98. Satsning på att göra köerna i cancervården kortare

Rosa bandet, cancer. Foto: Wikimedia Commons

Förra veckan presenterade socialminister Göran Hägglund (KD) en rekordsatsning på att göra köerna inom cancervården kortare. Totalt avsätter regeringen två miljarder kronor på att bland annat se till att svåra operationer genomförs på färre platser än i dag.

Satsningen har mycket goda förutsättningar att ytterligare förstärka den svenska cancersjukvården. Den kommer att bidra till kortare väntetider, större jämlikhet i vårdkvalitet och sannolikt ytterligare ökade chanser att överleva sjukdomen. Den är en del av den nationella cancerstrategin och motsvarar 500 miljoner kronor om året.

Göran Hägglund (KD)− I ett landsting kan man behöva vänta tre gånger så länge som i ett annat. Det är betydande skillnader som inte är så enkla att förklara, sa Göran Hägglund till Dagens Nyheter när han presenterade nyheten.

Behandlingen av ovanliga cancerformer ska samlas till färre sjukhus än i dag.

– Ovanliga operationer kommer att genomföras på färre ställen än i dag för att uppnå en högre kvalitet. Vi vet att människor är beredda att åka en bit om man vet att det medicinska resultatet blir bättre, säger Göran Hägglund till Dagens Nyheter.

Under året kommer regeringen att ta fram en fyraårig plan för satsningen. Enligt Dagens Medicin kommer den att innehålla representanter från regeringskansliet, myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting, Regionala cancercentrum och patientorganisationer samt professionernas organisationer.

Långa väntetider till behandling orsakar onödigt psykiskt lidande hos många patienter. I den här satsningen kommer regeringen att titta extra på ett system som Danmark har infört. Det har där lett till att överlevnaden vid cancerdiagnos har ökat och att väntetiderna har minskat, liksom de regionala skillnaderna i väntetider. Väntetiderna till behandling av de cancersjukdomar som omfattas av särskilda väntetidsregler är väsentligt kortare. Vidare har den allmänna patientnöjdheten i cancervården ökat.

I kampen mot cancer ligger Sverige bra till jämfört med övriga OECD-länder. Göran Hägglunds och övriga Alliansens satsning ska bidra och stimulera till ett snabbt förlopp mellan remiss och behandlingsstart, och till snabb diagnos. Kristdemokraterna står i täten för arbetet för att fler ska överleva och för att människors lidande ska minska. Fuck cancer.

97. Elever får en bättre skolhälsovård

Kristdemokraterna lovade inför valet 2010 att införa en elevhälsogaranti så att den som går i skolan har rätt till elevhälsovård samma dag. Sedan dess har vi kommit en god bit på väg. Alliansregeringen har satsat 650 miljoner kronor på att göra elevhälsan mer tillgänglig.

Skolsköterska.Skolhälsovården och elevvården är mycket viktiga i en tid då den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar. Många känner sig nere, har svårt att somna, har ont i magen eller i huvudet. Den negativa utvecklingen har pågått under lång tid och svenska ungdomar mår sämre än sina jämnåriga i andra OECD-länder. Särskilt illa är det för unga flickor.

Hösten 2011 presenterade regeringen satsningen på fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Med färre elever per skolsköterska kommer man bort från den tidigare situationen, då det kunde dröja flera dagar att komma i kontakt med en skolsköterska och flera veckor att komma i kontakt med en skolpsykolog.

Resurserna skulle framför allt gå till att stärka tillgången till personal inom elevhälsan men också till att förbättra kunskaperna och uppföljningen av verksamheten. Tidigare saknades till exempel tillförlitlig statistik och utvärdering av elevhälsans insatser.

96. Det går att jämföra och följa upp kvalitet i vården

Läkare med anteckningar.

Precis som det kan vara lätt att glömma att vi en gång i tiden inte hade ett enda privat apotek i Sverige kan det vara lätt att glömma att det före 2006 knappt gick att bedöma och jämföra kvaliteten i vården. Men med kristdemokrater i regeringen har det blivit ändring på det.

En av de första åtgärderna som Alliansregeringen tog tag i 2006 var att införa Öppna jämförelser av vård och omsorg.

Maria Larsson (KD)– Meningen är att skapa kunskap åt allmänheten, åt personalen och åt oss beslutsfattare, sa den nytillträdda dåvarande folkhälsoministern Maria Larsson till Sydsvenskan.

Tidigare fanns slutna kvalitetsregister som specialistläkare drev och mindre jämförelser från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Numera presenterar SKL och Socialstyrelsen årliga Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. För att citera Dagens Medicin (26 september 2007): Den tid är förbi när kliniker verkade i avskildhet.

”Öppna jämförelser har blivit ett av våra viktigaste verktyg för att förbättra vården och omsorgen. I takt med att allt mer av fria val införs inom vård, omsorg och sociala tjänster ökar också behovet av att vi som medborgare får tillgång till information – både för att hitta det som passar oss bäst och för att veta att det vi väljer har hög kvalitet”, skrev Maria Larsson och socialminister Göran Hägglund (KD) i Sydsvenskan 2009.

