läkemedelsförskrivning och användning blir mer evidensbaserad,
• personcentrerad omvårdnad fortsätter att utvecklas,
• utbyggnaden och användningen av kvalitetsregistren fortsätter, samt att
• kunskaper om preventiva insatser kan spridas.
– En välfungerande demensvård är en grundförutsättning för en fungerande äldreomsorg, säger riksdagsledamot Anders Andersson (KD). Detta kräver i sin tur kompetent, välutbildad och välmotiverad personal. Forskning på demensområdet har visat att relationen till vårdpersonalen är bland det allra viktigaste i vården av demenssjuka. Därför bör medarbetarna i vård och omsorg ges både tid och resurser och specifik kunskap om demenssjukdomar för att de ska kunna skapa en så bra demensvård som möjligt.

IMG_1648.JPG