89. Arbetet mot antibiotika förstärks

Antibiotika. Foto: Wikimedia Commons

Antalet bakterier som är resistenta mot antibiotika ökar. Utvecklingen av nya läkemedel som innehåller antibiotika går för långsamt. Den moderna sjukvården står inför stora problem om inget händer. Men tack vare Göran Hägglunds (KD) hårda arbete finns det hopp.

Socialmínister Hägglund och övriga regeringen har under sin tid vid makten haft antibiotikaresistens högt på dagordningen. I den senaste statsbudgeten, som gäller under 2014, förstärkte de därför satsningen mot de resistenta bakterierna. Folkhälsomyndigheten får 10 miljoner kronor som ett permanent tillskott från 2015 och framåt. Under 2014 är beloppet 5 miljoner och under åren 2015–2017 är det 15 miljoner.

De här pengarna går till att utvärdera de mediciner som finns i dag ur nya vinklar för att se om det går att få ut mer effekt ur dem. Utöver det går 5 miljoner kronor om året från och med 2015 till det nationella och internationella arbetet på området. Till detta kommer också landstingens Strama-grupper.

Så här skrev Göran Hägglund i en debattartikel i Upsala Nya Tidning 2011:

Sverige ses i dag som ledande i det långsiktiga arbetet mot antibiotikaresistens. Som ett led i detta har regeringen i sin patientsäkerhetssatsning inkluderat antibiotikaanvändningen som en viktig fråga. Målet är att signifikant minska den onödiga förskrivningen av antibiotika.

 

 

88. Äldre patienter får läkemedelsgenomgångar

Äldreminister Maria Larsson (KD) har genomfört ett av Kristdemokraternas vallöften som kommer att ge utsatta patienter en säkrare och mer effektiv vård: Äldre som har många läkemedel får numera särskilda läkemedelsgenomgångar.

Behovet var inte svårt att se. Minst 10 procent av alla över 65 år i Sverige får fel medicin. Det är fler än 160 000 personer. Orsaken som pekas ut är just bristande samordning inom vården.

marialarsson-3– Vi vet att av olika skäl tas inte alltid full hänsyn till de äldre patienternas särskilda behov och riskfaktorer vid läkemedelsbehandling. Det kan leda till en slags föreställning om att ”alla skall ha allt”. Det ligger alltid nära till hands att leta efter en åtgärd, ett beslut, som löser alla problem. Läkemedelsgenomgångar och regelbundna läkemedelsavstämningar kan vara ett sätt att komma åt dessa problem när de gäller mest sjuka äldre, sa Maria Larsson i ett tal om äldres läkemedel 2012.

Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal som arbetar med läkemedelsgenomgångar för äldre har sedan i höstas en internetbaserad utbildning. Metoden kan bland annat hindra att patienterna tar läkemedel som de inte behöver, som är olämpliga för äldre patienter, som påverkar varandra negativt eller som orsakar biverkningar.

83. Sverige får en läkemedelsstrategi

Läkemedel. Foto: Wikimedia Commons

För första har läkemedelsbranschen, politiker, myndigheter och vården gemensamt bestämt vilka områden som ska vara prioriterade när det gäller läkemedel. Socialminister Göran Hägglunds ansvar i regeringen har bland annat lett fram till en nationell läkemedelsstrategi.

Vi har tidigare nämnt de lokala ”strama-grupperna” som en del av den nationella läkemedelsstrategin. Den är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting och beslutades 2011. Den gör bland annat klart vilka aktörer som har ansvar för vilka frågor. Syftet är att vården ska bli mer effektiv och patientsäker.

Göran Hägglund (KD)– Det behövs en bättre samordning, koordinering och prioritering på läkemedelsområdet. Därför är det viktigt att vi samlar alla de myndigheter som är berörda för att få förankring och tyngd men också för att markera startpunkten för det som i höst ska vara grunden för en läke­medels­strategi, sa Göran Hägglund till Dagens Apotek när han presenterade planerna på läkemedelsstrategin.

Totalt har strategin ett 30-tal punkter där man ska göra insatser. Under 2014 satsar man särskilt på ett större fokus på patientens perspektiv och på att stärka arbetet mot antibiotikaresistens.

 

80. Barn får högre säkerhet när det gäller läkemedel

Nallebjörn på sjukhus. Foto: Christiaan Trebert (CC BY-SA)

Att Kristdemokraterna sätter barns och unga i fokus märks i statens budget. Under 2014 satsar regeringen på att förskrivningen av läkemedel till barn ska bli säkrare.

Alliansregeringen satsar i budgeten 5 miljoner kronor 2014 och 10 miljoner kronor 2015 för att stödja den utveckling som pågår inom hälso- och sjukvården med att förbättra läkemedelsbehandlingen för barn. Det handlar om att förbättra informationen, och göra den samlad och strukturerad.

Vården av barn ska vara baserad på vad som bevisat fungerar. Tyvärr har det inte varit så hittills. Hälften av alla läkemedel som barn får på sjukhus är inte godkända för användning på barn. Därför är det viktigt med mer kunskap, så att barnens patientsäkerhet kan bli bättre.