Förutom för hälso- och sjukvårdens kvalitet finns Öppna jämförelser för bland annat hjärtsjukvård, primärvård och vård och omsorg om äldre. Sedan starten har regeringen med Kristdemokraterna i spetsen infört en strategi för hela landet för att utveckla användandet av jämförelserna.

95. BB-avdelningar får fler barnmorskor

Nyfödd på BB. Foto: Hans Olofsson (CC BY-SA)

I mars berättade socialminister Göran Hägglund (KD) att han och övriga regeringen satsar på att lösa den ansträngda situationen inom förlossningsvården genom att utbilda fler barnmorskor och specialistsjuksköterskor. Om Alliansen vinner valet kommer satsningen att finnas med i nästa års budget.

Göran Hägglund (KD)– På sina håll i landet finns det en brist på både specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Vi har ett ständigt återkommande sommarproblem när det gäller att upprätthålla personalförsörjningen och därmed den trygghet som det innebär för blivande mammor, sa Göran Hägglund till Dagens Nyheter.

Barnmorskeutbildningen byggs ut med 100 nya platser från hösten 2015. Därefter ökar antalet platser ytterligare 2016 till 150 fler än i dag. Specialistsjuksköterskeutbildningen byggs också ut från 2015 med 200 nya nybörjarplatser och ökar sedan 2016 till 400. Det innebär en ökning med 20 procent jämfört med i dag.

– Vi har tittat på vad det faktiska behovet är för att kunna möta de krav vi ställer på sjukvården. Då fordras det att fler får en möjlighet att utbilda sig till yrken som både är efterfrågade bland blivande studenter och där det finns ett behov på arbetsmarknaden, berättade Göran Hägglund.

90. Vården i livets slutskede blir bättre

Blommor. Vården i livets slutskede.

Ett av Kristdemokraternas vallöften inför 2010 års val var att utveckla vården i livets slutskede. När ingen bot finns att få är människovärdet intakt. Då träder den palliativa vården in för att lindra smärta, och ge stöd socialt, psykologiskt och andligt.

Regeringen stöder i dag tack vare Kristdemokraterna användningen av Palliativregistret. Det är ett kvalitetsregister. Personalen som har vårdat en just avliden patient besvarar ett 30-tal frågor. Syftet är att alla som dör när det är väntat av sjukvården ska känna trygghet när det gäller de punkter som frågorna tar upp.

Utöver palliativregistret satsar regeringen på smärtlindring på hospice inom ramen för satsningen på äldre. Man stimulerar också till en ökad användning av metodiken brytpunktssamtal i den palliativa vården.

Enligt Kristdemokraternas synsätt behöver människor inte dödshjälp utan livshjälp. Alla har rätt till värdig vård i livets slutskede och en värdig död. Det handlar om att bemötas med värdighet i alla livets skeden.

89. Arbetet mot antibiotika förstärks

Antibiotika. Foto: Wikimedia Commons

Antalet bakterier som är resistenta mot antibiotika ökar. Utvecklingen av nya läkemedel som innehåller antibiotika går för långsamt. Den moderna sjukvården står inför stora problem om inget händer. Men tack vare Göran Hägglunds (KD) hårda arbete finns det hopp.

Socialmínister Hägglund och övriga regeringen har under sin tid vid makten haft antibiotikaresistens högt på dagordningen. I den senaste statsbudgeten, som gäller under 2014, förstärkte de därför satsningen mot de resistenta bakterierna. Folkhälsomyndigheten får 10 miljoner kronor som ett permanent tillskott från 2015 och framåt. Under 2014 är beloppet 5 miljoner och under åren 2015–2017 är det 15 miljoner.

De här pengarna går till att utvärdera de mediciner som finns i dag ur nya vinklar för att se om det går att få ut mer effekt ur dem. Utöver det går 5 miljoner kronor om året från och med 2015 till det nationella och internationella arbetet på området. Till detta kommer också landstingens Strama-grupper.

Så här skrev Göran Hägglund i en debattartikel i Upsala Nya Tidning 2011:

Sverige ses i dag som ledande i det långsiktiga arbetet mot antibiotikaresistens. Som ett led i detta har regeringen i sin patientsäkerhetssatsning inkluderat antibiotikaanvändningen som en viktig fråga. Målet är att signifikant minska den onödiga förskrivningen av antibiotika.

 

 

88. Äldre patienter får läkemedelsgenomgångar

Äldreminister Maria Larsson (KD) har genomfört ett av Kristdemokraternas vallöften som kommer att ge utsatta patienter en säkrare och mer effektiv vård: Äldre som har många läkemedel får numera särskilda läkemedelsgenomgångar.

