97. Elever får en bättre skolhälsovård

Kristdemokraterna lovade inför valet 2010 att införa en elevhälsogaranti så att den som går i skolan har rätt till elevhälsovård samma dag. Sedan dess har vi kommit en god bit på väg. Alliansregeringen har satsat 650 miljoner kronor på att göra elevhälsan mer tillgänglig.

Skolsköterska.Skolhälsovården och elevvården är mycket viktiga i en tid då den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar. Många känner sig nere, har svårt att somna, har ont i magen eller i huvudet. Den negativa utvecklingen har pågått under lång tid och svenska ungdomar mår sämre än sina jämnåriga i andra OECD-länder. Särskilt illa är det för unga flickor.

Hösten 2011 presenterade regeringen satsningen på fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Med färre elever per skolsköterska kommer man bort från den tidigare situationen, då det kunde dröja flera dagar att komma i kontakt med en skolsköterska och flera veckor att komma i kontakt med en skolpsykolog.

Resurserna skulle framför allt gå till att stärka tillgången till personal inom elevhälsan men också till att förbättra kunskaperna och uppföljningen av verksamheten. Tidigare saknades till exempel tillförlitlig statistik och utvärdering av elevhälsans insatser.

74. Krafttag för barns och ungas psykiska hälsa

Barn ska må bra. Foto: "Ranveig"/Wikimedia Commons

– För mig är frågan om psykisk ohälsa bland barn och unga prioriterad. Vi måste arbeta för att förbättra situationen, i allt från attityder och bemötande till tillgänglig vård. Det här är en av de viktigaste framtidsfrågorna för den unga generationen.

Göran Hägglund (KD)Så sade socialminister Göran Hägglund (KD) när han presenterade regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting, SKL, om barns och ungas psykiska hälsa. Satsningen handlar om att pröva nya idéer i de kommuner och landsting som vill delta i utvecklingsarbete. Beslutet togs under 2011.

Regeringens arbete för barn och unga med psykisk ohälsa handlar också om att förbättra tillgängligheten till vården. Där har man satsat 214 miljoner kronor på att förkorta väntetiderna. Pengarna används ungefär som kömiljarden, det vill säga att landstingen kan få del av medlen genom att nå upp till vissa mål. Hälften av pengarna handlar om att 90 procent av de barn och unga som ska få en första bedömning får den inom 30 dagar. Den andra hälften handlar om att minst 80 procent av de barn och unga som ska få en fördjupad utredning eller behandling ska ha påbörjat den inom 30 dagar.

Kristdemokraterna tycker att vi i förebyggande syfte behöver stärka de strukturer och gemenskaper som våra barn och unga finns i, såsom familj och skola, och underlätta etablering på arbetsmarknaden. Men vi behöver också stärka tillgången till vård för de unga som drabbas av psykisk ohälsa. Vi prioriterar arbetet med barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa.

– Vi ser en stor utvecklingspotential inom nästan alla områden vad gäller ungas psykiska hälsa, och det är det vi ska arbeta vidare med nu, säger Göran Hägglund. Det krävs krafttag och målmedvetet arbete både på nationell och lokal nivå, säger Göran Hägglund.

70. En utveckling av mobila team inom psykiatrin

Landstingshuset i Stockholm.

När det gäller den psykiatriska vården i Stockholm har landstinget länge använt sig av mobila team. Kristdemokraterna lovade inför förra valet att utveckla de mobila teamen, så att människor inte behöver återfalla så att de behöver läggas in. 

Vuxenpsykiatrin i Stockholms läns landsting har fått i uppdrag att ha mobila team. Sådana finns nu på alla kliniker utom vid Psykiatricentrum i Södertälje, som anses ha för små volymer.

De mobila teamen inom psykiatrin är en länk mellan olika instanser. I det mobila teamet finns mångårig erfarenhet och kompetens inom beroendevård och psykiatri. Teamet består av mentalskötare, sjuksköterskor och specialistläkare.

När det saknas möjligheter att etablera och upprätthålla en stadig kontakt med den som behöver vård finns det mobila teamet där för att stötta där patienten befinner sig. Teamet kan komma ut för att göra bedömningar på plats klockan 8–22 alla dagar.

28. Fler kan mer inom psykiatrin

 Läkare utbildar sig inom psykiatrin.

För att vården på bästa sätt ska kunna möta människor med psykisk ohälsa behövs en hög kvalitet på utbildningen inom psykiatrin. Under 2013 bestämde socialminister Göran Hägglund och övriga regeringen därför att fortsätta satsa på specialistutbildningen inom psykiatrin.

– Vi behöver arbeta gemensamt, staten och landstingen, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att utveckla den psykiatriska vården och omsorgen. Det här är ett område som visat en mycket positiv förändring. Därför tycker vi att det är viktigt att fortsätta detta arbete, kommenterade socialminister Göran Hägglund.

