Serviceteam för bättre vård

”Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning så kallad vårdnära service.”

För många som arbetar inom vården idag är arbetssituationen pressad. Sjuksköterskor och undersköterskor vill ge högkvalitativ vård, men allt för ofta måste de ägna alltför mycket tid till uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. För att höja kvaliteten och säkerheten behövs tid för att kunna se patientens vårdbehov och tid för att fatta de rätta besluten. Men också tid för att hålla i handen, trösta och stödja.

Kristdemokraterna vill därför satsa på vårdserviceteam i vården. Det skulle avlasta vårdpersonalen från de arbetsuppgifter som är viktiga för att omvårdnad ska fungera men som inte kräver en lång vårdutbildning, så kallad vårdnära service. I vårt kommande budgetalternativ föreslår vi en bred satsning för att alla vårdgivare ska kunna anställa renodlad vårdservicepersonal på landets sjukhus och i primärvården. Vi avsätter 1,1 miljarder kronor i stimulansmedel vilket kan ge 6200 nya servicetjänster. För Kalmar läns räkning motsvarar det 150 tjänster.

Arbetsuppgifterna kan exempelvis handla om att transportera patienter och prover mellan olika avdelningar, viss städning och administrativa uppgifter som inte kräver en lång vårdutbildning. Patienterna och vårdgivarna har mycket att vinna på att införa fler vårdservicetjänster.

Mer tid för patienter och omvårdnad: På Karolinska Sjukhuset frigjordes 800 arbetstimmar varje vecka för vårdpersonalen genom att en serviceorganisation fick ansvar för alla patienttransporter.

Uppvärdering av vårdyrkena: Uppskattningsvis 129 000 undersköterskor och 38 000 sjuksköterskor behöver rekryteras till år 2022. Genom att minska stressen och renodla yrkesrollerna blir det både mer attraktivt att söka sig till vården och att stanna kvar i yrket.

Minskad risk för infektioner: Nästan var tionde plats inom sjukhusvården upptas av en patient som vårdas för en vårdrelaterad infektion. Med servicepersonal som kan hjälpa till när akuta städbehov uppstår kan kvaliteten öka och riskerna för vårdrelaterade infektioner minska.

Mer nöjda patienter: Genom att frigöra tid kan omvårdnaden och vårdpersonalens förutsättningar att möta patientens behov förbättras.

För att förbättra kvaliteten i vården behövs mer tid för vård i vården. Det krävs också att vi använder resurserna på rätt sätt, att varje personalkategori gör det som de är utbildade för. Genom att anställa fler som kan arbeta med den service som är en nödvändig och viktig del av vården kan vi frigöra mer tid för omvårdnad av varje enskild patient.

GUDRUN BRUNEGÅRD (KD), LANDSTINGSRÅD

JIMMY LOORD (KD), ERSÄTTARE I PERSONALDELEGATIONEN

EMMA HENRIKSSON (KD), ORDFÖRANDE SOCIALUTSKOTTET OCH TALESPERSON I SOCIALPOLITISKA FRÅGOR

Ebba Busch Thor gästade Kalmar län

Under lördagen höll Kristdemokraterna i Kalmar län partidistriktsårsmöte och Gudrun Brunegård hälsade alla närvarande välkomna till Vimmerby.IMG_8560

Det var ca. 90 kristdemokrater och 61 valda ombud från länet som samlats för att lyssna på partiledaren Ebba Busch Thor som talade om aktuella frågor och den politikutvecklingsfas som partiet nu befinner sig mitt uppe i. Ebba betonade både ansvar- och frihetsbegreppet och underströk att frihet inte är något som byggs av politiker uppifrån. Frihet byggs underifrån av medborgare som ges möjligheter att själva fatta kloka beslut. Det finns alldeles för mycket pekfingrar i svensk politik, menade Ebba. Som kristdemokrater behöver vi utgöra en skillnad och bemyndiga människor att ta ansvar.IMG_8557

Kristdemokraterna befinner sig just nu inne i en politikutvecklingsfas. Vi har generellt ett högt förtroende i hälso- och sjukvårdspolitiken och de sociala frågorna. Målet är att också skapa ett stort förtroende i de ”hårda” frågorna. Ekonomi, arbetsmarknad och bostadspolitiken ska framöver få en tydlig kristdemokratisk prägel och nya skarpa politiska förslag kommer att presenteras på dessa områden.

