Kristdemokraternas förslag till bättre livsvillkor för äldre i Kalmar län!

Här presenteras Kristdemokraternas förslag till bättre livsvillkor för äldre i Kalmar län!

  1. Vi kräver ett varierat utbud av äldrebostäder i alla kommuner! I de större kommunerna bör det finnas i alla kommundelar. Var och en bör känna trygghet inför åldrandet att det finns boendeformer i kommunen som är lämpliga när man vill byta boende. Det ska ALLTID vara den enskildes egna önskemål som ska vara avgörande. Alla människor är olika och har olika önskemål och behov. Att få välja och bli respekterad även när man levt länge är för kristdemokraterna en självklarhet. Vi föreslår som ett första steg att alla som fyllt 85 år utan s k biståndsbedömning får välja var man vill bo!
  1. Bra kontinuitet inom all vård och omsorg för äldre! Många äldre vittnar om att det kan komma många olika personer när man har hemtjänst. Det skapar otrygghet och oro. Att ha många olika personer som har nyckel och tillgång till det privataste som finns hemmet upplever många som utlämnande. Likaså när man får sin vård och omsorg är det tryggare att vårdas av samma personer så mycket som möjligt. Detta gäller naturligtvis också läkare och sjuksköterskor och övrig personal. Kristdemokraterna kräver förbättringar och föreslår att en rapport tas fram där en kartläggning görs av hur läget är för närvarande och med det som bas föreslår hur kontinuiteten kan stärkas och garanteras för framtiden.
  1. Vi kräver att äldreteam ska finnas i alla kommuner. Där bl.a läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, psykolog, dietist, kurator och fysioterapeut är viktiga professioner. Läkemedelsgenomgångar måste ske kontinuerligt. Det mångprofessionella arbetslaget kan bli garant för att den enskilde får den allra bästa vården utifrån sina individuella behov. Detta skapar tillit och trygghet och en hög vårdkvalitet.
  1. Gratis kollektivtrafik till alla pensionärer! Många pensionärer har i dag en mycket begränsad ekonomi vilket kan medföra att man blir isolerad i sin bostad. Även om man har körkort kanske man inte har råd att ha bil. Som en första steg skulle de turer som är mindre utnyttjade vara kostnadsfria för pensionärer. Detta minskar ensamhet och isolering och är mycket gynnsamt för miljön.
  1. Fortsatta mammografi screeningkontroller i ett första steg till 80 år! Många liv har räddats på grund av att man upptäckt en cancertumör i tid. Vi lever allt längre och har bra behandlingsformer där a och o är att den upptäcks i tid. Detta gäller självklart även äldre!

Politisk kamp mot egoismen

Debattartikel av Jimmy Loord, vice ordf. Kristdemokraterna i Kalmar län

Förtroende tar lång tid att bygga upp men kan raseras på en natt.

För några veckor sedan rullades den så kallade Panama-skandalen ut i media runt om i världen. 11,5 miljoner dokument visade sig innehålla uppgifter om hur advokatbyrån Mossack Fonseca kan kopplas till, bland annat, skattefusk, pengatvätt och korruption.

Dokumenten visade sig också avslöja hur svenska storbanker hjälpt sina förmögnaste kunder att skapa så kallat brevlådeföretag i skatteparadis för att undvika att betala skatt. Förtroendeklyftan växer ytterligare när det även visar sig att regeringschefer är inblandade. Egoismen visar sitt fulaste tryne och vanligt folk ställer sig frågan vart hederlighet och vanligt sunt förnuft tagit vägen.

Visst har vi alla mött sammanhang där något eller någon inte varit det man utgett sig för att vara. Det kan vara såväl i medmänskliga relationer som i förhållandet till politiken. Ena dagen är det regeringschefer i andra länder, andra dagen är det Kommunals högsta ledning som sviker sina medlemmar. Blir diskrepansen allt för stor mellan det beskrivna och det överensstämda riskerar förtroendeklyftor slita isär oss dit vi till slut inte vågar visa tillit till någon. En sådan utveckling riskerar att urholka hela samhällsgemenskapen och skapa en jordmån där mentaliteten sköt dig själv och skit i andra både gror och trivs som bäst.

