Skarpa förslag för att vända sjuksköterskekrisen

Oppositionsråd Gudrun Brunegård presenterar här Kristdemokraternas skarpa förslag för att vända sjuksköterskekrisen i Landstinget i Kalmar län:

Kristdemokraternas landstingsgrupp har under en längre tid haft bemanningskrisen som ett högt prioriterat ämne vid våra möten. Vi ser med stor oro på dagens situation och vad den kan leda till i framtiden, om vi inte lyckas vända situationen och återigen göra det attraktivt att arbeta inom hälso- och sjukvård. En rad nödvändiga åtgärder har diskuterats fram under våren.

Efter att ha hospiterat i vården ett antal arbetspass under sommaren har min övertygelse stärkts att det krävs radikala åtgärder. Därför presenteras här ett underlag, med skarpa förslag för bättre kontinuitet, för att i sin tur skapa förutsättningar för bättre kvalitet och patientsäkerhet.

Nuläget
Landstinget står inför en allvarlig bemanningskris, som vi idag förmodligen bara sett början av. Den nya generationens sjuksköterskor har stark integritet och vet sitt värde på arbetsmarknaden. Många kompetenta medarbetare med lång erfarenhet har sökt sig till andra arbetsgivare, där de får högre lön och större möjlighet att påverka arbetstider och andra villkor.

En viss cirkulation mellan arbetsplatser tror vi är bra och stimulerande. På så sätt kan goda exempel spridas. Flera arbetsplatser inom landstinget har dessvärre idag en situation där stora delar av stommen i medarbetarkåren av olika skäl har sökt sig därifrån. Det tar tid för nya medarbetare att komma in i alla arbetsuppgifter och rutiner. Även många kommuner har liknande problem att rekrytera och behålla den kvalificerade personalen.

Utöver denna extraordinära situation kommer de sedan lång tid förutsägbara pensionsavgångarna, som under de närmaste åren kommer att öka behovet av nyanställningar.

Det är därför hög tid att den rödgröna landstingsmajoriteten tar situationen på allvar. Landstinget behöver göra en radikal förändring av sin personalpolitik, för att klara av framtidens utmaningar, med en allt större, åldrande befolkning, och med alla de sjukdomar som naturligt följer med ökad ålder.

Arbete inom vård och omsorg måste helt enkelt få högre status.

Tillsvidareanställning på heltid ska vara standard
Hälso- och sjukvården har svårt att rekrytera medarbetare. Flera arbetsplatser får inte några sökande när de annonserar. I den konkurrens som råder mellan olika arbetsplatser inom landstinget och gentemot kommuner, privata vårdsgivare och bemanningsföretag, går det inte att tro att något annat än erbjudande om tillsvidareanställning på heltid är attraktivt.

Fler undersköterskor, medicinska sekreterare och andra yrkesgrupper som avlastar
Vi behöver säkerställa att utbildad vårdpersonal får mer tid för patienterna. Sjuksköterskor måste få tid att vara sjuksköterskor, med sin specifika kompetens inom omvårdnad. Det är ett villkor för god och patientsäker vård. Nationellt har Kristdemokraterna föreslagit att nya tjänster för vårdservice skapas. Vi ser behovet av fler undersköterskor, sjukvårdsbiträden, medicinska sekreterare, receptionister, vaktmästare, transportörer och andra yrkesgrupper, för att vars och ens kompetens ska kunna tas tillvara optimalt.

Arbetstider och arbetssätt som attraherar
Arbetstiderna inom vården är av naturliga skäl slitsamma, med behov av bemanning dygnet runt inom många verksamheter. Hälsoriskerna med nattarbete och särskilt vid treskift är väl kända. Treskift bör därför undvikas så långt som möjligt. Efter nattjänstgöring måste medarbetarna ges ordentlig tid för återhämtning. Tid för återhämtning är också viktig efter långa arbetspass med sena kvällar och tidiga morgnar.

Alternativa arbetstidsmodeller, exempelvis med sextimmars arbetsdag med bibehållen heltidslön, bör prövas på arbetsplatser med rekryteringsproblem. Om en sådan modell gör det blir lättare att få fast anställd personal, som i mindre utsträckning drabbas av olika slags ohälsa, kan det vara lönsamt.

Arbetet ska organiseras så att det möjliggör personcentrerad vård, med patienten som en medlem i teamet. Sjuksköterskans roll för planering av omvårdnad tillsammans med patienten är lika viktig som läkarens motsvarande bedömning och planering tillsammans med patienten. En läsplatta till varje patient vid inskrivning skulle underlätta för patienten att följa med i planering för utredning/ behandling. En välinformerad patient är en trygg patient.

Löneöversyn och åtgärder som särskilt satsar på sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, barnmorskor och röntgensjuksköterskor
Sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor (fortsättningsvis benämnda med det sammanfattande begreppet ”sjuksköterskor”) är yrkeskårer med hög kompetens, men som traditionellt sackar efter jämförbara yrkesgrupper med större manlig dominans. För att attrahera fler att välja vårdyrken måste lönerna på ett bättre sätt spegla yrkets betydelse, som experter på liv och hälsa.

