36. Ordning och reda på pengarna när man får vård i annat EU-land

Lagen reglerar pengar vid vård i annat EU-land. Foto: "Avij"/Wikimedia Commons

Arbetet i regeringen handlar inte bara om stora reformer som får stort genomslag i medier eller blir en snackis vid landets fikabord. Den som vill framstå som extra insatt i reglerna kring sjukvården vid nästa kafferast kan dock med fördel flika in något i samtalet i stil med ”ja, sedan har vi ju patientrörlighetsdirektivet som infördes under 2013”. 

Det här med patientrörlighetsdirektivet är alltså en ny lag i Sverige som Göran Hägglund införde under 2013. Den gör klart vad som gäller om man får vård i ett annat EU-land. Genom lagen vet vi hur pengarna som man ska få i ersättning ska beräknas, hur rätten att ansöka om förhandsbesked fungerar, vilka möjligheter man har att överklaga besluten till en förvaltningsdomstol och hur kostnaden ska fördelas mellan staten, kommuner och landsting.

Göran Hägglund (KD)– Detta är en utveckling i rätt riktning. Det innebär att patientmakten och patientens valmöjligheter förstärks ytterligare, sa socialminister Göran Hägglund när regeringen beslutade om saken.

Kristdemokraterna var på europeisk nivå en drivande kraft till att EU bildades. Vi är positiva till EU och dess fria rörligheter av varor, tjänster, kapital och människor. Vi anser därför också att sjukvården omfattas av den fria rörligheten inom EU. Därför var Göran Hägglund starkt pådrivande för patientrörlighetsdirektivet när Sverige senast var ordförandeland i unionen.

–  Vi i Sverige har jobbat jättehårt för EU:s patientrörlighetsdirektiv och vi kan ta åt oss mycket av äran. Men ännu har vi inte alla saker på plats, säger Göran Hägglund i en intervju med tidningen Föräldrakraft.

 

Här kan du läsa mer om vad lagen innebär i Sverige >>