När polisen inte längre har resurser att prioritera inbrott på länets skolor, inbrott i din bostad eller problemet med tafsande män när du är ute och går på kvällen så gör det något med oss. När ämbetsmän på de stora bankerna inte längre tycks bry sig om etik och moral så infinner sig ett avståndstagande. När regeringen låter kommunernas socialtjänster gå på knäna utan tillräckliga resurser att hjälpa de mest utsatta så är vi på ett sluttande plan. För att använda en sliten politisk slogan: ”Något håller på att gå sönder i Sverige.” Då menar jag den höga tilltro till samhället och varandra som vi i Sverige varit kända för och stolta över.

När tilliten brister så frodas egoismen och bidrar till ett nytt slags utanförskap som vi inte är vana att tala om. Utanför, utlämnad till sig själv. Risken är att en sådan utveckling drar oss isär och isolerar oss ytterligare från varandra. Bristen på tillit till samhället och varandra riskerar att skapa oroligt många negativa konsekvenser för samhällsbygget och blir därmed också en politisk fråga.

Vad kan då göras? Politiskt handlar om att skapa trygga miljöer för våra barn få växa upp i. Miljöer där du blir sedd och bekräftad. I takt med att andra partier hånar kristdemokraterna för talet om familjen, gemenskaper och civilsamhällets viktiga roller så stiger den psykiska ohälsan hos både barn och dess föräldrageneration. Polisen måste få rätta resurser att upprätta säkerhet, trygghet och ordning. Socialtjänst och skola måste få resurser till att tidigt motverka utanförskap och förebygga psykisk ohälsa. Politiken ska skapa förutsättningar för en växande tillit men vi har också ett medmänskligt ansvar dit politikens gränser inte når in.

”No man is an island”, sa John Donne. Men för att våga visa tillit så måste jag kunna lita på att ett ja är ett ja och ett nej är ett nej och att både samhället och vi finns där när vi behöver det.

Det är en fråga om värderingar och kanske aldrig förr har kampen om dessa varit så tydlig i vårt land.

Sköterskor nästa hyrbomb

Debattartikel av Gudrun Brunegård, Oppositionsråd Landstinget i Kalmar län

För ett år sedan skrev jag om bristen på sjuksköterskor, som tvingade fram neddragningar i vården i Västervik. Nu har även Kalmar drabbats. En kirurgavdelning har tvingats halvera antalet platser, för att sjuksköterskorna ska räcka till. Det påverkar patienterna, som riskerar att få vänta längre på planerade ingrepp och kanske skrivs ut snabbare.

Med ett så pressat bemanningsläge under vinterhalvåret är förstås oron stor inför sommaren.

Sjuksköterskebristen är stor i hela landet. Idag kan sjuksköterskor välja mellan ett stort antal arbetsgivare. En sjuksköterska med en särskilt eftertraktad specialistkompetens kan tjäna upp emot fyra gånger så mycket i bemanningsföretag och får dessutom större möjlighet att påverka arbetstider och ledighet.

Det ställer stora krav på landstingen att i sådan konkurrens kunna erbjuda en så mycket bättre arbetsmiljö och arbetstider, bemötande, karriär- och utvecklingsmöjligheter. För det är bara att konstatera att sjuksköterskor är en nyckelkategori för att landstinget ska kunna bedriva högkvalitativ och patientsäker vård.

Landstinget har alltså en stor utmaning, både på kort och lång sikt, att rekrytera och behålla sin personal. Det måste bli mer attraktivt att jobba som sjuksköterska i Sverige och i landstinget i Kalmar län. Annars står vi inför en ny hyrkostnadsbomb, som riskerar att bli än värre än den som gäller hyrläkare, eftersom antalet sjuksköterskor i vården är så mycket större.

Vad kan då landstinget göra? Ja, till att börja med måste man inse att dagens sjuksköterskor är högskoleutbildade och professionella. De ser inte sitt yrke som ett kall, som var fallet hos tidigare generationer. Tvärtom vet de sitt värde och får man inte det man vill ha hos en arbetsgivare går man till nästa. I den situationen duger det inte att hänvisa till att kliniken saknar tjänsteutrymme, om en deltidsanställd sjuksköterska vill gå upp i tjänstgöringsgrad.

