21. Alla hållplatser i Stockholm får en busskur

 Väderskydd vid Slussen. Foto: JM (CC BY-SA)

Stockholmsregionen är en del av världen där solen inte alltid skiner och där det ibland förekommer vindar. Inte minst gäller det här i pendelbåtstrafiken, men även bussresenärer kan behöva väderskydd för att öka bekvämligheten i samband med resorna. Tack vare Kristdemokraterna är tusentals väderskydd på väg att sättas upp.

– Genom att inkludera pendelbåtstrafik i upphandlingen om nya väderskydd kan resenärer med pendelbåt skyddas mot regn och rusk i väntan på nästa båt. Med väderskydd skapas långsiktiga förutsättningar för pendelbåtstrafiken att fortsätta utvecklas i vår region, kommenterar Michael Stjernström, trafikpolitiker för Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting.

Kristdemokraterna lovade inför förra valet att alla stationer och hållplatser i Stockholms län skulle utrustas med väderskydd. Sedan dess har vi sett målet uppfyllas steg för steg. I landstingets budget för 2014 står det nu att 1 000 väderskydd ska sättas upp och att pendelbåtarnas kajer ska utrustas med väderskydd.

SL har ungefär 12 000 busshållsplatser. Arbetet med att utrusta alla med väderskydd är ett långsiktigt arbete. I skrivande stund är ungefär 4 700 stoppställen avklarade. I exempelvis Norrtälje kommun har dock endast 11 procent av busshållplatserna väderskydd.

Trafikförvaltningens uppdrag om 1 000 nya väderskydd till och med 2014 innehåller 650 nyetableringar, alltså hållplatser där det tidigare bara har funnits en stolpe. 50 kajplatser för pendelbåtstrafiken planeras få väderskydd. Resten handlar om att byta ut och modernisera gamla väderskydd.

20. En ny myndighet som granskar sjukvården

Doktor hälsar på patient. Foto: "Vic"/Flickr CC BY-SA

En statlig myndighet som står fri från vården och omsorgen och som granskar dessa. Det blev verklighet i somras, när Inspektionen för vård och omsorg, IVO, drog igång sitt arbete. Med den här kontrollfunktionen har socialminister Göran Hägglund förstärkt arbetet med att se till att vården inte brister i kvalitet.

– Propositionens förslag om en fristående granskande myndighet för vård och omsorg siktar på att ytterligare stärka patientsäkerheten och förtroendet för sektorn, sa socialminister Göran Hägglund när han lade fram regeringens förslag.

Tidigare hade Socialstyrelsen de här uppgifterna. Nu är målet att kontrollen ska bli tuffare.

– Vi vill ha korta handläggningstider och agera snabbt när vi upptäcker brister någonstans. Sedan är det också viktigt att analysera de problem vi stöter på så att vi kan hitta mönster som vi kan lära oss av, sa myndighetens generaldirektör Gunilla Hult-Backlund till Svenska Dagbladet när arbetet startade.

Inspektionen för vård och omsorg finns på sex regionala kontor. Inspektörerna behandlar anmälningar från allmänheten som klagar på sjukvården och äldreomsorgen.

Här kan du läsa hela regeringens proposition om att bilda Inspektionen för vård och omsorg >>

19. Stockholms ungdomsmottagningar får lördagsöppet

Solna Ungdomsmottagning. Foto: Jörgen Schyberg CC BY-SA

Många unga behöver någon att tala med. Det preventiva arbete som sker på Ungdomsmottagningarna är viktigt för ungas hälsa. Vi arbetar i Stockholm enligt vårt vallöfte att det ska bli lättare för unga att besöka en ungdomsmottagning.

Stockholms läns landsting beslutade i samband med sin budget för 2014 att arbetet med ökad tillgänglighet och förbättrade öppettider efter skoltid ska fortsätta. Hittills är två ungdomsmottagningar i Stockholm öppna under lördagar. I mars 2012 fick till exempel Gullmarsplans ungdomsmottagning utökade öppettider:

– Ungdomsmottagningen är populär och dit vänder sig ungdomarna för att få stöd och hjälp. Vi vill förbättra servicen för ungdomarna och har nu utökat besökstimmarna. I Stockholm vill Kristdemokraterna satsa mer på tidiga och förebyggande hälsoinsatser. Det viktigaste är att komma i kontakt med ungdomarna innan problemen växt sig stora. Ett enkelt samtal med en vuxen som lyssnar och frågar hur man mår kan vara till stor hjälp, sa Margaretha Åkerberg (KD), första vice ordförande för Sjukvårdsstyrelse City när beslutet hade fattats.