Behovet var inte svårt att se. Minst 10 procent av alla över 65 år i Sverige får fel medicin. Det är fler än 160 000 personer. Orsaken som pekas ut är just bristande samordning inom vården.

marialarsson-3– Vi vet att av olika skäl tas inte alltid full hänsyn till de äldre patienternas särskilda behov och riskfaktorer vid läkemedelsbehandling. Det kan leda till en slags föreställning om att ”alla skall ha allt”. Det ligger alltid nära till hands att leta efter en åtgärd, ett beslut, som löser alla problem. Läkemedelsgenomgångar och regelbundna läkemedelsavstämningar kan vara ett sätt att komma åt dessa problem när de gäller mest sjuka äldre, sa Maria Larsson i ett tal om äldres läkemedel 2012.

Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som arbetar med läkemedelsgenomgångar för äldre har sedan i höstas en internetbaserad utbildning. Metoden kan bland annat hindra att patienterna tar läkemedel som de inte behöver, som är olämpliga för äldre patienter, som påverkar varandra negativt eller som orsakar biverkningar.

84. Ny lag för att hantera mänskliga organ

Organdonation. Foto: Magnus D/Flickr (CC BY-SA)

Få saker är så känsliga att transportera som mänskliga organ vid en transplantation. För att skydda människors hälsa har EU tagit fram ett direktiv, som regeringen med Kristdemokraterna vid ansvaret har infört i Sverige.

Göran Hägglund (KD)När EU:s bestämmelser ska anpassas till svenska förhållanden krävs en noggrann översyn. I det här fallet införde ansvarige ministern Göran Hägglund (KD) och övriga regeringen en ny lag. Den innebär bland annat att de sjukhus som är involverade vid en organtransplantation ska rapportera om händelser som kan leda till allvarliga biverkningar eller att smittsamma sjukdomar överförs.

Dessutom ska Socialstyrelsen upprätta ett register över de sjukhus som ansvarar för att ta tillvara organ och utföra transplantationer. På så sätt blir tillsyn, forskning och statistik bättre – och i förlängningen patientsäkerheten.

Kristdemokraterna arbetar för att fler ska kunna donera organ. För ett år sedan tillsatte Göran Hägglund en utredning som ska se över möjligheten till fler donationer. Han skrev om behoven i en debattartikel i Svenska Dagbladet:

Ett nytt hjärta innebär skillnaden mellan liv och död. Detta vet svenskarna. Det är säkerligen därför som så många som 80 procent enligt olika undersökningar är positivt inställda till att donera organ efter sin död. Hälften av dessa har dock inte aktivt tagit ställning i donationsfrågan, varken muntligt eller skriftligt.
Att så många som 800 personer står i kö för organtransplantation visar tydligt att vi måste intensifiera arbetet för att om möjligt ge dessa patienter livsmöjlighet.

 

83. Sverige får en läkemedelsstrategi

Läkemedel. Foto: Wikimedia Commons

För första har läkemedelsbranschen, politiker, myndigheter och vården gemensamt bestämt vilka områden som ska vara prioriterade när det gäller läkemedel. Socialminister Göran Hägglunds ansvar i regeringen har bland annat lett fram till en nationell läkemedelsstrategi.

Vi har tidigare nämnt de lokala ”strama-grupperna” som en del av den nationella läkemedelsstrategin. Den är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting och beslutades 2011. Den gör bland annat klart vilka aktörer som har ansvar för vilka frågor. Syftet är att vården ska bli mer effektiv och patientsäker.

Göran Hägglund (KD)– Det behövs en bättre samordning, koordinering och prioritering på läkemedelsområdet. Därför är det viktigt att vi samlar alla de myndigheter som är berörda för att få förankring och tyngd men också för att markera startpunkten för det som i höst ska vara grunden för en läke­medels­strategi, sa Göran Hägglund till Dagens Apotek när han presenterade planerna på läkemedelsstrategin.

Totalt har strategin ett 30-tal punkter där man ska göra insatser. Under 2014 satsar man särskilt på ett större fokus på patientens perspektiv och på att stärka arbetet mot antibiotikaresistens.

 

82. Sverige får en tydlig, sammanhållen patientlag

Jämlikhet och lag. Foto: Pixabay/Public Domain

Ett av Kristdemokraternas vallöften 2010 var en ny lag som skulle ta upp patienternas rättigheter och ge alla tillgång till en jämlik sjukvård. Den 6 mars lade socialminister Göran Hägglund (KD) fram regeringens förslag och vid nyår 2015 träder den i kraft.

Göran Hägglund (KD)– Det här är en lag som sätter den enskilde individens behov över sjukvårdens strukturer, säger Göran Hägglund till Dagens Medicin om lagen.

Den stora förändringen med den nya lagen är att det blir möjligt att välja primärvård och öppen specialistvård i hela landet, oavsett var man bor. Landstingen blir skyldiga att erbjuda öppen vård för patienter som andra landsting har ansvar för.

– På det sättet gör vi det enklare för patienten att söka vård i andra landsting än där man är bosatt, säger Göran Hägglund.

Dessutom ska patienten få mer och tydligare information. Möljigheten att få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, ökar också.

– Många gånger skulle konflikter mellan patienter och sjukvården kunna undvikas om patienten fick möjlighet att få en andra medicinsk bedömning, säger Göran Hägglund.