16. Satsningen PRIO för att förebygga psykisk ohälsa

– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har tillsammans arbetat för att förbättra vården för de personer som drabbas av psykisk ohälsa. Det att därför glädjande att se att kommuner och landsting gör viktiga framsteg i sitt arbete med att möta de behov som finns.

Hjärna. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SASå säger socialminister Göran Hägglund, som har ansvar för regeringens Plan för Riktade Insatser inom Området psykisk ohälsa – PRIO. Regeringen beslutade om planen 2012 och den gäller fram till 2016.

I det här arbetet ingår att barn och unga snabbt ska kunna få tillgång till rätt insatser. De ska till exempel kunna hitta information om var det finns hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. I dag har alla landsting och en majoritet av de 276 kommuner som är med i satsningen en webbsida som beskriver vart barn och deras familjer kan vända sig. PRIO handlar också om förebyggande insatser (till exempel att skolan och andra aktörer uppmärksammar barn och unga i riskzonen), om arbete mot självmord och självskadebeteende, om vård och omsorg samt om samverkan för att hjälpa människor bättre.

Till sin hjälp har landstingen och kommunerna bland annat 630 miljoner kronor i stimulansmedel (2013). Totalt satsar Göran Hägglund och övriga regeringen 870 miljoner kronor per år på det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi vet att många psykiska åkommor förblir olösta i onödan, trots att en av fyra personer i Sverige någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Det finns också en nationell samordnare för arbetet som heter Anders Printz. Han bloggar om arbetet med PRIO på www.priobloggen.se. Enligt Anders Printz har satsningen under 2013 inneburit att kunskapen har ökat om situationen för människor med psykisk ohälsa och vilka åtgärder som behövs.

Psykiatrin och den psykiska ohälsan har varit ett av de stora målen för Kristdemokraterna inom hälso- och sjukvården under den här mandatperioden. Vi fortsätter självklart att prioritera arbetet för att människor som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp och stöd.

10. Vårdvalet utvecklas genom en nationell samordnare

Nationelle vårdvalssamordnaren Roger Molin. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Kristdemokraterna värnar valfriheten. Inom vården betyder det att vi är vänner av vårdval. (Något som vi för övrigt delar med många patienter.) Vi vill att patienter i så stor utsträckning som möjligt ska kunna välja mellan olika vårdgivare.

Under 2013 satsade regeringen 130 miljoner kronor på att utveckla vårdvalet inom hälso- och sjukvården. En samordnare för hela landet ska vara med och stimulera utvecklingen. Han heter i dag Roger Molin och arbetar bland annat med att se över hur vårdvalet kan utvecklas i den öppna specialistvården. Han undersöker också om det går att utveckla mer sammanhållna vårdvalskedjor.

Med vårdval ökar kraven på landstingen och andra aktörer att fokusera på både kvalitet och kortare köer. På många håll i landet är vårdvalssystemen i praktiken mycket begränsade. Med den nationella samordnaren ökar möjligheten för även mindre landsting att erbjuda valfrihet.