Sverige må vara ett litet land till ytan men har visat sig vara en stormakt i humanitärt avseende. När grundläggande värderingar som människovärde, frihet och demokrati är utsatta för hot behöver världen aktörer som orkar stå upp för det goda. Jag känner stolthet över Sveriges förmåga att ge flyende människor skydd och möjlighet till en nystart när allt det som vi tar för självklart har ryckts undan dem. Att Sverige tagit emot flest flyktingar per capita är inget uttryck för naivitet, snarare storhet.

Den senaste tidens politiska samtal har fokuserat på gränskontroller och få ner flyktingströmmarna på rimliga nivåer. Jag tror att det är klokt. För att vi även fortsättningsvis ska mäkta med att leva upp till vårt rykte som en av världens främsta välfärdsstater så behöver vi få tid att anpassa systemen efter de nya förutsättningarna. Jag tror dock att det ligger en fara i att allt för länge stanna där.

Ett gott politiskt ledarskap stannar inte vid problematiseringar utan lyckas också presentera långsiktigt hållbara lösningar för en lyckad integration. Här kommer nuvarande regeringen till korta. Statsminister Stefan Löfvén har i ett halvår ensidigt talat om övriga EU-länders ansvar när han borde ägna sin tid åt att ta ansvar för vårt eget lands integrationsutmaning.

Regeringens jobbpolitik är en mycket försvårande omständighet för att lyckas med integrationsuppdraget. Det finns ingen förutom de invigda politikerna vid regeringsbordet som tror på den nu förda arbetsmarknadspolitiken. Att arbetsmarknaden ändå utvecklas bra beror på konjunkturen. Regeringens egen jobbpolitik skapar nästan inga jobb och man har brist på idéer om hur nyanlända snabbare ska komma ut i arbete.

Att i denna tid dessutom göra det dyrare att anställa unga samt inskränka den framgångsrika RUT-reformen måste anses olyckligt när vi behöver fler jobb som inte bara riktar sig mot de som skaffat sig långa högskoleutbildningar. Det är beklagligt att regeringen av ideologiska skäl nedvärderar enkla jobb när de behövs som mest.

Kristdemokraterna har i sin budget presenterat flera förslag för en förbättrad integration. Vi föreslår att man som ung upp till 25 år eller nyanländ ska kunna tjäna sina första 500 000 kronor skattefritt. En person som tjänar 20 000 i månaden på sitt första jobb får med detta förslag en skattesänkning med 105 000 kronor utsträckt på cirka 2 år. Vi vill se ett dubbelt jobbskatteavdrag för långtidsarbetslösa som får jobb. Ett utbyggt RUT och oförändrat ROT. Bästa integrationen sker när du kommer in i en arbetsgemenskap och lyckas ordna din egen försörjning.

Vi ser också ett behov av en nationell krissocialjour som kan avlasta ansträngda kommuner med mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar. Det handlar om att ge barn och ungdomar en så bra start i Sverige som möjligt. Här kräver situationen en ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun.

Svensk politikutveckling bör nu fokusera integration. Fler jobb, fler bostäder och ett stärkt civilsamhälle är nödvändiga ingredienser. Det är dags att börja jobba hårdare med politikutvecklingen, inte bara bevaka gränser. Det gäller mitt eget parti liksom andra.

Problematisera kan alla göra. Man bör dock kunna avkräva politiska lösningar av en sittande regering. Jag efterlyser en handlingskraftig politik som med ärmarna uppkavlade kan peka ut den fortsatta vägen framåt.