34. Sverige får en nationell strategi mot cancer

Bröstcancer (tumör vid pilen). Foto: NIH Senior Health/Wikimedia Commons Att stegvis utveckla och förbättra den svenska cancervården. Så gick tankegångarna inför den nationella cancerstrategi som Göran Hägglund drog igång 2009.

– Syftet är att stimulera landsting och regioner att möta den kraftiga ökning av antalet cancerfall som vi tyvärr har framför oss, sa socialministern till TT när han berättade om satsningen.

Antalet personer med cancer kommer att vara dubbelt så många 2030 som de var 2007. Det beror på att befolkningen ökar, att befolkningen blir allt äldre och att fler cancersjukdomar förekommer oftare.

Totalt har regeringen satsat 287 miljoner kronor på strategin. Under 2013 handlade det om 60 miljoner kronor. Åtgärderna i strategin handlar i första hand om att ändra det strategiska arbetssättet, inte att öka kostnaderna. Insatserna som strategin tar upp är bland andra:

  • Cancercentrum på sex platser i landet. På så sätt sprids kunskaper samtidigt som kunskap inhämtas på fler platser. Det gör att vi får veta mer om hur cancer ska botas.
  • Förebyggande arbete, det vill säga exempelvis att verka för minskad tobaksrökning och undersökningar för att upptäcka cancer på så tidigt stadium som möjligt.
  • Bättre organisation.
  • Mer samarbete mellan landstingen och i hela landet.
  • Minska skillnaderna mellan olika grupper av befolkningen.

32. Pengar till tandvård för personer med funktionsnedsättning

Tandborste. Foto: Michiel 1972/Wikimedia Commons CC BY-SA

En av socialminister Göran Hägglunds stora reformer under sin tid i regeringen är tandvårdsreformen. Den har sjösatts i flera steg. Det tredje steget trädde i kraft den 1 januari 2013 och innebär att personer med funktionsnedsättning som har stora behov av tandvård får stöd.

På grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning kan människor få problem med tänderna. De kan till exempel behöva gå till tandläkaren oftare för att förebygga allvarliga besvär. Genom det här tredje steget får de billigare tandvård.

De första två stegen handlade om ett statligt tandvårdsstöd och högkostnadsskydd. Göran Hägglund införde dessa 2008. Tandvårdsreformen handlar om att minska kostnaderna för dem som besöker tandvården. Kristdemokraterna vill på så sätt uppmuntra till regelbundna besök.

Den billigare tandvården till personer med funktionsnedsättningar som har stora behov har två former: Dels ett särskilt tandvårdsbidrag, dels en möjlighet till att få vård till samma kostnad som inom sjukvården. Det särskilda tandvårdsbidraget är på 600 kronor per halvår och max 1 200 kronor per år.

 

Regeringens förslag om att införa det tredje steget i tandvårdsreformen >>

30. Papperslösa får rätt till vård

Från Kristdemokraternas valmanifest inför valet 2010:

26. Papperslösas och gömdas rätt till vård samt vårdpersonalens tystnadsplikt ska stärkas.

 

Det här var ett av de 89 vallöften (!) vi gav svenska folket när vi sökte förnyat förtroende för att styra landet. Hur har det sedan gått? Jo, Alliansen vann valet, Kristdemokraterna använde sitt inflytande och papperslösa migranter fick rätt till hälso- och sjukvård inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort samt en hälsoundersökning.

– Rätten till sjukvård är en mänsklig rättighet, oavsett om man har sina papper i ordning eller inte, kommenterade Kristdemokraternas sjukvårdspolitiske talesperson Anders Andersson när riksdagen röstade för beslutet i maj 2013.

Kristdemokraterna tog initiativ till lagändringen, som trädde i kraft 1 juli 2013 och är en överenskommelse med Miljöpartiet. Landstingen är nu skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande.

Kristdemokraternas uppfattning är att alla som befinner sig i vårt land ska ha rätt till grundläggande vård.