De två lördagsöppna mottagningarna har varit en försöksverksamhet och under 2014 vidareutvecklas konceptet. Med utökade öppettider behöver skolgången inte vara ett hinder för att unga ska få hjälp och stöd på en ungdomsmottagning.

Kristdemokraternas ambition är att många fler ha lördagsöppet och på andra sätt förbättra tillgängligheten. Vi vill att varje kommun i Stockholms län (respektive stadsdel i Stockholms stad) ska ha en ungdomsmottagning med god tillgänglighet.

Här kan du hitta ungdomsmottagningar i Stockholms län >>

18. Ny modell för priset på läkemedel

Mediciner. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SA

I höstas presenterade regeringen den glädjande nyheten att priserna sänks på ett antal läkemedel.

– Vi har haft en process där vi har samtalat med läkemedelsindustrin om hur vi både ska kunna spara pengar och se till att vi får en bättre, fungerande läkemedelsförsörjning. Nästa år (2014) kommer vi att kunna sänka kostnaderna för läkemedel med 400 miljoner kronor. På ett par års sikt handlar det om 800 miljoner kronor. Det här gör vi parallellt med att vi har processer som leder till att vi får en bättre genomgång av läkemedel, så att det fungerar på barn, och att vi snabbare kan införa moderna läkemedel, sa socialminister Göran Hägglund när statens budget presenterades i höstas.

Överenskommelsen med industrin innebär att receptbelagda läkemedel som är äldre än 15 år sänks med 7,5 procent. Mediciner som når 15 års ålder sänks automatiskt.

– Man ska ha klart för sig att väldigt många av de här läkemedlen, de som köper dem är många gånger högkonsumenter av läkemedel och där finns ju högkostnadsskyddet. Den stora besparingen kommer för det offentligas del, kommenterade Göran Hägglund till Dagens Nyheter.

Tack vare den här reformen som Kristdemokraterna i regeringen tagit fram främjas tillgången till medicin. Samtidigt stimuleras forskning och innovation på läkemedelsområdet.

Uppdaterat:
Lagrådsremissen för att införa förslagen beslutades av regeringen den 16 januari och presenterades den 20 januari. Här kan du läsa mer om den >>

17. Bättre patientsäkerhet i Stockholm

Patient och läkare. Foto: "wr5251"/Flickr CC BY-SA

Kristdemokraterna i Stockholm gick 2010 till val på att skapa en första klassens sjukvård. Att skapa en så säker vård som möjligt genom ett aktivt förebyggande säkerhetsarbete har högsta prioritet för alla engagerade: vårdpersonal, chefer, ledare och politiker. Och inget parti har haft patientsäkerheten högre än Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna har varit påtryckande för att Stockholms läns landsting 2010–2011 utvecklade ett elektroniskt stödverktyg för journalgranskning enligt GTT (Global Trigger Tool, en metod för att hitta avvikande händelser). Genom det elektroniska stödverktyget automatiseras de inledande stegen i GTT-metoden.

Det här innebär att sjukhusledningen på ett effektivt sätt kan söka igenom ett slumpmässigt urval eller samtliga journaler på kliniknivå efter områden där det kan finnas brister i patientsäkerheten. Den frigjorda arbetstiden kan användas till att åtgärda identifierade patientsäkerhetsbrister och följa upp effekterna av de insatta åtgärderna.

Patienterna har rätt att kräva att den vård som är avsedd att hjälpa inte leder till skador och lidande, som hade kunnat undvikas. Deras främsta behov är en ”säker och trygg vård”. Patientsäkerhetsarbetet är till för detta. Det omfattar insatser som inte har någon lång historia utan har uppmärksammats först de senaste decennierna.

Sedan mitten av 1990-talet när Kristdemokraterna tog plats i landstingspolitiken har patientens säkerhet i vården dock fått en alltmer framträdande plats. Vi vill att vården ska ha så säkra system att riskerna för patientskador genom fel och misstag minimeras.

16. Satsningen PRIO för att förebygga psykisk ohälsa

– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har tillsammans arbetat för att förbättra vården för de personer som drabbas av psykisk ohälsa. Det att därför glädjande att se att kommuner och landsting gör viktiga framsteg i sitt arbete med att möta de behov som finns.