Ebba berörde också jämställdhetsfrågan och sade sig vara villig att agera för alla de kvinnliga pensionärer som idag har låga pensioner. Många av dessa kvinnor hade ingen möjlighet att gå ut i arbetslivet, därför att samhällsklimatet helt enkelt inte tillät dem. Det är inte mer än rätt att stärka ekonomin för denna grupp kvinnor.IMG_8561IMG_8559

Ebba berättade också om sin resa till Jordaniens stora flyktingläger och de samtal hon haft med andra mödrar. Lidandet för dessa människor på flykt är enormt. Samtidigt som vi tar emot behövande människor i Sverige och välkomnar dom in i en inkluderande samhällsgemenskap så är det viktigt med ett starkt svenskt bistånd för att hjälpa alla de miljontals lidande människor som idag inte ser något framtidshopp.

Sedan valet 1998, som var kristdemokraternas bästa val med 11,8% av rösterna så har partiets opinionssiffror försvagats. Ebba underströk att det nu är viktigt att stärka partiets attraktivitet. Det är ett långsiktigt arbete men vi kommer att lyckas, underströk Ebba. – Jag gick inte in i det här uppdraget höggravid för att föra partiet ut ur riksdagen. Vi ska stärka vår position genom att möta upp de stora samhällsutmaningarna med goda kristdemokratiska förslag, avslutade Ebba Busch Thor sitt anförande.12828987_10153539678603269_3289438838592827245_o kopia

Arne Sjöberg, Chatrine Pålsson Ahlgren och Anders Andersson uppdaterade årsmötesdeltagarna på kristdemokratiska äldrefrågor. Det betonades att det fortfarande finns ett stort arbete att göra för våra äldre. Äldreboendegaranti för alla som fyllt 85 år och tydliga omprioriteringar inom hälso- och sjukvården för att bättre möta upp de äldres, ofta omfattande behov, var två frågor som lyftes.

Jimmy Loord och Åke Nilsson lyfte integrationspolitiska frågor, både ur ett kommunalt och nationellt perspektiv. Viktigt att våra kommuner ges förutsättningar att klara av integrationsutmaningen. Två frågor som lyftes var kristdemokraternas förslag om Introduktionsanställningar och inrättande av en nationell socialkrisjour.IMG_8555

Gudrun Brunegård redogjorde för gudrunregionindelningsprocessen och det uttrycktes en stor tillförsikt över förslaget om en regionbildning med Småland och Östergötland.

Under årsmötet valdes Anders Andersson till partidistriktsordförande. Årsmötet valde också Chatrine Pålsson Ahlgren till 1:e vice ordf. och Jimmy Loord till 2:e vice ordförande.

Jimmy Loord stod för kulturinslaget genom sång och gitarrspel. Han lyckades också få med sig partiledaren i en uppskattad duettsång. (klicka på länken) Ombudsman Madeleine Rosenqvist informerade om aktuelle aktiviteter och Chatrine Pålsson Ahlgren avslutade stämman.

 

Sammanhållet Småland – en fullträff!

Pressmeddelande:

– Sveriges bästa sjukvårdsregion är en utmärkt grund för en ny större region. Våra regioner/landsting är framgångsrika i både hög kvalitet och stark ekonomi. Tillsammans har Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg landets bästa läge, flera av Sveriges mest uppskattade besöksmål, framgångsrika universitet och väl utvecklad företagsamhet. Förslaget till ny regionindelning är en fullträff!
Det säger Gudrun Brunegård, oppositionsråd för Kristdemokraterna i Kalmar län, med anledning av Indelningskommitténs förslag till nya, större regioner.

– För oss är ett sammanhållet Småland av stor betydelse. Samverkan med Östergötland är viktig, inte minst med tanke på regionsjukvården och kommunikationerna norrut. Förslaget stämmer till punkt och pricka med det förslag som Kristdemokraterna i Kalmar län lanserade redan för drygt tio år sedan, säger Gudrun Brunegård.

– Nu återstår ett antal utmaningar. En av de främsta blir att knyta ihop regionens olika delar för att skapa närhet och sammanhållning och öka möjligheterna till arbets- och studiependling över de nuvarande länsgränserna. Det är fullt möjligt; Skåne har ju lyckats bra tack vare sina Pågatåg, säger Gudrun Brunegård.

Överge inte södra Öland!