Arbetet  genom samlad, strukturerad information som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Syftet med satsningen är att öka patientsäkerheten.

72. Ordning och reda när nya läkemedel införs

Läkemedel. Foto: "Entetha"/Wikimedia Commons

Ordnat införande och strukturerad uppföljning av nya läkemedel. Smaka på de orden. De betyder nämligen att det tack vare Kristdemokraterna har blivit mer ordning och reda på hur läkemedel används i Sverige.

Landstingen har olika förutsättningar för att hantera när nya läkemedel dyker upp. Man vet ofta inte så mycket om vilka effekter de nya läkemedlen har i den kliniska verkligheten. Det betyder att det finns en risk för att patienter får tillgång till medicin i olika hög grad och vid olika tidpunkter, beroende på var de bor.

Göran Hägglund (KD)Kristdemokraterna med den ansvarige ministern Göran Hägglund (KD) i spetsen har, tillsammans med övriga regeringen, arbetat fram en samlad introduktionsprocess för hela landet. Projektet startade 2013 och förstärks under 2014.

Ambitionen är att nya läkemedel som forskas fram ska införas för patienterna så tidigt som möjligt. Ett viktigt steg för detta är att följa upp den läkemedelsbehandling som har ordinerats till patienter på landets sjukhus. Genom att göra sådana studier kan man få en helhetsbild av hur den svenska befolkningen använder läkemedel.

Förutom de 40 miljoner som regeringen satsar på nya samarbetsformer när det gäller läkemedel går 10 miljoner kronor till Läkemedelsverket och 10 miljoner till E-hälsomyndigheten per år från och med 2014. Satsningen handlar om att de båda myndigheterna ska fungera som nav i arbetet med uppföljningen av nya läkemedel.

66. Sverige får privata apotek

Rådgivning i ett av de privata apotekskedjor som har öppnat. Foto: Apoteket Hjärtat (CC BY-SA)

Det har blivit dags att gå tillbaka i tiden, till en period då Sverige som ett av de sista länderna i världen hade ett statligt monopol i stället för en privat apoteksmarknad. Året var 2008. En socialminister med förkärlek för valfrihet hade emellertid andra planer.

Så här skrev socialministern, med namnet Göran Hägglund och partibeteckningen kristdemokrat, på Dagens Nyheters debattsida den 5 januari 2008:

Patienter i Sverige ska på ett enkelt och tryggt sätt kunna köpa sina läkemedel. Regeringen har som målsättning att öka tillgängligheten och förbättra servicen för patienter och kunder på landets apotek. Det ska bli enklare att köpa sin medicin. Genom att ge fler möjlighet att driva apotek frigörs företagsamhet och initiativkraft som i dag är inlåst. Det handlar både om att ge farmaceuter möjlighet att bli egna och förverkliga egna idéer och om butikskedjor som kan erbjuda nya tjänster och nya koncept.

 

Så blev det. Den 1 juli 2009 trädde den nya lagen igenom som innebar att apoteksmarknaden omreglerades. Den som har tillstånd av Läkemedelsverket får sedan dess driva detaljhandel med läkemedel. Apoteket AB, som tidigare hade monopol, fick sälja en del av sina apotek.

Göran Hägglund (KD)– Apoteket AB ska naturligtvis bibehålla en del och inte utsättas för dramatiskt stora förändringar som försvårar deras möjligheter att fungera. Å andra sidan måste de andra aktörerna få in en fot. Är det för få som säljs, kommer man inte att få en förändring på marknaden, sa Göran Hägglund till Dagens Nyheter i januari 2008.

Monopolet infördes på 1970-talet och trädde i full kraft på 1990-talet. En sådan omfattande omreglering föregicks av noggrant utredande och analyserande, och bestod av flera övergångsregler. Resultatet ser vi nu några år efteråt. Trots dystra farhågor från vissa håll har apoteken blivit 356 fler. De har längre öppettider och fler har söndagsöppet. Ett trettiotal apotek har etablerats på platser som inte tidigare hade apotek. Även apoteken i glesbygd har blivit kvar.

Finns då ingen smolk i glädjemedicinkoppen? Jo, faktiskt konstaterade Statskontoret förra året i sin utvärdering av reformen att förutsättningarna för personalens kompetensutveckling hade försämrats, vilket kunde leda till sämre patientsäkerhet. Göran Hägglund har dock påpekat att Läkemedelsverkets föreskrifter säger att all personal ska få tillgång till den fortbildning som arbetet kräver. Regeringen har också gett Läkemedelsverket i uppdrag att ta fram indikatorer på patientsäkerhet på apotek.

– Man ska komma ihåg att vi har gått från en situation med en aktör till ett tiotal, och dessutom har Apoteksgruppen ett 170-tal apotek som drivs av enskilda personer. Vi har en betydlig större mångfald nu, och det har lett till lägre priser på en del storsäljande läkemedel, kommenterade Göran Hägglund uppgifterna till TT.