Hjärna. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SASå säger socialminister Göran Hägglund, som har ansvar för regeringens Plan för Riktade Insatser inom Området psykisk ohälsa – PRIO. Regeringen beslutade om planen 2012 och den gäller fram till 2016.

I det här arbetet ingår att barn och unga snabbt ska kunna få tillgång till rätt insatser. De ska till exempel kunna hitta information om var det finns hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. I dag har alla landsting och en majoritet av de 276 kommuner som är med i satsningen en webbsida som beskriver vart barn och deras familjer kan vända sig. PRIO handlar också om förebyggande insatser (till exempel att skolan och andra aktörer uppmärksammar barn och unga i riskzonen), om arbete mot självmord och självskadebeteende, om vård och omsorg samt om samverkan för att hjälpa människor bättre.

Till sin hjälp har landstingen och kommunerna bland annat 630 miljoner kronor i stimulansmedel (2013). Totalt satsar Göran Hägglund och övriga regeringen 870 miljoner kronor per år på det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi vet att många psykiska åkommor förblir olösta i onödan, trots att en av fyra personer i Sverige någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Det finns också en nationell samordnare för arbetet som heter Anders Printz. Han bloggar om arbetet med PRIO på www.priobloggen.se. Enligt Anders Printz har satsningen under 2013 inneburit att kunskapen har ökat om situationen för människor med psykisk ohälsa och vilka åtgärder som behövs.

Psykiatrin och den psykiska ohälsan har varit ett av de stora målen för Kristdemokraterna inom hälso- och sjukvården under den här mandatperioden. Vi fortsätter självklart att prioritera arbetet för att människor som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp och stöd.

15. Slussen blir ett nav för pendelbåtstrafik

Slussen i Stockholm. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SA

Det är ett stort slöseri att Stockholms vattenvägar inte används för mer kollektivtrafik än i dag. Men förhoppningsvis blir det ändring på det. Förutom flera planerade pendelbåtslinjer har Kristdemokraterna drivit fram att Slussen kommer att bli ett nav för den sjöburna kollektivtrafiken i staden.

Slussen mellan Södermalm och Gamla stan i centrala Stockholm är redan i dag en central plats för kollektivtrafiken. Slussen kommer att renoveras. Under tiden behövs flera effektiva förbindelser på Stockholms inre vatten för att avlasta buss- och tunnelbanetrafiken. Stockholms läns landsting har i sin budget för både 2013 och 2014 beslutat att Slussen ska utvecklas till ett nav för pendelbåtstrafiken.

Kristdemokraterna har lyft fram Slussens betydelse för pendelbåtarna vid ett flertal tillfällen. Vi skrev 2011 i Svenska Dagbladet att byten mellan pendelbåt och landgående transporter måste förenklas. Det var vi som tog initiativ till pendelbåten Sjövägen, som blev en succé.

Framtidens nya Slussen byggs för att bli en mer effektiv och trygg knutpunkt, men också en attraktiv mötesplats där det unika läget mellan Mälaren och Saltsjön tas tillvara. Beslutet om Slussen ger möjlighet till förbättrade kommunikationer för både bussar, spårtrafik, cyklar och pendelbåtstrafik, samtidigt som möjligheterna för gångtrafikanter förbättras avsevärt.

Kristdemokraterna står för nytänkande inom kollektivtrafiken i Stockholm och vill hitta moderna, effektiva lösningar när det gäller transporterna i huvudstaden. Pendelbåtar innebär snabba genvägar som underlättar arbetspendlingen för människor som i dag åker omvägar med buss, tunnelbana och pendeltåg. Med Slussen som nav för pendelbåtstrafiken klarar vi även en ombyggnadsperiod.

14. Små barn med hjärnskador får bättre vård

 Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons CC BY-SA

Kristdemokraterna sätter barns och ungas uppväxtvillkor i fokus. Ett av våra mål när det gäller vården i Stockholm har varit att förbättra vården för små barn med förvärvade hjärnskador. Nu har vi drivit fram ett vårdprogram för sjukgymnastiken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Förvärvade hjärnskador hos barn kan uppstå av flera orsaker. Huvudet kan ha blivit skadat vid en trafikolycka eller andra smällar. Barnet kan ha fått en hjärntumör, ha varit nära att kvävas eller ha varit nära att drunkna. Astrid Lindgrens barnsjukhus, som är en del av Karolinska Univiersitetssjukhuset, arbetar med barn upp till 18 år med allt från att få tillbaka basfunktioner till att motverka svårigheter som kan uppstå av att barnet inte kan röra sig.