Pressmeddelande den 4 feb 2016:

Gudrun Brunegård landstingsråd

Gudrun Brunegård landstingsråd

-Att stänga Mörbylånga hälsocentral i åtta veckor i sommar, när trycket är som störst, är ingen bra lösning. Landstinget får inte överge befolkningen i södra Öland, som redan har långa avstånd, även om det inte är första gången vi ser att den rödgröna landstingsmajoriteten gärna centraliserar. Distriktssköterskemottagningen i Degerhamn har man ju redan stängt. 

Det säger Gudrun Brunegård, oppositionsråd (KD), med ansvar för primärvården, med anledning av den arbetshypotes som offentliggjorts i media. 

– Det är inte mycket vunnet om man tvingar patienterna att resa långa sträckor. Det kommer i så fall att öka kostnaderna för sjukresor, men också miljöbelastningen.

– I första hand förutsätter jag att man jobbar vidare med att rekrytera semestervikarier, så man slipper stänga alls, under den period då det är som flest människor på Öland. I Borgholm brukar man ju lyckas bra och till och med ökar öppethållandet för att hinna ge alla vård. I annat fall gäller det att hitta något annat, mer patientvänligt alternativ, säger Gudrun Brunegård.

– En lösning skulle exempelvis kunna vara att ha öppet i Färjestaden tre dagar i veckan och två dagar i Mörbylånga. Då kan man hänvisa patienterna till den plats som ligger närmast, säger Gudrun Brunegård.

– Jag har respekt för att personalen behöver semester. När belastningen är särskilt stor, som den är på Öland med alla turister på sommaren, kan det vara frestande att välja en snabb och enkel lösning. Men man kan inte lämna hela södra Öland åt sitt öde.

– Om tillgängligheten i primärvården minskar, som oundvikligen blir fallet om en hälsocentral stängs, ökar risken att patienterna söker sig till sjukhusets akutmottagning istället. Det är inte säkert att det blir bättre vård om sjukhusspecialister ska ta hand om primärvårdspatienter, men ett som är säkert är att väntetiderna på akuten blir längre. Det är inte rätt sätt att använda sjukvårdens resurser. Därför hoppas jag att den rödgröna majoriteten ändrar sig och håller vården öppen i Mörbylånga, avslutar Gudrun Brunegård.

Interpellation – Ska landstinget verka för legalisering av narkotika?

Gudrun Brunegård lämnade igår in följande interpellation till Folkhälsoutskottets ordförande Linda Fleetwood (V)

Gudrun Brunegård landstingsråd

Gudrun Brunegård landstingsråd

Ska landstinget verka för legalisering av narkotika?

I Västerviksmedier har en diskussion om narkotika och samhällets insatser tagit fart. I en artikel i Västerviks-Tidningen den 5 januari 2016 har Anna Bodjo (MP), ledamot i Folkhälsoutskottet, uttryckt att ”i alla fall bruket av narkotika borde legaliseras”. Hon menar att man då ”minskar skuldbeläggandet. Det blir lättare att tala om problemen och söka hjälp” och att Sverige borde ”följa vad som händer i de länder som tagit steg mot legalisering”. Hon beskriver narkotikamissbruk som ”destruktiv självmedicinering”.

Det är oklart hur långt i legaliseringskedjan Bodjo vill gå; legalisering enbart av bruk av narkotika eller även av innehav av och/eller handel med narkotika.

Folkhälsomyndigheten beskriver narkotikabruk som ett av de elva nationella målområdena för folkhälsan, då ”narkotikabruk innebär ökade risker för både medicinska och sociala skador samt ökad risk för förtidig död. Olika typer av psykiska sjukdomar och besvär är vanligare bland personer med ett skadligt narkotikabruk, men även ett mindre regelbundet bruk ökar risken för psykisk ohälsa. Personer som använder narkotika är ofta mer socialt utsatta och löper kraftigt ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomer än befolkningen i allmänhet”.

Denna bedömning ligger bakom den svenska narkotikalagstiftningen. ”Den som olovligen förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte, framställer narkotika som är avsedd för missbruk, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk eller bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel eller innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika gör sig skyldig till narkotikabrott” (1 § Narkotikastrafflagen). Påföljden är fängelse i högst tre år.

Det är ett väl belagt samband att bruk av lättare beroendeframkallande medel sänker trösklarna att börja använda andra droger, vilket ofta leder till en svårare problematik, social utsatthet och inte sällan våldsbrott och annan kriminalitet. En legalisering av narkotikabruk riskerar att uppfattas som att det inte är så farligt. Därför är samhällets signaler viktiga, med ett tydligt förbud mot narkotika, kombinerat med förebyggande insatser, vård för dem som hamnat i ett beroende och stöd till deras närstående.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 8 januari, med rubriken ”De som vill legalisera bör se helvetet först”, skriver narkotikapolisen Lennart Karlsson att ”avkriminalisera bruk av narkotika skulle vara att ta bort polisens viktigaste verktyg”.

