68. Landstingen får bidrag för att införa valfrihet

Sedan 2012 har regeringen med socialminister Göran Hägglund (KD) i spetsen sett till att patienternas möjligheter att välja specialiserad vård blir bättre. Det finns nu ett stimulansbidrag som ska sporra landstingen att införa Lagen om valfrihetssystem, LOV.

"LOV E YOU". Foto: "Hiutwig"/Flickr (CC BY-SA)Landstingen är skyldiga att införa valfrihet enligt LOV på vårdcentralerna och den övriga primärvården. När det gäller den specialiserade vården är det inte obligatoriskt. Men Kristdemokraterna anser att det är bra när människor kan välja själva och få mer inflytande över sin vård. När statens budget presenterades för 2012 berättade regeringen därför att 160 miljoner kronor för 2012 skulle satsas på stimulansbidraget till landstingen. För 2013 och 2014 skulle bidraget vara 100 miljoner kronor.

Förutom att öka valfriheten är syftet med bidraget att förbättra tillgängligheten. Genom att göra det möjligt för fler vårdgivare att etablera sig kan köerna förkortas och mångfalden öka.

10. Vårdvalet utvecklas genom en nationell samordnare

Nationelle vårdvalssamordnaren Roger Molin. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Kristdemokraterna värnar valfriheten. Inom vården betyder det att vi är vänner av vårdval. (Något som vi för övrigt delar med många patienter.) Vi vill att patienter i så stor utsträckning som möjligt ska kunna välja mellan olika vårdgivare.

Under 2013 satsade regeringen 130 miljoner kronor på att utveckla vårdvalet inom hälso- och sjukvården. En samordnare för hela landet ska vara med och stimulera utvecklingen. Han heter i dag Roger Molin och arbetar bland annat med att se över hur vårdvalet kan utvecklas i den öppna specialistvården. Han undersöker också om det går att utveckla mer sammanhållna vårdvalskedjor.

Med vårdval ökar kraven på landstingen och andra aktörer att fokusera på både kvalitet och kortare köer. På många håll i landet är vårdvalssystemen i praktiken mycket begränsade. Med den nationella samordnaren ökar möjligheten för även mindre landsting att erbjuda valfrihet.

3. Vården för psykiskt sjuka får vårdval

Terapisession.

Kristdemokraterna i Stockholm lovade inför valet att införa möjligheten för patienten att välja vårdgivare inom psykiatrin. Från årsskiftet 2011 infördes det.

Stockholm hade inför valet 2010 vårdval för husläkarmottagningar/vårdcentraler, mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, barnläkare och geriatriker. Vårdval Stockholm var redan då uppskattat av medborgarna – allt fler valde sin egen husläkare. Kristdemokraterna gick därför till val på att utöka vårdvalet med bland annat psykiatrin, och vi sade att även slutenvården, alltså vården för patienter som läggs in eller tvångsvårdas på grund av psykiska sjukdomar, skulle omfattas av vårdvalet.

Så blev det. I oktober 2010 fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om vårdval i psykiatrin och från 2011 gäller det för stockholmarna. Från 2013 infördes dessutom vårdval i första linjens psykiatri för barn. Nu får föräldrarna fritt välja vårdgivare. Satsningen var ett led i att ge barnen hjälp så tidigt som möjligt.

Kristdemokraterna vill ge patienten mer makt och driver i hela landet på de politiska processerna för större möjligheter till valfrihet i vården. Vi konstaterar att vårdvalet uppskattas av patienterna och vill fortsätta att arbeta för en jämlik sjukvård.