80. Barn får högre säkerhet när det gäller läkemedel

Nallebjörn på sjukhus. Foto: Christiaan Trebert (CC BY-SA)

Att Kristdemokraterna sätter barns och unga i fokus märks i statens budget. Under 2014 satsar regeringen på att förskrivningen av läkemedel till barn ska bli säkrare.

Alliansregeringen satsar i budgeten 5 miljoner kronor 2014 och 10 miljoner kronor 2015 för att stödja den utveckling som pågår inom hälso- och sjukvården med att förbättra läkemedelsbehandlingen för barn. Det handlar om att förbättra informationen, och göra den samlad och strukturerad.

Vården av barn ska vara baserad på vad som bevisat fungerar. Tyvärr har det inte varit så hittills. Hälften av alla läkemedel som barn får på sjukhus är inte godkända för användning på barn. Därför är det viktigt med mer kunskap, så att barnens patientsäkerhet kan bli bättre.

Arbetet  genom samlad, strukturerad information som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Syftet med satsningen är att öka patientsäkerheten.

78. Alla i Sverige får själva välja vårdcentral

Vårdcentral. Foto: Jacob Christensen (CC BY-SA)

Vi har varit inne på valfrihet tidigare i den här bloggen. En avgörande reform för att ge människor större möjligheter att påverka sin egen vård trädde i kraft 1 januari 2010. Tack vare valfriheten i primärvården har 180 nya vårdcentraler startat sedan dess.

Göran Hägglund (KD)– Det borde vara en självklarhet för varje patient att själv får välja vilken vårdcentral man vill gå till – eller att välja bort vård som inte fungerar. Nu ser vi till att det blir verklighet. Införandet av vårdvalsmodellen stärker patientens ställning, ökar mångfalden i vården och gör primärvården till en mer attraktiv arbetsplats, sa socialminister Göran Hägglund (KD) inför regeringens beslut.

Landstingen är i dag skyldiga att införa ett vårdvalssystem som ger patienterna rätt att välja privata eller offentliga vårdcentraler. Alla vårdföretag som lever upp till landstingens krav kan starta en vårdcentral.

Redan tidigare fanns vårdval i flera landsting. Vid årsskiftet 2010 infördes det alltså i hela landet. Enligt Göran Hägglund fanns en bred majoritet i flera landsting för att införa vårdval. Systemet följs upp hela tiden, bland annat av Konkurrensverket och Socialstyrelsen.

76. De mest sjuka äldre får bättre vård

Sjukhuskorridor.

En av regeringens stora vårdsatsningar sedan valet 2010 har varit den på de mest sjuka äldre. Totalt satsar äldreministern Maria Larsson (KD) och övriga Alliansen 4,3 miljarder kronor på en bättre vård och omsorg för den här gruppen.

Det handlar alltså om personer över 65 år som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Antalet ökar allteftersom befolkningen i Sverige blir äldre.

Maria Larsson (KD)Satsningen kom till 2011 eftersom Maria Larsson och socialminister Göran Hägglund (KD) såg att stat, kommuner och landsting inte hade lyckats ge de mest sjuka äldre tillräckligt bra vård och omsorg.  Målet var bättre samverkan, att använda resurserna effektivt och att utgå från patienternas behov.

Det är viktigt att se varje person som kommer till sjukvården för sig, och speciellt viktigt för den här gruppen. Varje patient har sin livssituation, sina behov, sina symtom och sina besvär. Kraven är höga på kontinuitet, överblick och samverkan.Till sin hjälp har regeringen ekonomiska incitament, som styrs genom årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting, SKL. Under 2014 omfattar överenskommelsen drygt en miljard kronor.

– På fem års sikt ska det arbete som bedrivits inom ramen för satsningen vara en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Detta är inget tidsbegränsat projekt – det är ett centralt budskap. Jag hoppas också att man kommer att se tillbaka på den här tidsperioden som att det var då Sverige tog avgörande utvecklingssprång inom vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, sa Maria Larsson i ett tal när satsningen nyss hade dragit igång.