Idag lägger landstinget stora summor på inhyrd personal. En betydande del av nuvarande kostnader för hyrpersonal kan istället användas för att finansiera en attraktivare lönemodell för sjuksköterskor. Ett attraktivt och hållbart lönesystem för fast anställda behöver skapas – för att behålla den personal vi har och för att attrahera nya medarbetare.

a) Introduktionsprogram och mentorskap för nyutbildade sjuksköterskor
Dagens högskoleutbildningar ger hög akademisk kompetens hos nyutbildade sjuksköterskor. De har dock ofta behov av en längre tids introduktion och handledning för att klara det praktiska arbetet. Därför ska alla nyutbildade i landstinget erbjudas ett ”AT-år”, då man cirkulerar mellan olika kliniker, hela tiden med erfaren handledare.

b) Löneutveckling, fortbildning och karriärmöjligheter
Lön ska ges efter ansvar och kompetens. Lång erfarenhet måste värderas – de erfarna sjuksköterskorna är oumbärliga som mentorer för nya medarbetare. Att handleda en ny medarbetare är en ansvarsfull uppgift som ska belönas därefter. Det skapar orimliga spänningar på en arbetsplats när en nyanställd eller inhyrd sjuksköterska, som inte till fullo behärskar alla arbetsuppgifter, är i behov av introduktion och handledning av en erfaren kollega, som har lägre lön.

En tydligt märkbar löneutveckling måste skapas för sjuksköterskor. Jämför med ingenjörer, som kan ha någorlunda liknande ingångslön, men som efter några år på olika poster i offentlig och privat sektorn kan ha ett avsevärt högre löneläge. En rimlig modell vore ett generellt påslag efter tre eller fem års anställning, motsvarande det man har i vissa delar av länet. Utöver det ska det finnas väl definierade påslag för extra ansvarsuppgifter.

Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvård går oerhört fort. Halveringstiden beräknas till mindre än ett år. Det är därför nödvändigt att arbetstiden också ger utrymme att följa med i den medicinska utvecklingen, genom kurser, fortbildning och egen studietid.

Det behöver också skapas fler möjligheter till olika karriärvägar inom hälso- och sjukvården, så att kompetenta medarbetare stannar inom organisationen. Idag slutar en del för att arbeta i andra sektorer med exempelvis inom ledarskap, läkemedel, materialutveckling och IT.

Forskartjänster och kliniska lektorat för sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor ska inrättas. På så sätt uppmuntras fler att kombinera en akademisk karriär med fortsatt praktisk kontakt med hälso- och sjukvården. Det skulle både bidra till att höja statusen på vårdyrkena och driva på kvalitets- och metodutveckling. Det skulle även förbättra förutsättningarna för att nya forskningsrön införlivas i verksamheten – och att föråldrade rutiner avvecklas.

c) Specialistutbildning och specifika kompetenser måste löna sig
Det är stor brist på specialistsjuksköterskor, särskilt inom vissa områden. För att motivera medarbetare att satsa tid och energi på en specialistutbildning behöver det finnas ett tydligare lönelyft efter fullgjord utbildning. De specialistutbildades kompetens måste även tas bättre tillvara. Så blir inte fallet om sjuksköterskan går tillbaka på vanlig schemarad efter specialistutbildning. Detsamma gäller självklart även både efter kortare fördjupningskurser på högskolenivå och för forskartjänster och kliniska lektorat. Det ska märkas att landstinget är en kunskapsorganisation!

d) Kraftigt utöka antalet utbildningstjänster (AST)
Kristdemokraterna har länge drivit kravet att sjuksköterskor ska få specialistutbildning med bibehållen lön. Vi välkomnar därför att landstinget sedan ett par år har infört Akademisk Specialist-Tjänstgöring (AST). Antalet AST-tjänster idag håller dock inte ens jämna steg för att matcha kända pensionsavgångar inom de närmaste åren. Antalet utbildningstjänster måste därför utökas kraftigt, för att strategiskt balansera vakanser, framtida pensionsavgångar och normal personalomsättning.

e) Strategisk lönesättning inom bristområden
Hellre än att betala uppemot dubbel kostnad för hyrsjuksköterskor som arbetar veckovis i svårrekryterade områden, och som måste handledas av ofta lägre betald befintlig personal, borde det vara självklart att kunna erbjuda en rejäl löneökning till de fast anställda sjuksköterskorna, för att öka attraktiviteten och bygga upp en kontinuitet.

f) Utveckla cheferna i vården
Kompetenta chefer i vården är oumbärliga för att skapa trygghet, stabilitet och arbetsglädje på arbetsplatsen och för att leda och utveckla det komplexa arbetet. Cheferna måste därför ha rimliga arbetsvillkor, med tid för sitt ledarskap, skapa delaktighet och att leda vård- och processutvecklingen. Landstingets chefsutbildningar ska fortsätta och ska omfatta chefer på alla nivåer och i alla verksamheter.

e) Avvecklingssamtal och enkät efter avslutad anställning
De medarbetare som av någon anledning slutar sin tjänst ska alltid erbjudas ett avvecklingssamtal. En enkät ska fyllas i separat, med frågor om anledningen till att man slutar, och skickas direkt till personalkontoret. På så sätt kan man få en mer fullständig uppfattning om eventuella brister på en arbetsplats, vilket då ger möjlighet till förbättringsåtgärder.

Kalmar län den 3 augusti 2016,

Gudrun Brunegård
Oppositionsråd (KD)