– Regeringen tar otroligt många beslut, i stort och smått, där kristdemokraternas närvaro förstås både är viktig och märks. Men så finns det vissa beslut, där vår närvaro faktiskt varit helt avgörande. Det här är ett av dem. Den här frågan tar sin utgångspunkt i att människans mest grundläggande rättigheter inte kommer av medborgarskap eller uppehållstillstånd, sa socialminister Göran Hägglund när regeringen lade fram sitt förslag.

28. Fler kan mer inom psykiatrin

 Läkare utbildar sig inom psykiatrin.

För att vården på bästa sätt ska kunna möta människor med psykisk ohälsa behövs en hög kvalitet på utbildningen inom psykiatrin. Under 2013 bestämde socialminister Göran Hägglund och övriga regeringen därför att fortsätta satsa på specialistutbildningen inom psykiatrin.

– Vi behöver arbeta gemensamt, staten och landstingen, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att utveckla den psykiatriska vården och omsorgen. Det här är ett område som visat en mycket positiv förändring. Därför tycker vi att det är viktigt att fortsätta detta arbete, kommenterade socialminister Göran Hägglund.

Sedan 2007 har regeringen satsat på att öka intresset hos nyutbildade läkare för att söka sig till psykiatrin. Det har gett resultat. Under samma period har antalet läkare som gör sin specialisttjänstgöring inom den psykiatriska vården ökat. Enligt Socialstyrelsen är det ett direkt resultat av Göran Hägglunds och övriga Alliansens insatser. Därför fortsätter satsningen.

26. Nio av tio får vård i tid tack vare Kömiljarden

Låt oss i dag börja med ett citat av Dagens Medicins chefredaktör Mikael Nestius, som beskriver Kömiljarden som en succé och ett genidrag av Göran Hägglund:

Alla tidigare försök där regeringen gett generella statsbidrag till dem som behöver mest har i stort sett alltid slagit helt fel, se bara på den jättelika satsningen på psykiatrin som knappt lett till någonting alls. Därför tycker jag också att kritiken kring de onda spiralerna är helt fel ute. Den tydliga moroten gör att landstingen verkligen ser över sina arbetssätt och funderar på hur de ska korta köer, vilket är hela tanken.

Med en miljard kronor i potten hoppades Göran Hägglund 2008 att köerna skulle bli kortare till vården och tillgängligheten öka. De landsting som uppfyllde kraven när det gäller köer får sedan dess dela på en miljard kronor i statsbidrag.

Tidigare hade Socialdemokraterna pumpat in 46 miljarder för att förkorta vårdköerna, utan att de i praktiken ledde till några förbättringar. Med kömiljarden har skillnaden blivit markant. Antalet personer som väntar längre än kraven i vårdgarantin har minskat dramatiskt. Under 2012 klarade 20 av 21 landsting att uppfylla något av kriterierna. Mellan 70 och 75 procent fick vänta kortare tid än 60 dagar.

Göran Hägglund har ända sedan kömiljarden lanserades varit tydlig med att pengar inte löser alla problem med exempelvis organisation i sjukvården, men att insatsen ger en morot för landstingen att anstränga sig för att korta köerna:

– Det som ger resultat är att man har fokus på tillgängligheten. Vi vill ytterligare stimulera det genom att erbjuda en morot till dem som fokuserar mer och åstadkommer resultat, kommenterade han för Svenska Dagbladet.

Göran Hägglund presenterar Kömiljarden, december 2008:

Youtube: Göran Hägglund presenterar kömiljarden

Här kan du läsa mer om hur kömiljarden är utformad för 2013 >>

24. Unga som skadar sig själva får bättre vård

Rakblad och hand. Foto: Scott Feldstein (CC BY-SA)

För Kristdemokraterna är det ytterst viktigt att insatserna mot självskadebeteende förstärks. Vi vet att allt fler unga speciellt flickor, vårdas för att de skär sig eller på annat sätt tenderar att skada sig själva.