 

Läs mer: Informationsblad om arbetet för de mest sjuka äldre >>

74. Krafttag för barns och ungas psykiska hälsa

Barn ska må bra. Foto: "Ranveig"/Wikimedia Commons

– För mig är frågan om psykisk ohälsa bland barn och unga prioriterad. Vi måste arbeta för att förbättra situationen, i allt från attityder och bemötande till tillgänglig vård. Det här är en av de viktigaste framtidsfrågorna för den unga generationen.

Göran Hägglund (KD)Så sade socialminister Göran Hägglund (KD) när han presenterade regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting, SKL, om barns och ungas psykiska hälsa. Satsningen handlar om att pröva nya idéer i de kommuner och landsting som vill delta i utvecklingsarbete. Beslutet togs under 2011.

Regeringens arbete för barn och unga med psykisk ohälsa handlar också om att förbättra tillgängligheten till vården. Där har man satsat 214 miljoner kronor på att förkorta väntetiderna. Pengarna används ungefär som kömiljarden, det vill säga att landstingen kan få del av medlen genom att nå upp till vissa mål. Hälften av pengarna handlar om att 90 procent av de barn och unga som ska få en första bedömning får den inom 30 dagar. Den andra hälften handlar om att minst 80 procent av de barn och unga som ska få en fördjupad utredning eller behandling ska ha påbörjat den inom 30 dagar.

Kristdemokraterna tycker att vi i förebyggande syfte behöver stärka de strukturer och gemenskaper som våra barn och unga finns i, såsom familj och skola, och underlätta etablering på arbetsmarknaden. Men vi behöver också stärka tillgången till vård för de unga som drabbas av psykisk ohälsa. Vi prioriterar arbetet med barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa.

– Vi ser en stor utvecklingspotential inom nästan alla områden vad gäller ungas psykiska hälsa, och det är det vi ska arbeta vidare med nu, säger Göran Hägglund. Det krävs krafttag och målmedvetet arbete både på nationell och lokal nivå, säger Göran Hägglund.

72. Ordning och reda när nya läkemedel införs

Läkemedel. Foto: "Entetha"/Wikimedia Commons

Ordnat införande och strukturerad uppföljning av nya läkemedel. Smaka på de orden. De betyder nämligen att det tack vare Kristdemokraterna har blivit mer ordning och reda på hur läkemedel används i Sverige.

Landstingen har olika förutsättningar för att hantera när nya läkemedel dyker upp. Man vet ofta inte så mycket om vilka effekter de nya läkemedlen har i den kliniska verkligheten. Det betyder att det finns en risk för att patienter får tillgång till medicin i olika hög grad och vid olika tidpunkter, beroende på var de bor.

Göran Hägglund (KD)Kristdemokraterna med den ansvarige ministern Göran Hägglund (KD) i spetsen har, tillsammans med övriga regeringen, arbetat fram en samlad introduktionsprocess för hela landet. Projektet startade 2013 och förstärks under 2014.

Ambitionen är att nya läkemedel som forskas fram ska införas för patienterna så tidigt som möjligt. Ett viktigt steg för detta är att följa upp den läkemedelsbehandling som har ordinerats till patienter på landets sjukhus. Genom att göra sådana studier kan man få en helhetsbild av hur den svenska befolkningen använder läkemedel.

Förutom de 40 miljoner som regeringen satsar på nya samarbetsformer när det gäller läkemedel går 10 miljoner kronor till Läkemedelsverket och 10 miljoner till E-hälsomyndigheten per år från och med 2014. Satsningen handlar om att de båda myndigheterna ska fungera som nav i arbetet med uppföljningen av nya läkemedel.

68. Landstingen får bidrag för att införa valfrihet

Sedan 2012 har regeringen med socialminister Göran Hägglund (KD) i spetsen sett till att patienternas möjligheter att välja specialiserad vård blir bättre. Det finns nu ett stimulansbidrag som ska sporra landstingen att införa Lagen om valfrihetssystem, LOV.

