83. Sverige får en läkemedelsstrategi

Läkemedel. Foto: Wikimedia Commons

För första har läkemedelsbranschen, politiker, myndigheter och vården gemensamt bestämt vilka områden som ska vara prioriterade när det gäller läkemedel. Socialminister Göran Hägglunds ansvar i regeringen har bland annat lett fram till en nationell läkemedelsstrategi.

Vi har tidigare nämnt de lokala ”strama-grupperna” som en del av den nationella läkemedelsstrategin. Den är en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting och beslutades 2011. Den gör bland annat klart vilka aktörer som har ansvar för vilka frågor. Syftet är att vården ska bli mer effektiv och patientsäker.

Göran Hägglund (KD)– Det behövs en bättre samordning, koordinering och prioritering på läkemedelsområdet. Därför är det viktigt att vi samlar alla de myndigheter som är berörda för att få förankring och tyngd men också för att markera startpunkten för det som i höst ska vara grunden för en läke­medels­strategi, sa Göran Hägglund till Dagens Apotek när han presenterade planerna på läkemedelsstrategin.

Totalt har strategin ett 30-tal punkter där man ska göra insatser. Under 2014 satsar man särskilt på ett större fokus på patientens perspektiv och på att stärka arbetet mot antibiotikaresistens.

 

66. Sverige får privata apotek

Rådgivning i ett av de privata apotekskedjor som har öppnat. Foto: Apoteket Hjärtat (CC BY-SA)

Det har blivit dags att gå tillbaka i tiden, till en period då Sverige som ett av de sista länderna i världen hade ett statligt monopol i stället för en privat apoteksmarknad. Året var 2008. En socialminister med förkärlek för valfrihet hade emellertid andra planer.

Så här skrev socialministern, med namnet Göran Hägglund och partibeteckningen kristdemokrat, på Dagens Nyheters debattsida den 5 januari 2008:

Patienter i Sverige ska på ett enkelt och tryggt sätt kunna köpa sina läkemedel. Regeringen har som målsättning att öka tillgängligheten och förbättra servicen för patienter och kunder på landets apotek. Det ska bli enklare att köpa sin medicin. Genom att ge fler möjlighet att driva apotek frigörs företagsamhet och initiativkraft som i dag är inlåst. Det handlar både om att ge farmaceuter möjlighet att bli egna och förverkliga egna idéer och om butikskedjor som kan erbjuda nya tjänster och nya koncept.

 

Så blev det. Den 1 juli 2009 trädde den nya lagen igenom som innebar att apoteksmarknaden omreglerades. Den som har tillstånd av Läkemedelsverket får sedan dess driva detaljhandel med läkemedel. Apoteket AB, som tidigare hade monopol, fick sälja en del av sina apotek.

Göran Hägglund (KD)– Apoteket AB ska naturligtvis bibehålla en del och inte utsättas för dramatiskt stora förändringar som försvårar deras möjligheter att fungera. Å andra sidan måste de andra aktörerna få in en fot. Är det för få som säljs, kommer man inte att få en förändring på marknaden, sa Göran Hägglund till Dagens Nyheter i januari 2008.

Monopolet infördes på 1970-talet och trädde i full kraft på 1990-talet. En sådan omfattande omreglering föregicks av noggrant utredande och analyserande, och bestod av flera övergångsregler. Resultatet ser vi nu några år efteråt. Trots dystra farhågor från vissa håll har apoteken blivit 356 fler. De har längre öppettider och fler har söndagsöppet. Ett trettiotal apotek har etablerats på platser som inte tidigare hade apotek. Även apoteken i glesbygd har blivit kvar.

Finns då ingen smolk i glädjemedicinkoppen? Jo, faktiskt konstaterade Statskontoret förra året i sin utvärdering av reformen att förutsättningarna för personalens kompetensutveckling hade försämrats, vilket kunde leda till sämre patientsäkerhet. Göran Hägglund har dock påpekat att Läkemedelsverkets föreskrifter säger att all personal ska få tillgång till den fortbildning som arbetet kräver. Regeringen har också gett Läkemedelsverket i uppdrag att ta fram indikatorer på patientsäkerhet på apotek.