Mot denna bakgrund är uttalandena från en av landstingsmajoritetens företrädare i Folkhälsoutskottet anmärkningsvärd. Jag vill därför ha svar på följande frågor:

– Delar du Anna Bodjos tankar om legalisering av narkotikabruk?
– Är legalisering av narkotika en fråga som majoriteten i landstinget tänkt lyfta på något sätt eller är det vi kunnat läsa enbart ett enskilt miljöpartiutspel?

Kalmar län den 12 januari 2016

Gudrun Brunegård

Nya jobb ger snabbare integration

Gudrun Brunegård skriver tillsammans med Desirée Pethrus om vikten att regeringen skapar riktiga jobb för en snabbare integration.

Artikeln på Barometern/OT kan du läsa i sin helhet här.

Utan en bättre integrationspolitik kommer många nyanlända att hamna i permanent utanförskap. Det är inte bra vare sig för individen eller samhället. Under 2015 sökte över 150 000 personer asyl i Sverige. Förmodligen kommer flyktingströmmen att fortsätta på en hög nivå, varför integrationsfrågorna blir alltmer akuta. Vi måste klara att snabbt integrera nyanlända in i samhället och då krävs en jobbpolitik som fungerar.

Regeringen driver dessvärre en företagarfientlig politik. De försöker skapa olika jobbåtgärder i välfärdssektorn, medan vi vill se till att riktiga jobb kommer fram. Då gäller det att skapa ett positivt klimat för företagande. Under Alliansens tid vid makten, såg vi till att genom skattelättnader skapa en helt ny arbetsmarknad för nyanlända inom RUT och ROT sektorn. Där är ofta kraven på språkkunskaper inte är lika höga som inom andra sektorer. Där har också många fått sitt första jobb. Vi kommer nu att behöva fler sådana jobb, inte färre, vilket är risken med nuvarande regerings politik.

Vi föreslår i vårt budgetförslag flera åtgärder för att förbättra etableringen av nyanlända invandrare. Vi vill stärka kommunernas kapacitet att ta emot nyanlända invandrare och vill att de ska få högre ersättning för att ta emot nyanlända. De behöver resurser för att bland annat klara en bra skola för alla barn som kommer till Sverige.

Vi vill också se till att man snabbt tar reda på vilken kompetens de asylsökande har vad gäller arbets- och utbildningsbakgrund. Och språkträning i svenska för invandrare, SFI, behöver starta tidigt, redan i asylboendet. För de som har ett yrke så vill vi ha ett nationellt system där man kan träna svenska med inriktning mot ett yrke, precis som idag sker i vissa Stockholmskommuner. Vi vill att barnföräldrar ska ges bättre möjligheter att kunna delta i språkträning. Det kan behövas exempelvis barnpassning under tiden, så att båda föräldrarna kan delta.

Kristdemokraterna menar att det är viktigt att skapa ökade incitament att gå från bidrag till arbete. Därför föreslår vi att man ska få tjäna in sina första 500 000 skattefritt. Då kan man ta sitt första jobb som kanske inte är högbetalt, men blir ändå bättre än det bidrag som idag ges till den nyanlände. Det blir mer kvar i plånboken och personen får möjlighet att försörja sig på egen hand, vilket stärker självförtroendet och förbättrar integrationen i samhället.

Nya jobb skapas inte av politiker, de skapas i växande och lönsamma företag. Regeringen förlitar sig till massiva skattehöjningar på arbete och företagande med förhoppningen att så nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen. Kristdemokraternas vill istället sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Att få delta på arbetsmarknaden menar vi är det bästa sättet att bli en del av vårt samhälle.

Mäktigast i landet under ett par dagar i oktober

Anders Andersson stod i rikspolitikens centrum under några dagar när han ledde upproret på Decemberöverenskommelsen. Hans ageranden i samband med DÖ:s fall gör att han hamnar på tiotopp när Östran/Nyheterna sammanställer sin Maktlista 2015.

Du som har tillgång till Östran nyheternas artiklar kan läsa intervjun med Anders här.

Regeringen tar bort gåvoskatteavdraget – tänk om!