Under hösten 2011 enades Göran Hägglund, Maria Larsson och övriga regeringen med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en överenskommelse med ett handlingsprogram som ska utveckla kunskapen om unga med självskadebeteende och förbättra vården av dem. Målsättningen med handlingsprogrammet är att förebygga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande. Det gör man genom att skapa en bättre struktur av vården och på så sätt minska antalet unga med självskadebeteende.

Redan före valet kunde regeringen konstatera att patienter med självskadebeteende var en grupp som var svår att ge bra vård. Ofta förekom tvångsvård och tvångsåtgärder. Nu arbetar regeringen med att sprida det man vet och de erfarenheter man har till hela landet, så att arbetet mot självskadebeteende, från norr till söder, kan vara förebyggande i stället.

Unga med självskadebeteende är en stor grupp inom psykiatrin för barn och unga. Kristdemokraterna arbetar vidare för att färre barn, unga och familjer ska behöva drabbas av det lidande som detta innebär. Förutom insatserna för att förbättra vården handlar det om att stärka de miljöer som unga rör sig i – skolan och familjen.

20. En ny myndighet som granskar sjukvården

Doktor hälsar på patient. Foto: "Vic"/Flickr CC BY-SA

En statlig myndighet som står fri från vården och omsorgen och som granskar dessa. Det blev verklighet i somras, när Inspektionen för vård och omsorg, IVO, drog igång sitt arbete. Med den här kontrollfunktionen har socialminister Göran Hägglund förstärkt arbetet med att se till att vården inte brister i kvalitet.

– Propositionens förslag om en fristående granskande myndighet för vård och omsorg siktar på att ytterligare stärka patientsäkerheten och förtroendet för sektorn, sa socialminister Göran Hägglund när han lade fram regeringens förslag.

Tidigare hade Socialstyrelsen de här uppgifterna. Nu är målet att kontrollen ska bli tuffare.

– Vi vill ha korta handläggningstider och agera snabbt när vi upptäcker brister någonstans. Sedan är det också viktigt att analysera de problem vi stöter på så att vi kan hitta mönster som vi kan lära oss av, sa myndighetens generaldirektör Gunilla Hult-Backlund till Svenska Dagbladet när arbetet startade.

Inspektionen för vård och omsorg finns på sex regionala kontor. Inspektörerna behandlar anmälningar från allmänheten som klagar på sjukvården och äldreomsorgen.

Här kan du läsa hela regeringens proposition om att bilda Inspektionen för vård och omsorg >>

18. Ny modell för priset på läkemedel

Mediciner. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SA

I höstas presenterade regeringen den glädjande nyheten att priserna sänks på ett antal läkemedel.

– Vi har haft en process där vi har samtalat med läkemedelsindustrin om hur vi både ska kunna spara pengar och se till att vi får en bättre, fungerande läkemedelsförsörjning. Nästa år (2014) kommer vi att kunna sänka kostnaderna för läkemedel med 400 miljoner kronor. På ett par års sikt handlar det om 800 miljoner kronor. Det här gör vi parallellt med att vi har processer som leder till att vi får en bättre genomgång av läkemedel, så att det fungerar på barn, och att vi snabbare kan införa moderna läkemedel, sa socialminister Göran Hägglund när statens budget presenterades i höstas.

Överenskommelsen med industrin innebär att receptbelagda läkemedel som är äldre än 15 år sänks med 7,5 procent. Mediciner som når 15 års ålder sänks automatiskt.

– Man ska ha klart för sig att väldigt många av de här läkemedlen, de som köper dem är många gånger högkonsumenter av läkemedel och där finns ju högkostnadsskyddet. Den stora besparingen kommer för det offentligas del, kommenterade Göran Hägglund till Dagens Nyheter.

Tack vare den här reformen som Kristdemokraterna i regeringen tagit fram främjas tillgången till medicin. Samtidigt stimuleras forskning och innovation på läkemedelsområdet.

Uppdaterat:
Lagrådsremissen för att införa förslagen beslutades av regeringen den 16 januari och presenterades den 20 januari. Här kan du läsa mer om den >>

16. Satsningen PRIO för att förebygga psykisk ohälsa

– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har tillsammans arbetat för att förbättra vården för de personer som drabbas av psykisk ohälsa. Det att därför glädjande att se att kommuner och landsting gör viktiga framsteg i sitt arbete med att möta de behov som finns.