"LOV E YOU". Foto: "Hiutwig"/Flickr (CC BY-SA)Landstingen är skyldiga att införa valfrihet enligt LOV på vårdcentralerna och den övriga primärvården. När det gäller den specialiserade vården är det inte obligatoriskt. Men Kristdemokraterna anser att det är bra när människor kan välja själva och få mer inflytande över sin vård. När statens budget presenterades för 2012 berättade regeringen därför att 160 miljoner kronor för 2012 skulle satsas på stimulansbidraget till landstingen. För 2013 och 2014 skulle bidraget vara 100 miljoner kronor.

Förutom att öka valfriheten är syftet med bidraget att förbättra tillgängligheten. Genom att göra det möjligt för fler vårdgivare att etablera sig kan köerna förkortas och mångfalden öka.

66. Sverige får privata apotek

Rådgivning i ett av de privata apotekskedjor som har öppnat. Foto: Apoteket Hjärtat (CC BY-SA)

Det har blivit dags att gå tillbaka i tiden, till en period då Sverige som ett av de sista länderna i världen hade ett statligt monopol i stället för en privat apoteksmarknad. Året var 2008. En socialminister med förkärlek för valfrihet hade emellertid andra planer.

Så här skrev socialministern, med namnet Göran Hägglund och partibeteckningen kristdemokrat, på Dagens Nyheters debattsida den 5 januari 2008:

Patienter i Sverige ska på ett enkelt och tryggt sätt kunna köpa sina läkemedel. Regeringen har som målsättning att öka tillgängligheten och förbättra servicen för patienter och kunder på landets apotek. Det ska bli enklare att köpa sin medicin. Genom att ge fler möjlighet att driva apotek frigörs företagsamhet och initiativkraft som i dag är inlåst. Det handlar både om att ge farmaceuter möjlighet att bli egna och förverkliga egna idéer och om butikskedjor som kan erbjuda nya tjänster och nya koncept.

 

Så blev det. Den 1 juli 2009 trädde den nya lagen igenom som innebar att apoteksmarknaden omreglerades. Den som har tillstånd av Läkemedelsverket får sedan dess driva detaljhandel med läkemedel. Apoteket AB, som tidigare hade monopol, fick sälja en del av sina apotek.

Göran Hägglund (KD)– Apoteket AB ska naturligtvis bibehålla en del och inte utsättas för dramatiskt stora förändringar som försvårar deras möjligheter att fungera. Å andra sidan måste de andra aktörerna få in en fot. Är det för få som säljs, kommer man inte att få en förändring på marknaden, sa Göran Hägglund till Dagens Nyheter i januari 2008.

Monopolet infördes på 1970-talet och trädde i full kraft på 1990-talet. En sådan omfattande omreglering föregicks av noggrant utredande och analyserande, och bestod av flera övergångsregler. Resultatet ser vi nu några år efteråt. Trots dystra farhågor från vissa håll har apoteken blivit 356 fler. De har längre öppettider och fler har söndagsöppet. Ett trettiotal apotek har etablerats på platser som inte tidigare hade apotek. Även apoteken i glesbygd har blivit kvar.

Finns då ingen smolk i glädjemedicinkoppen? Jo, faktiskt konstaterade Statskontoret förra året i sin utvärdering av reformen att förutsättningarna för personalens kompetensutveckling hade försämrats, vilket kunde leda till sämre patientsäkerhet. Göran Hägglund har dock påpekat att Läkemedelsverkets föreskrifter säger att all personal ska få tillgång till den fortbildning som arbetet kräver. Regeringen har också gett Läkemedelsverket i uppdrag att ta fram indikatorer på patientsäkerhet på apotek.

– Man ska komma ihåg att vi har gått från en situation med en aktör till ett tiotal, och dessutom har Apoteksgruppen ett 170-tal apotek som drivs av enskilda personer. Vi har en betydlig större mångfald nu, och det har lett till lägre priser på en del storsäljande läkemedel, kommenterade Göran Hägglund uppgifterna till TT.

Tack vare Kristdemokraterna finns i dag aktörer som är stora och små, statliga och privata, på en marknad där kundnyttan och serviceutbudet har ökat kraftigt. Kristdemokraterna fortsätter att arbeta för valfrihet med patienten i fokus och en god tillgång till läkemedel.