Madeleine Rosenqvist skriver i en debattartikel om regeringens orimliga agerande att ta bort gåvoskatteavdraget i en tid när det behövs som mest.

Artikeln i sin helhet kan du läsa på Barometern/OT

Terror och krig tvingar ständigt nya människor på flykt. De flesta lever i tältläger i grannländer. Andra riskerar livet på väg till Europa. Ideella organisationer bidrar med sjukvård och tak över huvudet för miljoner människor.

Barn som växer upp i flyktingläger får skolgång tack vare frivilliga krafter. Och i Sverige är vi beroende av frivilliga insatser i flyktingkrisen. Här i Kalmar län görs ovärderliga insatser människa till människa för att hjälpa alla som söker skydd.

I detta läge tar regeringen bort gåvoskatteavdraget som bidragit till att människor skänker mer till ideella organisationer. Förra året gav svenskarna 1,5 miljarder till ideella organisationer med avdragsrätt, gåvor som kan mångdubblas om vi utvecklar avdraget istället för att avveckla det.

Regeringen planerade också att momsbelägga secondhandverksamheter. Det skulle ha lagt en våt filt över hela frivillig-Sverige i en tid när hjälpen behövs som bäst. På grund av att vi och många andra sa ifrån har regeringen backat.

Även när det gäller att ta bort gåvoskatteavdraget borde regeringen lyssna. Att ta bort en reform som ökar givandet när varje krona behövs är helt fel. Tänk om och tänk rätt, regeringen.

Madeleine Rosenqvist (KD), Ombudsman för kristdemokraterna i Kalmar län

SVT om Decemberöverenskommelsens fall

Söndagen den 27 december sände SVT dokumentären Uppgörelsen som speglar händelserna kring det som kom att bli uppgörelsens fall. Anders Andersson, Kristdemokraternas distriktsordförande i Kalmar län, kom att spela en viktig roll och han intervjuas i programmet.

Dokumentären i sin helhet kan du se på SVT Play.

 

Nej till höjd bensin- och dieselskatt

Ander Andersson skriver i Barometern/OT om regeringens dramatiska höjning av drivmedelsskatten.

Debetartikeln på Barometern/OT hittar du här.

Nu är det tyvärr ett faktum. Från och med 1 januari införs dramatiska höjningar av drivmedelsskatten. Dessutom ska drivmedelsskatten indexeras på ett nytt sätt så att den för varje år ska öka med två procentenheter mer än konsumentprisindex. Dessa höjningar har drivits igenom av den rödgröna regering som nu styr landet.

Denna kraftiga höjning av bensin- och dieselskatterna får negativa konsekvenser för dem som bor på landsbygden och är beroende av bilen för att ta sig till jobbet eller skjutsa barnen till skolan. Det är uppenbart att det i regeringskansliet finns ett tydligt storstadsperspektiv.

Vi kristdemokrater har markerat mot de rödgröna partierna och föreslår en väsentligt lägre höjning av bensin- och dieselskatten i jämförelse med regeringen. Vi säger också nej till den nya indexeringen. Det är visserligen riktigt att höja skatten på sådant som är skadligt för miljön och istället sänka skatten på arbete. Men den kraftiga rödgröna skattehöjningen får en oproportionerlig slagsida mot landsbygden och skadar möjligheterna att bo i hela landet. Dessutom skadar dessa ökade kostnader Sveriges konkurrenskraft.

Vi anser att livet på landsbygden bör underlättas i stället för att straffas ut. Vi vill därför inte tvinga människor att ställa av bilen. Vi vill underlätta och förbättra möjligheterna till arbetspendling genom att höja milersättningen för arbetsresor med ytterligare 1,50 kronor per mil.

I stället för att straffa dem som behöver använda bilen på långa sträckor i vardagen, vill Kristdemokraterna påskynda en övergång till fordon som är mindre beroende av fossila bränslen.

Tillsammans med övriga Alliansen genomförde vi en lång rad insatser för ett mer fossilfritt Sverige. I dag kan vi se resultaten av dessa. Vägtransporternas utsläpp minskar, nya bilars utsläpp har minskat rejält och andelen förnybara drivmedel har ökat kraftigt. Därför är det extra olyckligt att den rödgröna regeringen nu väljer att straffbeskatta alla boende på småorter och landsbygden genom en drastisk höjning av drivmedelsskatten.

ANDERS ANDERSSON (KD) Distriktsordförande i Kalmar län