Sedan 2007 har regeringen satsat på att öka intresset hos nyutbildade läkare för att söka sig till psykiatrin. Det har gett resultat. Under samma period har antalet läkare som gör sin specialisttjänstgöring inom den psykiatriska vården ökat. Enligt Socialstyrelsen är det ett direkt resultat av Göran Hägglunds och övriga Alliansens insatser. Därför fortsätter satsningen.

24. Unga som skadar sig själva får bättre vård

Rakblad och hand. Foto: Scott Feldstein (CC BY-SA)

För Kristdemokraterna är det ytterst viktigt att insatserna mot självskadebeteende förstärks. Vi vet att allt fler unga speciellt flickor, vårdas för att de skär sig eller på annat sätt tenderar att skada sig själva.

Under hösten 2011 enades Göran Hägglund, Maria Larsson och övriga regeringen med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en överenskommelse med ett handlingsprogram som ska utveckla kunskapen om unga med självskadebeteende och förbättra vården av dem. Målsättningen med handlingsprogrammet är att förebygga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande. Det gör man genom att skapa en bättre struktur av vården och på så sätt minska antalet unga med självskadebeteende.

Redan före valet kunde regeringen konstatera att patienter med självskadebeteende var en grupp som var svår att ge bra vård. Ofta förekom tvångsvård och tvångsåtgärder. Nu arbetar regeringen med att sprida det man vet och de erfarenheter man har till hela landet, så att arbetet mot självskadebeteende, från norr till söder, kan vara förebyggande i stället.

Unga med självskadebeteende är en stor grupp inom psykiatrin för barn och unga. Kristdemokraterna arbetar vidare för att färre barn, unga och familjer ska behöva drabbas av det lidande som detta innebär. Förutom insatserna för att förbättra vården handlar det om att stärka de miljöer som unga rör sig i – skolan och familjen.

16. Satsningen PRIO för att förebygga psykisk ohälsa

– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting har tillsammans arbetat för att förbättra vården för de personer som drabbas av psykisk ohälsa. Det att därför glädjande att se att kommuner och landsting gör viktiga framsteg i sitt arbete med att möta de behov som finns.

Hjärna. Foto: Wikimedia Commons CC BY-SASå säger socialminister Göran Hägglund, som har ansvar för regeringens Plan för Riktade Insatser inom Området psykisk ohälsa – PRIO. Regeringen beslutade om planen 2012 och den gäller fram till 2016.

I det här arbetet ingår att barn och unga snabbt ska kunna få tillgång till rätt insatser. De ska till exempel kunna hitta information om var det finns hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. I dag har alla landsting och en majoritet av de 276 kommuner som är med i satsningen en webbsida som beskriver vart barn och deras familjer kan vända sig. PRIO handlar också om förebyggande insatser (till exempel att skolan och andra aktörer uppmärksammar barn och unga i riskzonen), om arbete mot självmord och självskadebeteende, om vård och omsorg samt om samverkan för att hjälpa människor bättre.

Till sin hjälp har landstingen och kommunerna bland annat 630 miljoner kronor i stimulansmedel (2013). Totalt satsar Göran Hägglund och övriga regeringen 870 miljoner kronor per år på det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vi vet att många psykiska åkommor förblir olösta i onödan, trots att en av fyra personer i Sverige någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa.

Det finns också en nationell samordnare för arbetet som heter Anders Printz. Han bloggar om arbetet med PRIO på www.priobloggen.se. Enligt Anders Printz har satsningen under 2013 inneburit att kunskapen har ökat om situationen för människor med psykisk ohälsa och vilka åtgärder som behövs.

Psykiatrin och den psykiska ohälsan har varit ett av de stora målen för Kristdemokraterna inom hälso- och sjukvården under den här mandatperioden. Vi fortsätter självklart att prioritera arbetet för att människor som drabbas av psykisk ohälsa ska få hjälp och stöd.

4. Den psykiatriska vården blir bättre och köerna kortare

Psykisk hälsa.

Inför valet 2010 presenterade Kristdemokraterna 89 vallöften i ett valmanifest. Ett av dem handlade om att fortsätta förbättra den psykiatriska vården och förkorta dess köer. Drygt tre år senare kan vi se att regeringen tillsammans med kommuner och landsting har ett omfattande arbete igång för att förkorta väntetider, utveckla vården och öka delaktigheten.

Regeringen har tack vare de kristdemokratiska ministrarna Göran Hägglund och Maria Larsson reformerat psykiatrin och satsat mer pengar på den. Kristdemokraterna har en helhetssyn på människan och anser att vi har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov.

I det fortsatta arbetet med att förbättra psykiatrin ligger fokus på unga. Speciellt ser vi stora behov hos unga kvinnor, som behöver hjälp av den psykiatriska vården. Unga kvinnor har oftare än unga män en bekymmersam hälsosituation med ökade besvär av ängslan, oro eller ångest.

Här kan du läsa mer om regeringens arbete inom psykiatrin >>