Stöder landstinget svensk, djurvänlig köttproduktion, som minskar risken för antibiotikaresistens?

Interpellation ställd till
Landstingsstyrelsens ordförande Anders Henriksson vid landstingsfullmäktige den 4 juni.

WHO pekade för några veckor sedan ut den ökade antibiotikaresistensen som ett av de största hoten mot den globala hälsan. Vi är, enligt WHO, på väg mot en post-antibiotika-era, där vanliga sjukdomar som lunginflammation åter kommer att vara fruktade sjukdomar som leder till döden och kirurgi kommer att vara förknippat med allt högre risk för allvarliga infektioner.
Den vanligaste anledningen till att antibiotikaresistens uppstår är allt för frikostig, för att inte säga urskillningslös, användning av antibiotika. Mikroorganismerna utvecklar då skyddsmekanismer för att överleva. Därför finns i Sverige strikta indikationer för när man får använda antibiotika, för att ha behandlingar att gripa till när det verkligen behövs. I många andra länder är tillgången till antibiotika hög.
Ett sådant område, där antibiotika används rutinmässigt, är i djuruppfödning, där man i exempelvis Danmark använder antibiotika i förebyggande syfte, blandat med djurfoder. Resultatet blir dock att resistens utvecklas. På senare tid har man kunnat koppla fyra dödsfall i Danmark till att personerna hade ätit kött med antibiotikaresistenta bakterier.
I Sverige är kraven på djurhållning strikta, både vad gäller djurens yta, tillgång till halm och strö, utevistelse sommartid och strikt användning av antibiotika. Det gör den svenska livsmedelsproduktionen dyrare än i konkurrentländerna. I gengäld håller svenskt kött oftast mycket god kvalitet, med närmast obefintliga rester av antibiotika och ingen antibiotikaresistens. Ett bekymmer är dock att många konsumenter, stora som små, rutinmässigt väljer det billigaste alternativet, utan att reflektera över vare sig djurskydd eller antibiotikaresistens. Det gör att den svenska djuruppfödningen har svårt att få lönsamhet. Det förekommer också att djur föds i ett land, föds upp i ett annat och slaktas i ett tredje. Förutom att sådana transporter kan vara plågsamma för djuren, så minskar möjligheten att kontrollera djurets uppfödningsvillkor. Det kött som stämplas som svenskt kan komma från ett djur som är uppfött i ett annat land.
Landstinget har i sin upphandling av livsmedel ställt en rad krav på produktionen av det kött som köps in. Kraven återspeglar senare års diskussioner kring djurskydd och antibiotikaanvändning.
Jag vill nu, med anledning av den aktuella samhällsdebatten, ställa följande frågor:
-Gör Landstinget i Kalmar län någon regelbunden kontroll och uppföljning av att levererat kött motsvarar de krav som ställts i upphandlingen, vad gäller antibiotikaanvändning, maximal transporttid före slakt, grisars rörelsefrihet och att köttet inte är vacuumförpackat?
-Anser du att det finns anledning att ytterligare skärpa kraven inför kommande upphandling, exempelvis avseende ursprungsmärkning, för att undanröja risken att ett djur forslats runt mellan länder med annan syn på antibiotikaanvändning tidigare under uppfödningen?

Kalmar den 22 maj 2014

Gudrun Brunegård


Vitsippsbladet nr. 4


Läs mer

Vitsippsbladet våren 2021


Läs mer

Du är vår bästa julklapp – Bli medlem!


Läs mer

Vitsippsbladet nr.2


Läs mer

Daniel Braw ny politisk sekreterare för KD!


Läs mer

Vitsippsbladet – Sommaren 2020


Läs mer

Anders Andersson (KD), Järnforsen trappar ner – men är kvar som oppositionsråd.


Läs mer

Stafettväxling i riksdagen: Loord lämnar riksdagen – Brunegård efterträder


Läs mer

Du ska kunna lita på vården!


Läs mer

Varför röstar du på KD?


Läs mer