63. Bättre vård för den som är inlagd inom psykiatrin

Psykisk ohälsa. Foto: Bhernandez/Wikimedia Commons

Regeringen har de senaste åren under socialminister Göran Hägglunds ledning arbetat för att metodiskt förbättra den psykiatriska heldygnsvården, det vill säga när patienter läggs in på psykiatriska avdelningar. Bättre vård, mindre tvång, är ledorden.

Sedan 2007 har Alliansregeringen satsat 4,5 miljarder kronor på en bättre psykiatri och psykisk hälsa. Satsningen är numera permanent, och den innebär bland annat att förbättra heldygnsvården. Patienten ska vara i fokus samtidigt som vården är god och säker.

Det här arbetet handlar om ett nära samarbete mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Genom en överenskommelse kunde de bjuda in samtliga heldygnsenheter i landet som hade tvångsvård för att delta i ett projekt som skulle öka kunskapen om goda metoder, arbetssätt och strukturer.

Tvångsvård, det vill säga att tvångsmedicinera, spänna fast eller avskilja människor, tillhör det svåraste inom den psykiatriska heldygnsvården. Här har fokus legat i projektet. Så här sade Göran Hägglund i ett tal hos SKL hösten 2012:

Göran Hägglund (KD)– Att fokusera på just tvång handlar om att våga utmana det svåraste och mest komplexa som den psykiatriska heldygnsvården har att arbeta med. Det utmanar kunskapsmässigt, etiskt och juridiskt. Men det går att förändra även det inom den psykiatriska vården som till synes kan verka omöjligt eller svårt. Vi kan få en förändring till stånd när vi verkar tillsammans – forskare, professionella, patienter och anhöriga.

Arbetet har fortsatt i olika former. I dag erbjuds landsting och regioner att delta i förbättringsaktiviteter. Personer med omfattande eller komplicerad problematik ska på så sätt successivt få en bättre vård och omsorg.

62. Ett särskilt stöd för apotek i glesbygd

Apotek. Foto: Wikimedia Commons

Kristdemokraterna har under sin tid med ansvar för socialdepartementet i regeringen tagit bort Apotekets monopol, vilket har lett till att tillgängligheten till läkemedel har ökat kraftigt. Från och med i år kan apotek som ligger i glesbygd också få bidrag från staten.

Apotek i glesbygd är ofta lönsamma. För att tillgodose och upprätthålla en god försörjning av läkemedel i hela landet har socialminister Göran Hägglund (KD) och övriga regeringen ändå infört ett särskilt stöd för apotek i glesbygd. De här apoteken gör det lättare att bo i alla delar av landet eftersom man får en fortsatt god nivå av samhällsservice.

De apotek som kan få stödet måste uppfylla tre krav:
– De ska ligga minst 20 kilometer från närmaste apotek
– De ska vara öppna året runt
– De ska ha en försäljning som ligger mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor per år.

Enligt beräkningar från Tandvårds- och läkemedelsverket kommer 57 apotek att få dela på 20 miljoner kronor under 2014.

60. Personer med funktionsnedsättning får välja hjälpmedel

Hörapparat. Foto: "Nordelch"/Wikimedia Commons

Den som har en funktionsnedsättning är ofta i behov av speciella produkter, till exempel rullstolar eller hörapparater. Kristdemokraterna, som värnar valfriheten inom vården, har tillsammans med övriga regeringen beslutat att den enskilde individen själv ska få större frihet att välja vilket hjälpmedel han eller hon vill ha.

Från och med den 1 juli träder en ny lag i kraft som förtydligar att den som har en funktionsnedsättning har rätt att välja hjälpmedel, om det framstår som befogat utifrån behov och kostnader. Skälet är bland annat att brukaren själv oftast är den som bäst vet om sina behov, och därför ökar möjligheten att rätt person får rätt hjälpmedel.

Maria Larsson (KD)– Vi vill flytta makten från politiker och profession till de enskilda människorna. De vet bäst vilka hjälpmedel de behöver för att vardagen ska underlättas, sa barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) till Dagens Nyheter när hon 2011 tillsatte utredningen som ledde fram till lagförslaget.

Möjligheten att välja hjälpmedel prövades först i tre år i landstingen i Kronoberg, Södermanland och Stockholm.