– Man ska komma ihåg att vi har gått från en situation med en aktör till ett tiotal, och dessutom har Apoteksgruppen ett 170-tal apotek som drivs av enskilda personer. Vi har en betydlig större mångfald nu, och det har lett till lägre priser på en del storsäljande läkemedel, kommenterade Göran Hägglund uppgifterna till TT.

Tack vare Kristdemokraterna finns i dag aktörer som är stora och små, statliga och privata, på en marknad där kundnyttan och serviceutbudet har ökat kraftigt. Kristdemokraterna fortsätter att arbeta för valfrihet med patienten i fokus och en god tillgång till läkemedel.

20. En ny myndighet som granskar sjukvården

Doktor hälsar på patient. Foto: "Vic"/Flickr CC BY-SA

En statlig myndighet som står fri från vården och omsorgen och som granskar dessa. Det blev verklighet i somras, när Inspektionen för vård och omsorg, IVO, drog igång sitt arbete. Med den här kontrollfunktionen har socialminister Göran Hägglund förstärkt arbetet med att se till att vården inte brister i kvalitet.

– Propositionens förslag om en fristående granskande myndighet för vård och omsorg siktar på att ytterligare stärka patientsäkerheten och förtroendet för sektorn, sa socialminister Göran Hägglund när han lade fram regeringens förslag.

Tidigare hade Socialstyrelsen de här uppgifterna. Nu är målet att kontrollen ska bli tuffare.

– Vi vill ha korta handläggningstider och agera snabbt när vi upptäcker brister någonstans. Sedan är det också viktigt att analysera de problem vi stöter på så att vi kan hitta mönster som vi kan lära oss av, sa myndighetens generaldirektör Gunilla Hult-Backlund till Svenska Dagbladet när arbetet startade.

Inspektionen för vård och omsorg finns på sex regionala kontor. Inspektörerna behandlar anmälningar från allmänheten som klagar på sjukvården och äldreomsorgen.

Här kan du läsa hela regeringens proposition om att bilda Inspektionen för vård och omsorg >>

17. Bättre patientsäkerhet i Stockholm

Patient och läkare. Foto: "wr5251"/Flickr CC BY-SA

Kristdemokraterna i Stockholm gick 2010 till val på att skapa en första klassens sjukvård. Att skapa en så säker vård som möjligt genom ett aktivt förebyggande säkerhetsarbete har högsta prioritet för alla engagerade: vårdpersonal, chefer, ledare och politiker. Och inget parti har haft patientsäkerheten högre än Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna har varit påtryckande för att Stockholms läns landsting 2010–2011 utvecklade ett elektroniskt stödverktyg för journalgranskning enligt GTT (Global Trigger Tool, en metod för att hitta avvikande händelser). Genom det elektroniska stödverktyget automatiseras de inledande stegen i GTT-metoden.

Det här innebär att sjukhusledningen på ett effektivt sätt kan söka igenom ett slumpmässigt urval eller samtliga journaler på kliniknivå efter områden där det kan finnas brister i patientsäkerheten. Den frigjorda arbetstiden kan användas till att åtgärda identifierade patientsäkerhetsbrister och följa upp effekterna av de insatta åtgärderna.

Patienterna har rätt att kräva att den vård som är avsedd att hjälpa inte leder till skador och lidande, som hade kunnat undvikas. Deras främsta behov är en ”säker och trygg vård”. Patientsäkerhetsarbetet är till för detta. Det omfattar insatser som inte har någon lång historia utan har uppmärksammats först de senaste decennierna.

Sedan mitten av 1990-talet när Kristdemokraterna tog plats i landstingspolitiken har patientens säkerhet i vården dock fått en alltmer framträdande plats. Vi vill att vården ska ha så säkra system att riskerna för patientskador genom fel och misstag minimeras.