En viktig faktor är möjlighet till yrkesutveckling och karriär. Det finns idag stor brist på specialistsjuksköterskor. Landstinget införde nyligen betald specialistutbildning efter många års bearbetning både från sjuksköterskekåren och från oss kristdemokrater och andra partier. Men antalet platser räcker inte på långa vägar, i förhållande till pensionsavgångar och befintliga vakanser.

Lön och löneutvecklingen spelar en förmodligen avgörande roll. Landstinget har ju indirekt medgivit det när man nu erbjuder läkare kraftiga löneförmåner för att jobba extra inom svårrekryterade områden. Att agera så gentemot läkare och samtidigt hålla tillbaka lönekraven från sjuksköterskor blir motsägelsefullt.

Många av de sjuksköterskor som på senare tid sagt upp sig på akutmottagningen i Kalmar började jobba på andra håll på sjukhuset. Genom att byta arbetsplats kunde de få upp sin lön. Jag tror att det är nödvändigt att göra en rejäl löneöversyn och satsa på våra sjuksköterskor om vi ska kunna behålla dem. Annars kommer landstinget ha stora problem att bedriva patientsäker vård framöver.

Serviceteam för bättre vård

”Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning så kallad vårdnära service.”

För många som arbetar inom vården idag är arbetssituationen pressad. Sjuksköterskor och undersköterskor vill ge högkvalitativ vård, men allt för ofta måste de ägna alltför mycket tid till uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. För att höja kvaliteten och säkerheten behövs tid för att kunna se patientens vårdbehov och tid för att fatta de rätta besluten. Men också tid för att hålla i handen, trösta och stödja.

Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning, så kallad vårdnära service. I vårt kommande budgetalternativ föreslår vi en bred satsning för att alla vårdgivare ska kunna anställa renodlad vårdservicepersonal på landets sjukhus och i primärvården. Vi avsätter 1,1 miljarder kronor i stimulansmedel vilket kan ge 6200 nya servicetjänster. För Kalmar läns räkning motsvarar det 150 tjänster.

Arbetsuppgifterna kan exempelvis handla om att transportera patienter och prover mellan olika avdelningar, viss städning och administrativa uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. Patienterna och vårdgivarna har mycket att vinna på att införa fler vårdservicetjänster.

Mer tid för patienter och omvårdnad: På Karolinska Sjukhuset frigjordes 800 arbetstimmar varje vecka för vårdpersonalen genom att en serviceorganisation fick ansvar för alla patienttransporter.

Uppvärdering av vårdyrkena: Uppskattningsvis 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor behöver rekryteras till år 2022. Genom att minska stressen och renodla yrkesrollerna blir det både mer attraktivt att söka sig till vården och att stanna kvar i yrket.

Minskad risk för infektioner: Nästan var tionde plats inom sjukhusvården upptas av en patient som vårdas för en vårdrelaterad infektion. Med servicepersonal som kan hjälpa till när akuta städbehov uppstår kan kvaliteten öka och riskerna för vårdrelaterade infektioner minska.

Mer nöjda patienter: Genom att frigöra tid kan omvårdnaden och vårdpersonalens förutsättningar att möta patientens behov förbättras.

För att förbättra kvaliteten i vården behövs mer tid för vård i vården. Det krävs också att vi använder resurserna på rätt sätt, att varje personalkategori gör det som de är utbildade för. Genom att anställa fler som kan arbeta med den service som är en nödvändig och viktig del av vården kan vi frigöra mer tid för omvårdnad av varje enskild patient.

GUDRUN BRUNEGÅRD (KD), LANDSTINGSRÅD

JIMMY LOORD (KD), ERSÄTTARE I PERSONALDELEGATIONEN

EMMA HENRIKSSON (KD), ORDFÖRANDE SOCIALUTSKOTTET OCH TALESPERSON I SOCIALPOLITISKA FRÅGOR