Tack vare Kristdemokraterna finns i dag aktörer som är stora och små, statliga och privata, på en marknad där kundnyttan och serviceutbudet har ökat kraftigt. Kristdemokraterna fortsätter att arbeta för valfrihet med patienten i fokus och en god tillgång till läkemedel.

62. Ett särskilt stöd för apotek i glesbygd

Apotek. Foto: Wikimedia Commons

Kristdemokraterna har under sin tid med ansvar för socialdepartementet i regeringen tagit bort Apotekets monopol, vilket har lett till att tillgängligheten till läkemedel har ökat kraftigt. Från och med i år kan apotek som ligger i glesbygd också få bidrag från staten.

Apotek i glesbygd är ofta lönsamma. För att tillgodose och upprätthålla en god försörjning av läkemedel i hela landet har socialminister Göran Hägglund (KD) och övriga regeringen ändå infört ett särskilt stöd för apotek i glesbygd. De här apoteken gör det lättare att bo i alla delar av landet eftersom man får en fortsatt god nivå av samhällsservice.

De apotek som kan få stödet måste uppfylla tre krav:
– De ska ligga minst 20 kilometer från närmaste apotek
– De ska vara öppna året runt
– De ska ha en försäljning som ligger mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor per år.

Enligt beräkningar från Tandvårds- och läkemedelsverket kommer 57 apotek att få dela på 20 miljoner kronor under 2014.

56. Ett starkare skydd mot förfalskade läkemedel

Medicin. Foto: Pixabay (Public Domain)

Genom att regeringen med Göran Hägglund i spetsen har infört tydligare definitioner är det i dag svårare att sälja förfalskade läkemedel i Sverige. Dessutom har det införts nya krav på säkerhetsdetaljer för medicinernas märkning.

En stor orsak till de lagändringar som EU har tagit fram och som nu är anpassade till det svenska regelverket är handeln med förfalskade läkemedel på internet.

Göran Hägglund (KD)– Denna handel kan angripas från två håll, dels genom internationellt samarbete för att komma produktionen, dels nationellt genom att patienter informeras om förekomsten av förfalskade läkemedel samt risken med dessa, sa socialminister Göran Hägglund under förra mandatperioden, när regelverket arbetades fram.

Enligt uppskattningar på EU-nivå är omkring en procent av alla läkemedel som säljs i unionen förfalskade. De nya bestämmelserna beslutades av riksdagen i januari förra året och infördes i mars.

54. Sjukvården och läkemedelsindustrin stimuleras att samarbeta mer

Medicin. Foto: Sponge/Wikimedia Commons

När medicin ska föras in i användning behöver samarbetet mellan läkemedelsindustrin och sjukvården bli bättre. Det här har regeringen med Kristdemokraterna på socialdepartementet upptäckt. Från och med 2015 satsar man på nya samarbetsformer.

I statens budget för 2014 presenterade det ansvariga statsrådet Göran Hägglund och övriga regeringen satsningen som innebär att 40 miljoner kronor per år ska gå till det här förbättrade samarbetet. Det handlar om introduktion och uppföljning av nya läkemedel.

Fokus ligger på innovativa läkemedel. Satsningen gäller från 2015, men är tänkt att fortsätta kommande år.

52. Alla landsting har lokala stramagrupper

Bakterie i förstorning. Foto: Pixabay/Public Domain

Vad är nu detta, undrar den icke läkemedelsinsatta läsaren. Frågan är befogad utifrån hur mycket uppmärksamhet den här verksamheten har fått, men faktum är att Strama gör ett oerhört viktigt arbete för att möta ett av de största hoten som sjukvården har: Bakterier som är resistenta mot antibiotika.

När regeringen i slutet av 2012 följde upp den nationella läkemedelsstrategin (som vi får anledning att återkomma till i den här bloggen) kunde man konstatera att alla landsting nu har lokala stramagrupper.

Göran Hägglund (KD)– Det är glädjande att se att hårt arbetet ger resultat. Jag ser fram emot fler förbättringar på området som är av stor betydelse för såväl den enskilda patienten som samhället, sa socialminister Göran Hägglund som ansvarar för läkemedelsstrategin.

Strama betyder Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens. Från början var det ett nätverk som arbetade utifrån övertygelsen att myndigheter och organisationer måste ta ett gemensamt ansvar för att hantera hotet om resistenta bakterier. I och med Göran Hägglunds läkemedelsstrategi kom staten och Sveriges kommuner och landsting överens om att varje landsting skulle inrätta en lokal stramagrupp med ett tydligt uppdrag och den finansiering som krävdes.

Resistenta bakterier är ett hot mot patientsäkerheten och kan orsaka ödeläggande smittspridning. Kristdemokraterna anser att kampen mot multiresistenta bakterier måste intensifieras, enklast genom att minska förskrivningarna av antibiotika. Vi satsar därför på att minska användningen av antibiotika, inom ramen för det pågående arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Här kan du läsa mer om Strama >>