Hjärna. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SASå säger socialminister Göran Hägglund, som har ansvar för regeringens Plan för Riktade Insatser inom Området psykisk ohälsa – PRIO. Regeringen beslutade om planen 2012 och den gäller fram till 2016.

I det här arbetet ingår att barn och unga snabbt ska kunna få tillgång till rätt insatser. De ska till exempel kunna hitta information om var det finns hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. I dag har alla landsting och en majoritet av de 276 kommuner som är med i satsningen en webbsida som beskriver vart barn och deras familjer kan vända sig. PRIO handlar också om förebyggande insatser (till exempel att skolan och andra aktörer uppmärksammar barn och unga i riskzonen), om arbete mot självmord och självskadebeteende, om vård och omsorg samt om samverkan för att hjälpa människor bättre.

Till sin hjälp har landstingen och kommunerna bland annat 630 miljoner kronor i stimulansmedel (2013). Totalt satsar Göran Hägglund och övriga regeringen 870 miljoner kronor per år på det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi vet att många psykiska åkommor förblir olösta i onödan, trots att en av fyra personer i Sverige någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Det finns också en nationell samordnare för arbetet som heter Anders Printz. Han bloggar om arbetet med PRIO på www.priobloggen.se. Enligt Anders Printz har satsningen under 2013 inneburit att kunskapen har ökat om situationen för människor med psykisk ohälsa och vilka åtgärder som behövs.

Psykiatrin och den psykiska ohälsan har varit ett av de stora målen för Kristdemokraterna inom hälso- och sjukvården under den här mandatperioden. Vi fortsätter självklart att prioritera arbetet för att människor som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp och stöd.

13. Läkare från EU godkänns som specialister i allmänmedicin

Stetoskop. Foto: Wkimedia Commons CC BY-SA

Ibland handlar ansvar för politiska områden om att anpassa svenska bestämmelser till EU-regler. Utmaningen går då ofta ut på att hitta en lösning som fungerar bra för de förhållanden som vi har i vårt land. För sjukvårdsområdet har socialminister Göran Hägglund det ansvaret. Ett sådant exempel var 2012 när han och övriga regeringen beslutade om vilka som får ha titeln Specialist i allmänmedicin.

Sverige hade tidigare två typer av kompetenser inom allmänmedicin, den specialitet som patienter på vårdcentraler möter. Den ena var Specialist i allmänmedicin, som hade fem års vidareutbildning. Den andra var Allmänpraktiserande läkare, som hade tre års vidareutbildning. Allmänläkare från andra EU-länder var ofta Allmänpraktiserande läkare, eftersom de ofta har tre års utbildning förutom sin grundexamen som läkare. Därför kallades Allmänpraktiserande läkare för Europaläkare.

Enligt EU ska allmänpraktiserande läkare automatiskt erkännas. Det har funnits kritik mot att Sverige med de två olika titlarna har brutit mot reglerna. Men under Kristdemokraternas ansvar tog regeringen fram en lösning som gäller från 1 juli 2012 – kompetensen Europaläkare togs bort och ersattes med Specialist i allmänmedicin.

Med den nya lagen erkänns allmänpraktiserande läkare från andra EU-/EES-länder automatiskt som specialister i allmänmedicin. Det här innebär att Sverige kan få fler läkare från andra länder, vilket vi är i stort behov av. Regeringen har gjort bedömningen att patientsäkerheten inte påverkas av de ändrade reglerna.

Möjligheten att arbeta i olika länder är en av EU:s grundpelare och styrkor. För den som arbetar som läkare öppnar sig fler chanser att göra karriär och utvecklas. Även svenska läkare kan dra fördel av de nya reglerna, eftersom de kan ansöka om ett kompetensbevis som specialist i allmänmedicin efter att ha arbetat i tre år i ett annat EU-land.

Mer information finns bland annat på Socialstyrelsens webbplats >>