Sjukgymnasterna på sjukhuset arbetar enligt det vårdprogram som Kristdemokraterna har fått på plats. Systematiskt arbetar de för att barnen ska få så bra fysisk förmåga som möjligt. Genom att följa vårdprogrammet höjs kvaliteten på vården och rehabiliteringen, vilket bidrar till att hjälpa de familjer som drabbats.

13. Läkare från EU godkänns som specialister i allmänmedicin

Stetoskop. Foto: Wkimedia Commons CC BY-SA

Ibland handlar ansvar för politiska områden om att anpassa svenska bestämmelser till EU-regler. Utmaningen går då ofta ut på att hitta en lösning som fungerar bra för de förhållanden som vi har i vårt land. För sjukvårdsområdet har socialminister Göran Hägglund det ansvaret. Ett sådant exempel var 2012 när han och övriga regeringen beslutade om vilka som får ha titeln Specialist i allmänmedicin.

Sverige hade tidigare två typer av kompetenser inom allmänmedicin, den specialitet som patienter på vårdcentraler möter. Den ena var Specialist i allmänmedicin, som hade fem års vidareutbildning. Den andra var Allmänpraktiserande läkare, som hade tre års vidareutbildning. Allmänläkare från andra EU-länder var ofta Allmänpraktiserande läkare, eftersom de ofta har tre års utbildning förutom sin grundexamen som läkare. Därför kallades Allmänpraktiserande läkare för Europaläkare.

Enligt EU ska allmänpraktiserande läkare automatiskt erkännas. Det har funnits kritik mot att Sverige med de två olika titlarna har brutit mot reglerna. Men under Kristdemokraternas ansvar tog regeringen fram en lösning som gäller från 1 juli 2012 – kompetensen Europaläkare togs bort och ersattes med Specialist i allmänmedicin.

Med den nya lagen erkänns allmänpraktiserande läkare från andra EU-/EES-länder automatiskt som specialister i allmänmedicin. Det här innebär att Sverige kan få fler läkare från andra länder, vilket vi är i stort behov av. Regeringen har gjort bedömningen att patientsäkerheten inte påverkas av de ändrade reglerna.

Möjligheten att arbeta i olika länder är en av EU:s grundpelare och styrkor. För den som arbetar som läkare öppnar sig fler chanser att göra karriär och utvecklas. Även svenska läkare kan dra fördel av de nya reglerna, eftersom de kan ansöka om ett kompetensbevis som specialist i allmänmedicin efter att ha arbetat i tre år i ett annat EU-land.

Mer information finns bland annat på Socialstyrelsens webbplats >>

12. Primärvårdscentraler utvecklas till hälsocentraler

Vårdcentral. Foto: "Hangsna"/Wikimedia Commons CC BY-SA

Vårdcentralerna ska arbeta mer med folkhälsa. Det har varit en kristdemokratisk fråga sedan valet 2010. Vi gick till val på att primärvården ska erbjuda lättillgänglig och effektiv livsstilsrelaterad rådgivning. I dag kan vi se att nationella riktlinjer finns på plats.

Frågan ligger egentligen hos de enskilda landstingen. De ansvariga ministrarna för sjukvården och folkhälsan Göran Hägglund och Maria Larsson har dock betonat vikten av folkhälsoarbetet. Det finns nu nationella riktlinjer för det här arbetet, liksom för hur det preventiva arbetet ska utföras. Samtidigt finns stimulansåtgärder som ska göra att fler landsting har riktlinjerna som en naturlig del av sitt arbete.

En annan viktig bit är den ökade mångfald av vårdcentraler som kommer av vårdvalet. Med valfrihetsreformen finns större möjligheter att etablera sig för den vårdgivare som vill arbeta förebyggande och med betoning på folkhälsa.

Inte bara den enskilde invånaren i Sverige har ansvar för hälsan. Kristdemokraterna anser att skolan och andra myndigheter i större utsträckning måste stötta människor till bättre levnadsvanor som att sluta röka, minska sitt alkoholintag, äta nyttigare och röra sig mer. Resultatet blir att människor mår bättre, med allt vad det innebär i form av välbefinnande och ett rikare liv samtidigt som samhället slipper stora vårdkostnader.